Författare: Rektor Peter Högberg

Scroll down for an English version.

Med en befolkning på snart 7,5 miljarder människor nyttjar vi mycket av planetens resurser. I flera länder, bl.a. i Sverige, bedrivs därför ett arbete för att utveckla långsiktigt hållbarare metoder för att nyttja våra naturresurser. SLU:s forskning, undervisning och fortlöpande miljöanalys spelar naturligtvis en nyckelroll i det arbetet.

Men – det finns mycket vi på SLU kan göra bättre i det sammanhanget. Framför allt måste vi bli bättre på att klargöra de samhälleliga konsekvenserna av olika avvägningar mellan produktions- och miljömål. Vi har haft en relativt stabil situation i det svenska samhället där en ökad prioritering av miljömålen kunnat genomföras, samtidigt som hög produktion bibehållits i t.ex. lant- och skogsbruk. Det har varit möjligt att genomföra förändringar stegvis.

I andra regioner kollapsar samhällen på grund av krig. Livsmedelsförsörjningen fungerar inte. Det som produceras kan när som helst konsumeras av plundrande krigförande. Många människor flyr. En del av dom kommer till oss. I denna situation när försörjningsproblematiken ställs på sin spets, behövs vi på SLU för att hjälpa till att besvara många svåra frågor.

Varifrån ska de nyanlända få mat? På kort sikt leder situationen med flera hundra tusen nyanlända sannolikt till att vi kommer att öka vår livsmedelsimport. Men hur ska vi på längre sikt få de ekonomiska resurserna till denna import, och hur har de varor vi i så fall köper producerats? Kan vi istället öka vår inhemska produktion? Hur ska vi bistå vid återuppbyggnaden när krigen är över? Dessa frågor och många fler behöver svar.

Jag hoppas att vi kan använda all vår kunskap och förmåga att hjälpa till att analysera möjligheterna att lösa dagens och framtidens problem. Vilken viktig utmaning för SLU:s forskare, lärare och studenter är inte detta!

Peter Högberg

---

 

One of our greatest challenges

With a population of almost 7.5 billion people, we already utilise much of the planet’s resources. In several countries, including Sweden, this has led to an effort to develop methods for exploiting our natural resources that are sustainable also in the long term. Research, education and environmental monitoring and assessment at SLU clearly play a key role in this effort.

But – there is a lot we can do better at SLU. Above all, we must get better at clarifying the societal consequences of various trade-offs between production objectives and environmental objectives. Swedish society has been relatively stable for a long time, something that has enabled us to prioritise environmental objectives, while at the same time maintaining high production rates in agriculture and forestry. It has been possible to implement changes gradually.

In other regions, societies are collapsing as a consequence of war. There is no functioning food supply. What is produced can at any time be consumed by marauding belligerents. People are fleeing their homes. Some of them come here. This situation, with supply problems being brought to a head, raises many difficult questions that SLU can help answer.

How can we feed these new arrivals? In the short term, the situation with several hundred thousand new arrivals is likely to lead to an increase in food imports. But in the long term, where will we find the financial resources to pay for these imports, and how have the goods we import been produced? Is it possible, instead, to increase our domestic production? How can we assist reconstruction once the wars are over? These and many more questions need answers.

I hope that we can use all our knowledge and ability to help analyse options for solving current and future problems. This is one of the greatest challenges for SLU’s researchers, teachers and students.

Peter Högberg

Scroll down for an English version.

Ett universitet definieras som ett högre lärosäte med forskning och utbildning. Ordet universitet kommer från en längre latinsk beskrivning av en ”samling av mästare och lärjungar”. Kombinationen garanterar att studenter möter forskningens landvinningar och kan föra dem vidare ut i samhället.

Men kommunikationen är inte bara envägs. Jag har som lärare ibland upplevt hur mitt budskap haltat när det utsatts för studenternas frågor. Jag har fått ställa mig frågan: Vet jag verkligen det jag tror mig veta? Detta har varit till fördel även för forskningen. Den innehåller nämligen ett viktigt likartat moment då man skickar in manuskript till vetenskapliga tidskrifter med paneler av experter, vilka avgör om manuskriptet innehåller något nytt och om argumenten är övertygande. Bara om svaren är ja på båda dessa frågor godkänns manuskriptet för publicering.

Studenter har således hjälpt mig (och många andra) att hitta fram till rätt och mer övertygande argumentation. Självklart är även inspel från det omgivande samhället viktiga för vår forskning och undervisning.

