Författare: Maria Knutson Wedel

Ny kompetensnivå för ökad professionalitet och excellens inom miljöanalys

Publicerat den
av

Skrolla ned för en engelsk version av texten

Nu öppnar den första utlysningen av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist. Kompetensnivån kompletterar docent respektive excellent lärare och innebär att även skickliga medarbetare inom fortlöpande miljöanalys synliggörs samt ges möjlighet till en karriärutveckling. Samtidigt får SLU en tydligt utpekad grupp av medarbetare som på ett strategiskt plan bidrar till miljöanalysens utveckling.

Miljöanalysverksamheten är unik bland svenska lärosäten med kompetensbehov som ser något annorlunda ut än den som krävs i en mer traditionell akademisk karriär. Excellens i att ta fram och förmedla beslutsunderlag riktade till nationella myndigheter är svår att värdera med mått anpassade för forskning eller utbildning. Den nya kompetensnivån är därför en viktig milstolpe.

Med kompetensnivån senior miljöanalysspecialist får SLU en vägvisare till excellens inom miljöanalys i universitetsmiljö. Huvudkomponenter, liksom för docenter respektive excellenta lärare, är vetenskaplighet, ledarskap, pedagogik och samverkan.  Kriterierna för att uppnå kompetensnivån senior miljöanalysspecialist har dock anpassats till de speciella förväntningar som finns inom miljöanalys.

Pedagogiken behöver vara mer inriktad på att möta målgrupper utanför universitetet. Allt arbete ska utföras på vetenskaplig grund, även vid de snabba återkopplingar till beslutsfattare som fortlöpande och med kort varsel efterfrågar underlag. Det krävs också skicklighet i att arbeta med miljödata, vilket är en komplex kunskapskälla som är helt avgörande för evidensbaserad hantering av de enorma utmaningar som finns kring klimat, biodiversitet, föroreningar och andra dimensioner av mänsklighetens ekologiska fotavtryck.

Huvudkriterierna för bedömning av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist är:

  • skicklighet inom fortlöpande miljöanalys
  • vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt inom fortlöpande miljöanalys
  • samverkan med samhället
  • medarbetarskap, ledarskap och samarbete inom universitetet
  • internationellt engagemang inom fortlöpande miljöanalys.

Tanken är att dessa bedömningskriterier ska fungera som en ledstjärna genom hela karriären för dem som arbetar med miljöanalys och leda till att SLU kan bidra ännu bättre i arbetet för miljömålen och Agenda 2030.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

New competence level promotes professionalism and excellence in SLU’s Environmental Monitoring and Assessment

For the first time, you can apply for the title of senior environmental assessment specialist if you have the required competence level. The level complements the titles docent and excellent teacher (university teacher with merit-based salary increment). This means that skilled environmental monitoring and assessment (EMA) employees are highlighted and given the opportunity to develop their careers. At the same time, SLU gets a clearly appointed group of employees who, at a strategic level, contribute to EMA development.

Our EMA operations are unique among Swedish higher education institutions. The competence requirements within this field are somewhat different than in a traditional academic career. Excellence in developing and communicating decision support for sustainable development is a challenge to assess in relation to more traditional criteria for excellence in research and education. Therefore, the new competence level is an important milestone.

With the title of senior environmental assessment specialist, SLU gets a guide for achieving excellence in EMA within a university. Many of the key criteria are similar to those for docents and excellent teachers. These include a scientific approach, leadership, teaching and external collaboration. However, the criteria to reach the competence level of senior environmental assessment specialist have been adjusted to the special expectations relating to EMA.

Teaching needs to be more focused on reaching target groups outside the university. All work should have a scientific approach, even in regard to the swift feedback given to decision-makers, who often require decision support materials on short notice. Excellence in EMA also requires skill in working with environmental data, which is a complex source of knowledge that is crucial to evidence-based management of the massive societal challenges relating to climate, biodiversity, pollution and other dimensions of humanity’s ecological footprint.

The following are the main criteria for assessing the competence level in relation to the title of senior environmental assessment specialist:

  • EMA skills;
  • A scientific and progressive approach to EMA;
  • external collaboration;
  • staff, management and collaboration values within the university;
  • international commitment to EMA.

These assessment criteria not only set the bar for awarding the competence level, but will also serve as a guide to excellence for all of those working with EMA. This will help  SLU contribute even more to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Mot en bättre värld med breddad miljöanalys

Publicerat den
av

In English below.

Ett nytt år, en ny start. När det nya året ännu ligger framför oss har vi chansen att höja blicken, att tänka stort. Och vad skulle vara större än en mer hållbar värld? Men hur kommer vi dit?

Visioner saknas inte. Ta till exempel FN:s Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, och Parisavtalet, med mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Dessa två är bland de största visionerna som finns. Men hur gör vi för att nå dit? Hur kan SLU bidra?

