Tredje generationens universitet

Publicerat den

Det medeltida universitetet hade fokus på utbildning, därefter var det Humboldtuniversitetets era med utbildning kopplad till forskning. Nu har vi kommit till den tredje generationens universitet med utbildning, forskning och innovation/nytta. Vikten av det ”tredje benet i kunskapstriangeln” var alla överens om vid ett europeisk forum på Ghent University ”Engagement of life science universities in the knowledge society and innovation networks”. Tillsammans med Carolyn Glynn, SLU Global, och Johannes Dyring, SLU Holding, medverkar jag där och kan konstatera att det är stora skillnader mellan olika universitet och länder i vilka förutsättningar som finns för att jobba med innovation i bred bemärkelse. Det är i alla fall uppenbart att det kommer att vara nödvändigt för framtida EU-finansiering att samverka i starka, breda nätverk med industri, myndigheter och andra universitet!

De universitet som har kommit längst i att bygga nätverk för innovation (= nyttiggörande av kunskap) har en utpräglat forskardriven struktur för detta där innovationskontor, samverkanssekretariat etc. har en aktivt stödjande funktion. De har också en kultur där forskare/lärare kan gå in och ur den akademiska karriären för att satsa en viss tid på att kommersialisera ideer. Och de satsar på studenterna! Att erbjuda studenter möjligheter att pröva sina vingar som entreprenörer är ett bra sätt att öka intresset för utbildningar på olika nivåer. Därför är t.ex de program som SLU Holding har för våra studenter (Student Desktop Researchers och Studentbolag för tjänsteförsäljning) viktiga både för studenterna och för universitetet.

Lena Andersson-Eklund

Europa-Sverige-SLU

Publicerat den

Förra veckan höll SUHF (Sveriges Universitets- och Högskoleförbund) konferens och förbundsförsamling på Chalmers i Göteborg. Första dagen innehöll såväl internationella utblickar som möte med utbildningsminister Jan Björklund. Bl.a. talade Stefaan Hermans från DG Research & Innovation vid EU-kommissionen om läget i olika europeiska länder vad gäller investeringar i forskning och utveckling. Det är helt klart tufft på den fronten med åtstramningar och nedskärningar ökande i en gradient från norr till söder inom Europa. Han konstaterade att Sverige tillsammans med Finland ligger i topp vad gäller statlig finansiering av forskning och innovation i andel av BNP, men även vad gäller mätningar av ”innovation performance”. Det senare var ny information för mig, och förklarades förutom med finansieringen även med hög utbildningsnivå, öppna rekryteringar, attraktiva forskningsmiljöer och tydliga stödsystem. Hermans menade att universiteten i Sverige är väl rustade för Europe 2020 – den nya strategin där bl.a. Horizon 2020 ingår.

Jan Björklund pratade naturligtvis om forskningspropositionen och problematiserade kring målkonflikter bl.a. styrning – autonomi, basanslag – riktade anslag, stora – små lärosäten, excellens – kapacitetsuppbyggnad, grundforskning – innovation.  Särskilt intressant för oss alla var frågan om hur och när de nuvarande 10 procenten av forskningsanslagen som fördelas efter prestation (publicering och externa anslag) ska ökas till 20 och även baseras på peer-review. Enligt ministern kommer det att ske i två steg – en utökning till 20 procent 2016 och peer-review tidigast 2018. Det innebär för oss på SLU att ändringen inte bör påverka planerna för nästa KoN som planeras till 2014-15.

Lena Andersson-Eklund

Svarta rubriker idag…

Publicerat den

Artiklarna i dagens Uppsala Nya Tidning, och de inlägg i andra media som följer av den, har svarta rubriker ”En byggfest utan kontroll och ansvar ” och ”Det har varit riktigt dålig planering”. Det är inte alls rolig läsning!

Innehållet är baserat på den revisionsrapport som styrelsen beställt av en extern konsultfirma för att se över processen för nybyggnationer vid SLU, inklusive organisations- och kommunikationsfrågor. Syftet med översynen var att vi ska dra lärdom, avhjälpa brister och förbättra arbetet framöver. Rapporten presenterades vid styrelsemötet i september. Då redovisade rektor också de åtgärder som redan genomförts eller är på gång. Styrelsen diskuterade ytterligare åtgärder och behovet av ett förbättrat samarbetsklimat inom SLU.

Vid sidan av organisationsfrågorna i byggprocessen är det uppenbart att vi i ledningen inte lyckats föra en bra intern dialog inom SLU. En viktig läxa vi lärt är att linjeorganisationen, som är mycket viktig i beslutsfrågor, inte räcker för en effektiv dialog inom universitetet; bättre användning av medarbetarwebben och fler tillfällen till direkt kommunikation behövs. Förra veckan hade vi ett möte med alla prefekter och administrativa chefer där en halvdag ägnades åt frågor kring byggnationer och lokalkostnader. Jag uppfattade det som en bra dialog både kring historia och nuläge och en konstruktiv diskussion om framtida lösningar.

En bra början, och nu jobbar vi vidare för att hitta ett bra samarbetsklimat och en framtidstro inom SLU. Signaler från vår omvärld är positiva; mer info från det SUHF-möte som i skrivande stund pågår i Göteborg kommer i nästa blogginlägg.

Organisationsutredningen
Morgondagens UNT ska ta upp organisationsutredningens förslag. Förhoppningsvis blir detta roligare läsning (?).

Ett möte med information och diskussion kring förslaget planeras den 26 oktober kl 13. Boka in i agendan!

Lena Andersson-Eklund