Vår undervisning ska baseras på vetenskap som erkänts av det internationella vetenskapssamhället och på beprövad erfarenhet. Systemet med lärare som samtidigt är aktiva forskare ska garantera att undervisningen står på säker grund även när det handlar om den absoluta forskningsfronten.

Detta är ett idealt tillstånd. Tyvärr tvingas vi ibland hantera förhållandet att många duktiga forskare har lite eller rentav ingen undervisning, medan de som har mycket undervisning har begränsade ekonomiska medel för egen forskning. Här är det ett problem att forskningsråd står för en stor andel av finansieringen av löner. Råden bedömer enbart forskningsprojektens kvalitet, medan universiteten också måste hitta och ta ansvar för individer som långsiktigt kan förena rollerna som forskare och lärare.

På SLU försöker vi nu bygga en stabilare grund genom en satsning på biträdande universitetslektorat, som är meriteringsanställningar för juniora forskare/lärare. En bestående lösning måste dock inbegripa att även mer seniora forskare/lärare kan få ett långsiktigt stöd av sitt universitet. Men vi behöver mer analyser och innovativa idéer om hur forskning och utbildning ska samverka på bästa möjliga sätt. Kom med förslag!

Även ni studenter kan naturligtvis bidra!
I den mån undervisningen är katederbaserad, kan ni ta mer ansvar för att läsa kurslitteraturen innan ni träffar lärarna. Då kan tiden tillsammans användas för diskussioner, där ni kan utmana lärarna att bidra med insikter som vunnits genom egen forskning. Tillsammans utforskar ni kunskapens gränser och kanske skymtar ni även vad som kommer i framtiden?

Tänk på att ni har ett långt yrkesliv framför er. De faktiska kunskaper ni förvärvar idag är kanske inte alla relevanta framöver. Det är kanske viktigare att förstå hur forskning utvecklar ny kunskap, så att ni bättre kan värdera framtidens forskning. Vi kan vara övertygade om att den kommer att leverera insikter, som vi inte kan föreställa oss idag.

Jag vill naturligtvis även höra era förslag på hur forskning och utbildning ska samspela på bästa sätt, och vad vi kan göra för att det ska bli bättre! Studentkårerna kan samla ihop synpunkterna och förmedla dem. Det går också att lämna kommentarer direkt i kommentatorsfältet.

Peter Högberg

———————————————————————–

Teaching and research need to interact!

A university is defined as an institution of higher education, where research and teaching take place. The word university is derived from a Latin phrase that roughly means ‘community of teachers and scholars’. This combination ensures that students are exposed to the benefits of research and can bring them into society.

But communication is not just one way. As a teacher, I have sometimes experienced how my message has faltered when subjected to the students’ questions. I have had to ask myself if I really know what I think I know. This is something that also benefits research. It is the equivalent of submitting a manuscript to a journal with a panel of experts who will decide if the manuscript contains anything new and if the arguments are convincing. For the manuscript to be approved for publication, the answer to both these questions must be ‘yes’.

In that way, students have helped me (and many others) to find valid and more convincing arguments. Obviously, input from society is also important to our research and teaching.

Our teaching is based on science recognised by the international scientific community and by proven experience. Having a system with teachers who are also active researchers ensures that our teaching remains on firm ground, even when it comes to the absolute forefront of research.

This is the ideal state. Unfortunately, we also have to deal with the fact that many talented scientists spend no or very little of their time teaching, while those who spend more time teaching have limited financial resources for their own research. Research councils provide a large share of the financing of salaries, and this is a problem. They only assess research quality, while universities also need to find and take responsibility for individuals who want to combine the roles of researcher and teacher.

At SLU, we are now trying to build a stable foundation by focusing on associate lectureships, which is the qualifying position for junior researchers/teachers. A lasting solution must involve even more senior researchers/teachers getting long-term support from their university. But we need more analysis, and we need more innovative ideas for how research and education can cooperate in the best way possible. I want to hear your suggestions!

As students, you can also contribute. If your course consists of lectures, make sure you have read the literature ahead of class. That way, the time can be spent on discussions where you can challenge teachers to contribute insights they have gained through their own research. Together, you can explore the frontiers of knowledge, and perhaps even catch a glimpse of what the future holds?

Remember that you have a long career ahead of you. The skills you acquire today will not all be relevant in the future. It is perhaps more important to understand how new knowledge is developed through research, to enable you to better evaluate future research. We can be confident that this will deliver insights that we cannot imagine today.