Vi ska fortsätta arbeta som vi gör, fast smartare. Den slutsatsen kan man dra av avslutningen av klimatmötet i Katowice (COP 24) förra året. Mötets stora framgång var överenskommelsen om hur de mål som formulerades i klimatavtalet från Paris 2015 kan mätas – genom att bedriva miljöanalys, på samma sätt som för andra miljömål. Och här är vi på SLU starka.

Vi har kommit långt med åtgärdsplaner och uppföljningssystem, men vi kan bli ännu bättre! Parisavtalet, med alla sina utmaningar, är relativt sett enkelt ur ett miljöanalysperspektiv. Det fokuserar på växthusgaser, kolsänkor, och – på ett högre plan – omställning till en cirkulär bioekonomi. Men det är bara en del av vägen framåt mot en bättre värld.

För att nå en hållbar värld till år 2030 behövs en agenda som är bredare än minskade växthusgasutsläpp. FN:s Agenda 2030, som togs 2015, innehåller 17 globala mål, sustainable development goals (SDG:s). Dessa mål skiljer sig från miljömålen, i det att alla 17 innefattar tre dimensioner av hållbarhet; förutom miljömässig hållbarhet även social och ekonomisk hållbarhet.

Att det finns ett behov av att arbeta i alla tre dimensioner kan vi se nu i Paris. Paris, som var värd för klimatavtalet år 2015, skakas av protester från människor som känner sig orättvist drabbade av de ekonomiska uppoffringar som krävs för att nå klimatavtalets mål. Detta visar, med all tydlighet, behovet av att inkludera de ekonomiska och sociala dimensionerna för att det ska vara möjligt att uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Här ser vi att det finns en möjlighet för SLU att bidra till Agenda 2030 genom att bygga vidare på och utveckla vår kompetens och erfarenhet från miljöanalys. För att nå dit behöver vi utmana oss själva att tänka bortom miljöindikatorer och utveckla vår förmåga att se, tänka och verka i de tre dimensionerna av hållbarhet. Här ger ett Formas-anslag, ”Evidensbaserad hantering av SDG-synergier och konflikter: Förnyelse av miljöanalysen för en mer effektiv roll i Agenda 2030”, oss en möjlighet att arbeta mer i den riktningen. Vi ser även fram emot andra initiativ under 2019 som gör att SLU:s unika miljöanalysverksamhet för Sveriges miljömål vidareutvecklas och bidrar till hållbarhet, både på hemmaplan och i andra delar av världen.

Kevin Bishop och Ylva Hillbur

Towards a better world with broadened environmental assessment

A new year, a new start. This is a great chance to raise our eyes, to think big. And what could be bigger than a more sustainable world? But how do we get there?

Visions are not lacking. Take e.g. the UN Agenda 2030, with 17 global goals for sustainable development, and the Paris Agreement, with goals to control global warming. These two are among the greatest visions that exist. But how do we get there? How can SLU contribute?

One way is to continue working as we do, though smarter. This conclusion can be drawn from the conclusion of the climate summit in Katowice (COP 24) last year. The big success of the meeting was the agreement on how the goals formulated in the climate agreement from Paris 2015 can be assessed – by conducting environmental monitoring and assessment, in much the same way SLU is already contributing to the work on other environmental goals. This is an area in which SLU is strong.

We have come a long way with action plans and follow-up systems, but we can get even better! The Paris Agreement, with all its challenges, is relatively simple from an environmental assessment perspective. That agreement focuses on greenhouse gases, carbon sinks, and – at a higher level – conversion to a circular bioeconomy. But it is only part of the way forward towards a better world.

In order to reach a sustainable world by 2030, an agenda is needed which is broader than reduced greenhouse gas emissions. The UN Agenda 2030, which was adopted in 2015, contains 17 global sustainable development goals (SDGs). These goals differ from earlier environmental goals since all 17 include three dimensions of sustainability – environmental, social and economic sustainability.

We can already see that there is a need for the Paris Agreement to work with all three of these dimensions. Paris, which hosted the climate agreement in 2015, has been shaken by protests from people who feel unfairly affected by the financial sacrifices needed to reach the Paris Agreement goals. This is an object lesson in the need to include the economic and social dimensions in order to achieve the global goals of Agenda 2030.

Here, we see that there is an opportunity for SLU to contribute to Agenda 2030 by building on and developing our expertise and experience from environmental monitoring and assessment (EMA). To achieve this, we need to challenge ourselves to think beyond environmental indicators and to develop our ability to see, think and work in the three dimensions of sustainability. A Formas grant, ”Evidence-based management of SDG synergies and conflicts: Renewal of EMA for a more effective role in Agenda 2030”, gives us an opportunity to work more in that direction. We are also looking forward to other initiatives during 2019 that will enable SLU’s unique EMA activities for Sweden’s environmental goals to be further developed and contribute to sustainability, both at home and in other parts of the world.

Kevin Bishop and Ylva Hillbur

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

Publicerat den
av

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.

A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.