Status för analys av träckproverna

Många har hört av sig och undrat vad som har hänt hittills i projektet. Då det både är enkätdata, foder- och träckdata som samlats in och ska analyseras, så blir det en hel del att skriva om. Därför tänkte jag börja berätta mer om träckproverna, vilka analyser som gjorts och lite om vad vi har kunnat se hittills. I tidigare inlägg har vi skrivit om osmolalitet och partikelstorlek i träck, så nu tänkte jag berätta om några av de övriga analyser som utförts.

Det första som hände när proverna anlände var att en del av provet pressades så att pH kunde analyseras på pressvätskan från träcken. Vid jämförelse av pH mellan hästar med och utan fri fekal vätska (FFV) kunde vi inte se några skillnader i träckens pH-värde. pH presenteras ofta i litteraturen i artiklar gällande utfodring kopplat till mag-tarmkanalens hälsa. Däremot saknas det standardiserade metoder för hur man ska mäta pH vilket gör det svårt att uttala sig om och jämföra pH mot andra studier. Vi har därför påbörjat en metodstudie för att se hur pH värdet påverkas av förvaring och temperatur. Pressvätskan från pH studien förvarades sedan i frysen för senare analys av flyktiga fettsyror (VFA). Innehållet av träckens VFA är kopplat till foderstatens andel av grovfoder och kraftfoder (mer acetat om det är en grovfoderbaserad diet och mer propionat om hästen får en mer stärkelserik diet). Det ska bli intressant och se om det finns några skillnader i foderstaterna mellan grupperna och om det i sin tur påverkar träckens VFA-innehåll.

Direkt vid ankomst skickades även prover till SVA för analys av Clostridium Difficile och Clostridium Perfringens, två bakterier som tidigare har associerats med förändrad träckkonsistens hos hästar (diarré och kolit). Vi valde att analysera detta för att kunna utesluta att förekomsten av FFV var orsakad av dessa bakterier. Provresultaten var negativa och vi kunde därför utesluta att den förändrade träckkonsistensen hos hästarna i studien berodde på tillväxt av dessa bakterier. Innehållet av mineraler har också analyserats, men då på torkad och mald träck. Det vi har kunnat se hittills är att innehållet av Kalium (g/ kg TS) i träcken är högre hos hästarna med FFV, de har alltså en högre förlust av kalium i träcken jämfört med hästar utan FFV. Vad detta beror på vet vi inte just nu och vi kommer att undersöka om vi kan se ett samband mellan kaliumhalten i träcken och utfodringen. Det skulle kunna bero på skillnader foderstaterna (mängden grovfoder, men även typen av fibrer och då hästens förmåga att reglera vätskebalansen), men detta återstår att se.

Just nu analyserar vi vilka mikrober som finns i hästarnas träck och om det är någon skillnad i vilken typ av mikrober som finns mellan hästar med och utan FFV. Tidigare studier har påvisat skillnader i träckmikrobiotans sammansättning mellan hästar med och utan kolit, och även med och utan kolik. Efter att ha extraherat DNA från träcken, kört PCR för att göra träckens DNA tillgängligt lämnades proverna in för illuminasekvensering. Sekvenseringen är sista steget i analysen som gör att man kan se vilka mikrober som finns i träcken. Vi har precis fått tillbaka resultatet och påbörjat sammanställningen av data. Det ska bli riktigt spännande att se om vi kan hitta några skillnader i träckens mikrobiota mellan hästar med och utan FFV.

/Katrin

 

Källor:

Daly, K., Proudman, C. J., Flint, H. J., & Shirazi-Beechey, S. P. (2010). Effect of diet on equine gut microbiota. Journal of Dairy Science, 93 (Suppl. 1), 284.

Diab, S. S., Songer, G., & Uzal, F. A. (2013). Clostridium difficile infection in horses: a review. Veterinary microbiology, 167(1-2), 42-49.

Müller, C.E., von Rosen, D. & Uden, P. (2008). Effect of forage conservation method on microbial flora and fermentation pattern in forage and in equine colon and faeces. Livestock Science, vol. 119 (1-3), ss. 116-128.

Transplantation av tarmflora en lösning på problem med fri fekal vätska hos häst?

I samband med förekomst av fri fekal vätska (FFV) hos häst ställs ofta frågan om det inte går ”fixa” genom att tillföra träck till en FFV-häst från en häst utan problem i mag-tarmkanalen?. Det är en metod som tidigare använts i större utsträckning på hästar, särskilt då mag-tarmproblem varit mer långvariga, och innebär att man slangar ned träck från en frisk häst i magsäcken på den häst som har någon typ av digestionsstörning. Det finns dock inte särskilt mycket studier på hur effektiv en sådan behandling är. För behandling av människor verkar den här metoden vara på väg tillbaka (då dock i ”pillerform”) för att behandla vissa mag-tarmstörningar, och den går ut på att tillföra en funktionell mikrobflora till en individ vars tarmflora inte fungerar. Det är förstås av intresse att veta om en sådan här förhållandevis enkel behandling kan avhjälpa problem med FFV på häst.

