Kategori: Miljöanalys

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

Publicerat den
av

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.

A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

Publicerat den
av

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson
En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson
An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Miljöanalysens utveckling fortsätter

Publicerat den
av

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys

The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment