Scroll down for English version
Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.
Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.
Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.
Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.
Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.
Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.
Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.
De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!
Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.
Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!
Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor
Environmental monitoring at SLU benefits both society and science
A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.
As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.
The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.
Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.
Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.
The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.
These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.
The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!
During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.
Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!
Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor