Kategori: Okategoriserade

Scroll down for an English version.

På en fönsterbräda till mitt tjänsterum står en bronsstaty föreställande en ko. För en tid sedan ville jag flytta kon. När jag lyfte den, så visade det sig att statyns fundament var tudelat. En papperslapp med följande information blev synlig.

Kon hette (nummer 9) Lycka och föddes 1896 på en gård i Jämtlands län.  Hon gav under 7 år en medelavkastning på 3406 kg mjölk per år med en fetthalt på 3,83 % och 130 kg smörfett. Hon var mor till två framstående tjurar, Lycke Rex och Lyngve Rex.

Säkert fick hon även andra kalvar, men inga fler är omskrivna på lappen.

Lyckas mjölkproduktion var uppenbarligen anmärkningsvärd för drygt hundra år sedan. Idag finns det svenska gårdar, där en ko i genomsnitt producerar 12 000 kg mjölk per år (enstaka kor i Nordamerika producerar över 30 000 kg per år). Mycket annat är också annorlunda. På Lyckas tid var kon en livsviktig garanti för bondefamiljens tillgång till mat under den långa vintern. En stor andel av Sveriges befolkning var sysselsatt inom jordbruket och bodde på landsbygden. Nu ser många av oss sällan en ko, men handlar mjölk, smör, ost och nötkött i affärer, där en betydande andel av maten kommer från andra länder. Vi har tillgång till ett stort utbud av olika livsmedel året runt.

Vår genomsnittliga mjölkkonsumtion är 0,6 kg per dag. Allt detta dricks inte som mjölk, utan äts även som filmjölk, smör, ost med mer. En stad med 150 000 invånare, t ex Uppsala, behöver produktionen från i runda tal 20 gårdar med 150 mjölkkor vardera.

Har vår relation till kor utvecklats positivt eller negativt? Om det diskuterar de lärda, inte minst på vårt universitet. Vi borde äta mindre kött och mjölkprodukter för att produktionen leder till stora utsläpp av växthusgaser, påpekar några. Andra hävdar att det är oetiskt att hålla djur för att mjölka dem och sedan avliva och äta upp dem. Ännu en grupp betonar att kor kan äta foder som vi inte kan äta och att de kan producera mat i våra nordliga miljöer, som inte tillåter kontinuerlig växtodling. Ett annat argument för kor är att de främjar en hög artdiversitet hos växter och djur på hagmarkerna där de betar. Debatter om detta och mycket mer pågår på SLU.

Jag önskar att fler fick uppleva lycka tillsammans med kor. Att se dem ligga fridfullt i gräset skänker mig ro. Grannarnas kor är gracila och rörliga om så behövs. Ibland bildar de en böljande flock likt de vilda buffelhjordar jag upplevde när jag forskade i Afrika. Besök gärna SLU:s  kosläpp på till exempel Lövsta och Röbäcksdalen så får ni se ystra kor! Tyvärr finns det mindre välmående tamkor på andra ställen i världen.

SLU:s husdjursagronomer och veterinärer har gjort och gör fortsatt stora insatser för kors och andra djurs välmående och våra ekologer arbetar med miljöeffekterna av djurhållningen. Det ger mig förhoppningar om att även framtidens människor kan få uppleva fördelar av vår symbios med kor.

Peter Högberg, rektor

---

Happiness is a cow called Lycka

On a window sill in my office, there is a small bronze statue of a cow. A while ago, I wanted to move this statue. When I lifted it up, I could see that its base was split in two and that a small paper note had been tucked into it. It read like this:

This cow (number 9) was called Lycka (Happiness). She was born in 1896 at a farm in Jämtland County. During 7 years, she produced an average annual yield of 3,406 kg of milk with a fat content of 3.83% and 130 kg of butterfat. She was the mother of two prominent bulls, Lycke Rex and Lyngve Rex.

She most certainly had more calves, but only these two are mentioned on the note.

It seems Lycka’s milk production was noteworthy back then, over a hundred years ago. Today, there are Swedish farms where cows produce on average of 12,000 kg milk annually (and in the US, you will find the odd cow producing over 30,000 kg annually). A lot of other things have changed too. In Lycka’s days, the cow was critical for ensuring that the farming family had access to food during the long winters. A large share of the population in Sweden worked in farming and lived in the countryside. These days, many of us rarely see a cow but get our milk, butter, cheese and beef from supermarkets, where a lot of the food is imported from abroad. We have access to a large range of foods all year.

Our average milk consumption is 0.6 kg/day. All of this is not consumed as milk, but also as yoghurt, butter, cheese etc. A town with 150,000 inhabitants, such as Uppsala, consume the equivalent of milk produced at approximately 20 farms with 150 cows each.

Has our relation to cows changed for better or for worse? This is a subject for debate, not least at our own university. We should eat less meat and dairy products as producing them is a large source of greenhouse gas emissions, some say. Others claim that it is unethical to keep animals in order to milk them and then kill them and eat them. Others again emphasise that cows can eat feed not fit for humans, and that they can produce food in our northern climate where it is not possible to grow crops all year round. Another argument in the favour of cows is that they promote species diversity among plants and animals where they graze. SLU is the forum for debate on this issue and many more.

I wish more people could experience happiness together with cows. Seeing them resting peacefully in the grass makes me feel at peace. Our neighbour’s cows are gracile and flexible when needed, at other times they form a billowing horde like the wild hordes of buffalo I witnessed when doing research in Africa. Take the opportunity to visit SLU’s cow release events at for example Lövsta or Röbäcksdalen to see the frolicking cows! Unfortunately, there are cows less well off in other parts of the world.

The animal scientists and vets at SLU have done and continue to do considerable work for the wellbeing of cows and other animals, and our ecologists are taking on the environmental effects of animal husbandry. This instils me with hope that future generations will also be allowed to experience the benefits of our symbiosis with cows.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Scroll down for an English version.

I dag, den 15 mars, öppnar anmälningsperioden för de som vill börja studera på universitet eller högskola till hösten. Sista anmälningsdag är den 18 april så nu går studentrekryteringsaktiviteterna för högtryck. SLU:s skickliga kommunikatörer är ute på utbildningsmässor, organiserar personliga möten, annonserar med mera. Denna vecka har vi också öppet hus för potentiella studenter i Uppsala, Alnarp och Skinnskatteberg (Umeå hade redan i februari).

SLU:s hela personalstyrka och alla studenter är våra bästa ambassadörer. Och mycket görs! Häromveckan deltog jag till exempel i en arbetsmarknadskväll för ekonomistudenter, arrangerad av Hans Andersson. Under kvällen, som var mycket välbesökt av ekonomistudenter från alla årskullar, berättade yrkesverksamma före detta SLU-studenter engagerat och inspirerande om sina yrkeserfarenheter och utbildningens positiva betydelse för dessa. Våra alumner är också fantastiska SLU-ambassadörer!

SLU behövs mer än någonsin. Sveriges regering har höga ambitioner i frågor som berör SLU i allra högsta grad. Sverige ska gå i bräschen för en klimatomställning, en grön biobaserad ekonomi, en god djurhållning och djurvälfärd och har tagit fram en ny livsmedelsstrategi. Minst 10 av FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030 berör SLU:s forsknings- och utbildningsområden.

För att SLU ska vara den kraft som Sverige behöver för att leva upp till sina ambitioner måste vi bedriva god forskning och utbildning. De utmaningar vi står inför betyder att vi skulle behöva utbilda fler studenter än vi gör idag. Fler unga människor behöver alltså hitta hit. Låt oss hjälpas åt att nå detta mål!