I augusti 2018 redovisades resultat från en dansk studie där hästar med FFV tillförts träck från en frisk stallkamrat. Studien omfattade 10 FFV-hästar som uppvisat symptom under minst 1 års tid. FFV-hästarna behandlades först med Omeprazole (hämmar magsaftsekretion) under fem dagar, därefter tillfördes en blandning av 500 g träck utblandat i 5 liter saltlösning genom en nossvalgssond, följt av en dos loppfrö (0,5-1 g/kg kroppsvikt) utblandat i 3-5 liter vatten. Behandlingen med träck upprepades varje dag under fem dagar, samtidigt som Omeprazolbehandlingen fortsatte. De behandlade hästarna utvärderades dag 9 före behandlingen, samt dag 7, 14, 28, 84 och 164 efter behandlingen. Utvärderingen bestod av att träckens utseende samt förekomst av träck och fri fekal vätska på hästens bakben, runt anus och i svans bedömdes med en skala från 0 (symptomfri) till 4 (maximala symptom). Dag 14 efter behandlingen bedömdes hästarna visa mindre symptom på FFV (medel 2,3 på bedömningsskalan) jämfört med före behandlingen (medel 3,5). Denna skillnad höll i sig under hela den period hästarna utvärderades (164 dagar efter behandling). Slutsatsen av försöket var att behandlingen minskade problemen med FFV. Det låter ju som en lovande metod för att komma tillrätta med FFV-problem, men det finns några fler faktorer att fundera på. Hur vet man vilken häst som är en lämplig träckdonator? Och hur vet man att den hästens mikrobflora kommer att fungera på hästen med FFV? Kan det till och med finnas en risk att man förvärrar problemen? I studien som beskrivits ovan tillfördes både magsårsmedicin, träck från en annan häst och loppfrö till FFV-hästarna samtidigt, vilket också innebär att resultaten inte kan tala om vilket av dessa tre medel som verkade vara verksamt (eller om det är en kombination av två av dem). För att bli säker på om denna behandling är något som kommer att kunna rekommenderas för FFV-hästar krävs ytterligare undersökningar som är mer specifika med avseende på såväl donatorn, behandlingen och utvärderingen av mottagaren. Enligt uppgift från författarna är det något som skall genomföras framöver, så vi ser fram emot att få ta del av de kommande resultaten.

//Cecilia Müller, HUV, SLU

Källa: Laustsen, L., Edwards, J., Smidt, H., van Doorn, D., Luthersson, N. 2018. Assessment of faecal microbiota transplantation on horses uffering from free faecal water. Abstract. 9th European Workshop on Equine Nutrition. August 16-18, 2018. Uppsala, Sweden. pp. 8.

Tips vid grovfoderbrist!

I och med torkan råder det nu brist på grovfoder till våra kära fyrbenta vänner. Därför är det viktigt att se över och planera kring hästarnas foderstater och utfodringsrutiner redan nu!. Tänkte därför tipsa om denna artikel på Hästsverige där ni kan läsa om hur man ska tänka kring utfodringen vid rådande grovfoderbrist: https://hastsverige.se/nyheter/vad-kan-hasten-ata-vid-grovfoderbrist/

/Katrin

Probiotika inte alltid funktionell probiotika

I en ny studie från Tyskland har effekten av probiotika1 på fölbrunstdiarré undersökts. Fölbrunstdiarré drabbar de flesta föl någon gång under deras första levnadsveckor, och den sammanfaller tidsmässigt med när stoet brunstar första gången efter fölningen (ofta runt 1-2 veckor efter fölningen). Fölbrunstdiarré går oftast över av sig själv, men det finns en oro över att diarrén kan leda till större problem i mag-tarmkanalen hos fölet, och därför är intresset för att försöka etablera en stabil mikrobflora i fölets mag-tarmkanal stort. Det har påvisats att probiotika kan stabilisera tarmfloran hos människa och även hos andra arter, men när det gäller häst är det mer osäkert, och det finns generellt inte lika mycket kunskap om hästens mag-tarmkanal som om många andra arters.

