Kategori: Medarbetare

NOVA-vänner på besök

Publicerat den
av

The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network, NOVA, har denna torsdag-fredag haft ett seminarium på Ultuna där strategin för kommande år diskuterades. NOVA har varit aktivt i 18 år nu och har naturligtvis förändrats i takt med sina medlemmar under tiden. Det har varit mycket strukturella förändringar på medlemsuniversiteten de senaste åren, t.ex. har gamla KVL gått upp i Copenhagen University, delats upp och blivit del av två olika storfakulteter. I Norge slås Veterinärhögskolan ihop med UMB till årsskiftet och flyttar om några år ut till Ås.

Allt detta innebär att vi måste se över både NOVA:s verksamhet och dess statuter. Inför veckans strategiseminarium hade alla medlemmar ställt en rad frågor till lärare/kursarrangörer och doktorander om vad NOVA ska prioritera framöver – Tack alla SLU:are som bidragit med svar på enkäten! Utifrån dessa har vi diskuterat NOVA:s framtid de senaste dagarna. Diskussionen har varit livlig (ibland lätt animerad) men också klart konstruktiv.

Vi är helt eniga om att fokus ska vara att fortsätta ge doktorandkurser med hög internationell kvalitet inom våra specifika ämnesområden. Till dessa kurser ska både internationella studenter och lärare bjudas in. NOVA ska dessutom stötta internationalisering och mobilitet inom Norden på alla nivåer av utbildningen. Det finns också ett behov av att minska kostnaderna för NOVA-medlemskap, och det kommer att innebära att kvalitetsansvaret i högre grad ska ligga på kursarrangörerna (förenklade ansökningar och administration är positivt) och att mindre pengar kommer att läggas på kost- och logi för doktoranderna (fler kurser som kombinerar en veckas internat med distansmoment kan också vara bra). Nästa utlysning kommer till sommaren och då kommer vissa, men inte alla, förändringar att ha genomförts.

NOVA är en förebild för andra universitetsnätverk med det goda samarbete som skapats mellan doktorander, lärare, administratörer och universitetsledningar under lång tid. Det ska vi vara rädda om och låta fler dra nytta av!

Gasa och bromsa samtidigt

Publicerat den

Som bekant beslöt ju styrelsen på mötet den 6 november att stå fast vid det tidigare inriktningsbeslutet om att VH-fakultetet i framtiden tillförs ökade basanslag genom en omfördelning. Detta fick VH-fakultetens högsta ledning att avsäga sig sina uppdrag, då man anser att tillskottet inte är tillräckligt stort.

SLU:s totala ekonomi är fortsatt stark. Trots detta måste samtliga verksamheter ställa om kostnadsbilden inför en framtid då hyrorna utgör en större andel av anslagen än tidigare. För hela universitetet kommer medelhyran  2016 att landa  på en nivå som inte skiljer sig på något avgörande sätt från högskolesektorn i övrigt. Det stora problemet handlar om ökningen, som blir kännbar när den inträffar.

Lokalkostnaderna skiljer sig inom universitetet, beroende på vilken verksamhet man bedriver och var man finns i landet. Till de dyraste hör laboratorier och djurlokaler. Utifrån ett universitetsperspektiv måste vi så småningom se över hur en framtida anslagsfördelning bör se ut, för att långsiktigt ge olika verksamheter någorlunda likvärdiga villkor att bedriva sin verksamhet. Styrelsens inriktningsbeslut om anslagsfördelningen inför 2014 innebär också att vi noga ska följa hur fakulteterna hanterar de nya villkoren för att kunna ge stöd i planering och genomförande.

Vår omfattande – och nödvändiga – satsning på infrastruktur medför ett behov av en genomgripande översyn av hur vi kan effektivisera och rationalisera vår verksamhet utan att tappa kvalitet. I detta arbete är de båda externa utredningarna av vår organisation och våra utbildningar viktiga underlag för att utveckla SLU:s långsiktiga konkurrenskraft. Det handlar om att se över olika möjligheter till kostnadsreducering, och samtidigt se hur vi kan öka våra intäkter. Kort sagt, det handlar om att vässa organisationen, och att klarare fokusera på det som är SLU:s unika roll och profil för framtiden.

Lisa Sennerby Forsse

Glädjande forskningsnyheter

Publicerat den

Ämnet för denna blogg är självklart forskningspropositionen. Glädjande är de 33 miljoner kronor i direkta anslag vi får från 2014 och ytterligare ca 18 miljoner från 2016. Totalt en ökning av basanslaget på ca 52 miljoner under perioden 2014-2016!  Innovationskontoret som inrättas vid SLU är också en mycket välkommen förstärkning. Det betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn. Propositionen pekar också ut ett antal områden där vi bör ha goda möjligheter att ta hem externa forskningsmedel.

Det betonas i propositionen att betydelsen av kvalitetsforskning kommer att öka. Då svensk miljö- och lantbruksvetenskaplig forskning håller hög kvalitet innebär det att Sverige kan bidra med viktiga och nya kunskaper för att möta de globala utmaningarna. Det handlar t.ex. om livsmedelsförsörjning och minskad användning av fossila råvaror. En trygg och säker livsmedelsförsörjning, god djurvälfärd och hållbart nyttjande av producerad biomassa, och de areella näringarnas roll för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi är områden som är centrala. Allt detta kan återfinnas i vår strategi ”Framtida utmaningar” 2013-2016 och ligger alltså väl i linje med de satsningar som nu görs.

Anledningen till att SLU begåvades med en relativt hyfsad anslagsförstärkning är den höga kvalitetsutvärderingen vår forskning får i ett internationellt perspektiv. Svensk forskning inom jordbruksvetenskap, miljö, naturvetenskap och teknikvetenskap citeras generellt högt med citeringsgraden 20–30 procent över världsgenomsnittet. När det gäller kvalitet vid universitet och högskolor mätt med citeringsanalys är forskningen vid Stockholms universitet, följt av Handelshögskolan i Stockholm, och Sveriges lantbruksuniversitet de tre mest citerade bland de svenska lärosätena.

Helgens läsprojekt är förstås forskningspropositionen. Det jag sett hittills ser lovande ut. Men det är en hel del kvar att ta del av. En intressant information som gäller forskningens kvalitet är beskedet om att den tidigare omfördelningsgraden av basanslag mellan lärosäten på grund av kvalitetshänsyn ska öka från 10 till 20 procent. Hur systemet för utvärdering ska se ut får Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda, basen för ett nytt system kommer att vara peer review. Något vi känner igen från vår egen KoN 2009.

Lisa Sennerby Forsse