Karin Holmgren
Prorektor

---

Admission round for autumn semester programmes and courses now open

Today, 15 March, the second admission round opens for application for those who wish to take up studies at a university or university college this autumn. The deadline for applications is 18 April, which means student recruitment is now entering its most intensive phase. SLU’s skilled communicators are attending fairs, setting up face-to-face meetings and placing ads, to mention some of the activities. This week, we also organise an open house day for potential students in Uppsala, Alnarp and Skinnskatteberg (Umeå had one in February).

Employees and students at SLU are our best ambassadors. And so much is being done! The other week I attended a labour market evening for business administration and economics students, organised by Hans Andersson. During the evening, which was well attended by students in all semesters, former SLU students gave presentations sharing their professional experience and the positive impact their studies have had on their working life. Our alumni are terrific SLU ambassadors.

SLU is needed more than ever. The Swedish government has great ambitions in several areas that very much concern us. Sweden is to take the lead in adapting to a changing climate, a green biobased economy, sound animal husbandry and animal welfare, and we have a brand new food strategy. At least 10 of the UN’s Agenda 2030 sustainable development goals are linked to SLU’s areas of research and education.

For SLU to be the force Sweden needs to live up to these ambitions, our research and education must be of good quality. The challenges we are facing also mean we need to train more students than we do today. More young people need to find their way here. Let’s all do what we can to make that happen!

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

 

Scroll down for an English version.

I förra veckan publicerade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) Studentspegeln 2016[1]. Genom enkäter har UKÄ undersökt Sveriges studenters uppfattning och inställning till sin utbildning. Även om svarsfrekvensen är relativt låg (34 procent för hela landets lärosäten, 53 procent för SLU) så är det glädjande att se att Sveriges studenter i hög grad (91 procent) är nöjda med sin utbildning. Att de studenter som söker sig till SLU gör det på grund av våra, för Sverige, ofta unika utbildningar är inte konstigt. Glädjande är sedan att konstatera att våra studenter är de mest nöjda i landet inom en rad områden som:

• Tillgängligheten och stödet ifrån lärare
• Mängden lärarledd undervisning
• Diskussionsklimatet inom undervisningen
• Forskningsanknuten undervisning
• Serviceinriktning och flexibilitet hos den administrativa personalen
• God tillgång på information om möjligheten till utlandsstudier
• Studentinflytandet
• Studentsamarbetet inom såväl schemalagd som icke schemalagd tid

I flera av ovan nämnda aspekter är mer än 90 procent av SLU-studenterna mycket nöjda! Detta är ett utomordentligt gott betyg till våra lärare, utbildningsadministratörer och inte minst våra aktiva studentkårer. Stort tack till er alla för det arbete och engagemang ni lägger ner på våra utbildningar!

Naturligtvis finns det områden där vi kan göra förbättringar. Svaren från SLU-studenter antyder att vi kan ställa högre krav och ibland även öka studietakten. Deltagandet i utbildningar utomlands är störst bland SLU-studenter, men ändå ganska lågt (33 procent har deltagit i någon form av utbildning utomlands under minst en vecka). SLU-studenter är de som i minst utsträckning tycker att deras utbildning gett ökad förståelse för människor med annan etnisk eller kulturell bakgrund. Vi är också det universitet med lägst andel studenter som kombinerar studier med föräldraskap. Här behöver vi arbeta målmedvetet med internationalisering av våra utbildningar, med breddad rekrytering och reflektera över hur vi kan göra våra utbildningar attraktiva och möjliga att delta i för studenter med barn. Ett annat förbättringsområde handlar om examinationsformer. Det är bekymmersamt att många av våra studenter inte ser en tydlig koppling mellan den undervisning de får och de frågor som sedan ställs vid examinationen. Detta bör dock vara lätt att åtgärda nu när det uppmärksammats.

Vad gäller flera av förbättringsområdena så behöver vi hämta mer information ifrån Studentspegeln. Det som redovisas i rapporten är endast nedbrutet till lärosätesnivå för SLU:s del. Det är inte troligt att det ser likadant ut genom alla våra utbildningar. Ett sådant område kan vara de könsbundna skillnader i svar som Studentspegeln visar på frågan om studenterna skulle välja samma lärosäte igen. På denna fråga svarar 59 procent av de manliga SLU-studenterna ”definitivt”, medan av de kvinnliga endast 34 procent.

Resultaten måste tolkas med viss försiktighet, då underlaget utgörs av ett urval, och även om data har behandlats med bortfallsanalys och viktning. Jag ser ändå att rapporten är ett bra stöd i vårt fortsatta kvalitetsarbete. Men mest av allt blir jag glad över de många positiva resultat som rapporten visar för SLU:s del.

Våra utbildningar är viktiga! De har överlag bra innehåll och form. Nu vill vi att fler unga människor ska hitta till oss. Att få fler studenter är högt prioriterat i vår strategi, för att vi är övertygade om att fler med SLU-utbildning behövs i samhället och vid universiteten. Låt oss kraftsamla för att nå målet!

Karin Holmgren
Prorektor

[1] http://uka.se/download/18.4eb7720115a179d46c951e6/1488181466858/rapport-2017-02-23-studentspegeln-2016.pdf

---

Student Mirror 2016

Last week, the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) published the results of the 2016 version of the Student Mirror survey[1]. The survey is aimed at students in Sweden and asks questions about their attitude to their studies. Although the response rate was relatively low (34 per cent nationwide, 53 per cent for SLU), it is encouraging to see that on the whole (91 per cent), students in Sweden are happy with their education. The students who opt for SLU do so because the programmes we offer are often unique in Sweden. I am also happy to see that our students are among the most satisfied in the country in a number of areas such as:

• teacher availability and support;
• the number of hours of classroom instruction;
• open classroom climate for discussion;
• research-related teaching;
• service-mindedness and flexibility of administrative staff;
• good access to information about possibilities for study abroad;
• student influence;
• student cooperation, both in and out of class.

In several of the above areas, over 90 per cent of SLU students are very satisfied. This is an excellent testimony to our teachers, administrators and, not least, our very active student unions. A big thankyou to you all for your work and commitment to our programmes!

Of course, there are areas where there is room for improvement. The replies from SLU students suggest that we can increase our demands and sometimes also increase the pace of study. SLU comes out on top when it comes to students studying abroad, but the share is still relatively low (33 per cent have done some kind of training abroad for at least a week).

On the other hand, SLU students are those least likely to find that their studies have helped increase their understanding of people with a different ethnic or cultural background. We also have the lowest number of students combining studies and parenthood. We need to focus on our work related to internationalisation and wider recruitment, and we need to reflect on how we can make our programmes attractive and more accessible to students with children.

Another area that can be improved is examination formats. It is worrying that so many of our students do not see a clear link between teaching and the questions asked in exams. However, this is something that should be easily rectifiable now that the problem is known.

For many of the areas where we see room for improvement, we will need to obtain more information from the survey. The survey report only gives data at HEI level for SLU, but the situation is likely to differ between programmes. One such area can be gender-related differences, for example the question whether students would choose the same university again given the chance. Here, 59 per cent of male SLU students but only 34 per cent of female students reply “definitely”.

Some caution is needed when interpreting the results, as they are only based on a limited selection, and even though non-response analysis and weighting have been applied. I still believe the report will provide useful support in our continued quality assurance work. But above all, it pleases me to see the positive results where SLU is concerned.

Our programmes are important! On the whole, content and form are what they should be. What we need now is more young people finding their way to us. Recruiting more students is a priority in our new strategy, because we are convinced that society as a whole, and other universities, need more people with a degree from SLU. Let us join forces to reach this objective!

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

[1] http://uka.se/download/18.4eb7720115a179d46c951e6/1488181466858/rapport-2017-02-23-studentspegeln-2016.pdf (report in Swedish with summary in English)