I also want to hear your suggestions on how research and education can work together in the best way possible, and what we can do to make it better! I welcome the student unions to compile your opinions and forward them to me. Or, leave your comment in the comments field below.

Peter Högberg

Scroll down for an English version.

Ovanstående står över ingången till Uppsala universitets aula. Devisen härleds till Thomas Thorild och 1700-talet. Den har fått många tolkningar, och har gett upphov till mycket diskussion.

Den fria tanken och rätten att uttrycka sig fritt är ett universitets fundament, och en okränkbar rätt för alla medarbetare och studenter. Samtidigt är denna frihet inte ett ensamt slutmål i sig, men ett absolut nödvändigt villkor för att nå nya kunskaper. Vad som anses rätt idag utifrån befintlig vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet ska kunna utmanas och vederläggas. Vår forskning och undervisning har som syfte att utsätta våra hypoteser för tester med kapaciteten att förkasta dem, med andra ord med potentialen att förändra vår världsbild.

Detta förstås inte alltid av vår omvärld, där företag, religiösa, politiska och andra ideella organisationer inte sällan verkar önska att vår forskning först och främst ska leda till resultat som stöder just deras respektive sak. Till skillnad från alla dessa organisationer är universitetets primära uppgift att outtröttligt och innovativt testa om dagens teorier håller och sedan ändra våra åsikter om forskningens resultat motiverar det. Vi får alltså inte filtrera bort fakta, som talar emot en viss hypotes. Alla i vårt samhälle tjänar på detta på längre sikt.

Att tänka fritt kan inte tolkas som att man måste få stå oemotsagd. I så fall begränsas ju andras rätt att uttrycka sig fritt, och man hämmar diskussionen om vad som är rätt och fel. Det fritt tänkta – och tydligt utsagda – ska ses som ett inspel till en fortsatt fri diskussion. Då blir den mångfald av kunskaper som finns bland oss anställda och studenter en bättre utnyttjad resurs. Mångfalden uttrycks redan idag när olika perspektiv luftas i separata pressmeddelanden. Men vi kanske skulle kunna göra ett bättre arbete tillsammans om vi lät oss påverkas mer av varandras åsikter och kunskaper?

Jag anser att SLU tydligare bör etablera sin roll som spelplan för fritt tänkande och inte minst fri diskussion. Denna fria roll ska inte bara vara tydlig internt utan även väl känd och respekterad av vår omvärld. Jag föreställer mig att SLU därigenom också blir en attraktivare arbetsplats och ett attraktivare universitet för våra studenter. Jag vill mycket gärna att ni kommer med goda förslag om hur denna ambition skulle kunna främjas.

Peter Högberg

**************************************************

”To think freely is great, but to think rightly is greater”

This motto can be found above the entrance to the Uppsala University assembly hall. It is attributed to 18^th century jurist Thomas Thorild, has been interpreted in many ways and given rise to much discussion.

Free thought and the right to express yourself freely is the foundation of a university, and an inalienable right for all staff and students. At the same time, this freedom is not an end in itself, but a sine qua non for achieving new skills. We must be able to challenge and refute what is considered right today based on existing scientific knowledge and proven experience Our research and teaching aim to test our hypotheses and when necessary reject them. In other words, they should have the potential to change the way we see the world.

This is not always understood by the surrounding world, where companies and religious, political and other non-profit organisations often seem to wish that our research first and foremost leads to results that support their respective mission. But unlike such organisations, the primary task of a university is to tirelessly test whether today’s theories stand correct, and to change our views when the findings or our research warrant it. We must not filter out facts that speak against a particular hypothesis. In the long run, this is something we all benefit from.

To think freely must be interpreted as not being contradicted, as inhibiting the discussion of what is right and wrong would limit the right of others to express themselves freely. Freely expressed and clearly presented thoughts should be seen as a prelude to a continued open discussion. This makes better use of the diversity of knowledge that can be found among staff and students. This diversity can be seen for example when different perspectives are put forward in separate press releases. But would we work better together if we let ourselves be influenced more by each other’s views and knowledge?

I believe that SLU more clearly needs to establish its role as a forum for free thinking and, not least, for free discussion. This role should not only be clear to those of us who work and study here, but also be well known and respected by the world around us. It is my belief that this would also make SLU a more attractive workplace and a more attractive university for our students. I welcome your suggestions for how we can make this ambition a reality.

Peter Högberg