I den nya tyska studien jämfördes två grupper av föl, placebobehandlade och probiotikabehandlade, med avseende på förekomst av fölbrunstdiarré. Fölen i placebogruppen gavs en pasta bestående av solrosolja, palmfett och vasslepulver, och fölen i behandlingsgruppen gavs samma pasta men dessutom med probiotiska bakterier tillsatta. De probiotiska bakterierna var Enterococcus faecium (DSM 7134) och Lactobacillus rhamnosus (DSM 7133). De här bakterierna har tidigare godkänts för användning som probiotika på kalvar för att stabilisera deras tarmflora. Både placebo och probiotika gavs oralt till fölen direkt efter födseln, före deras första intag av råmjölk. I den här studien visade det sig dock att fler av fölen i den probiotikabehandlade gruppen uppvisade diarré under sin första levnadsvecka, jämfört med placebogruppen, och att diarrén dessutom varade under längre tid hos fölen i probiotikagruppen. Under de två första levnadsveckorna uppvisade 33 procent av fölen i placebogruppen och 65 procent av fölen i probiotikagruppen minst två episoder av diarré. Fölen i probotikagruppen växte också något långsammare än fölen i placebogruppen under de två första levnadsveckorna. Studiens resultat visade alltså att det vi tror fungerar som probiotika inte alltid gör det. Anledningarna till det kan vara flera, t ex fel tidpunkt för tillförsel eller fel typ av bakterier för arten eller individen. I dagsläget vet vi alltför lite om hur mag-tarmkanalens mikrobflora hos hästar är sammansatt och reagerar på tillförsel av olika substanser, både hos föl och hos vuxna hästar. Det gör det också svårt att välja ut ett lämpligt probiotika. Studiens resultat påvisar också att det som fungerar för en art eller grupp av djur inte per automatik fungerar för en annan art eller djurgrupp, och att sådana här preparat behöver testas på precis den typ av djur man tänkt sig att det skall användas för. Annars kan det, precis som i studien, faktisk göra saken ännu värre.

Källa: Ströbel et al., 2018. Effects of oral supplementation of probiotic strains of Lactobacillus rhamnosus and Enterococcus faecium on diarrhoea events of foals in their first week of life. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 2018; 00:1-9. https://doi.org/10.1111/jpn.12923

1Probiotika definieras som ”levande mikroorganismer som då de tillförs i tillräckligt stort antal ger hälsofördelar för värden”.

/Cecilia Müller,

Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU

Osmolalitet i träck – hur och varför analyserar man det?

Hej,

Jag heter Petra Kangas och deltog under en månads tid i Katrins projekt om fri fekal vätska hos hästar vid SLU i Uppsala. Jag studerar husdjursvetenskap, med nutrition som inriktning, i Finland vid Helsingfors Universitet och kommer att skriva mitt examensarbete om detta ämne. Till mitt examensarbete så var jag med och preparerade prover för analyser, men framförallt så analyserade jag osmolalitet i träckprover. I dagsläget är det okänt varför vissa hästar som utfodras med hösilage får avvikelser i träckkonsistens. Vi ville undersöka om bl.a. träckens osmolalitet har ett samband med detta fenomen.

Mätning av osmolalitet grundar sig i en koncentration av lösta partiklar i en blandning. Osmolalitet mäts ofta i till exempel bio- och hälsovetenskapsforskning, för att det berättar om blandningarnas beteende samt deras kolligativa egenskaper. Osmolalitet påverkar fysiologiska processer såsom vattnets rörelse genom cellmembran. Det finns bevis på att diarré hos hästar kan leda till förminskade värden när det gäller osmolalitet.

För att mäta osmolaliteten så användes en osmometer. Då proverna behöver vara i vätskeform när man genomför analysen så användes vätska som tidigare hade pressats ut ur träcken (pressvätska) och förvarats i frysen. Proverna tinades upp, 15-40 prover per omgång beroende på tid, och en del lades i mindre provrör. Dessa rör passade in i en centrifug med vilken man fick alla större partiklar att rinna till bottnen. Förutom centrifugering var det viktigt att kontrollera osmometerns kalibrering innan mätningen, efter vart 30:e prov som analyserats och i slutet av dagen. Med kalibrering menas att man säkerställer att apparaten ger rätta värden. Detta utfördes med två olika kalibreringsvätskor samt destillerat vatten. Till själva analysen användes en klar vätska som fåtts med centrifugeringen och 300 µl pipetterades i en provkopp, varefter maskinen utförde analysen. Osmometern vi använde analyserade ett prov i taget enligt vätskans fryspunkt och resultaten var i formen mosmol/kg vätska, som sedan skrevs upp för att kunna analyseras statistiskt.

Eftersom projektet är pågående, är analyseringen av resultaten inte klara. Det återstår alltså ännu att se, om det finns skillnad i osmolalitet och de andra undersökta egenskaperna mellan fall- och kontrollgrupp.

 

En glad vår åt alla,

Petra

Finns det tillskott som tar bort/ minskar symptomen för FFV?

Detta är en väldigt vanlig fråga som jag får och på den vill jag svara både ja och nej. Ja, för att vissa tillskott har visat sig kunna ta bort symptomen hos vissa hästar och nej, för att samma tillskott inte alls fungerar/ endast fungerar en kort period (1-2 veckor) för andra hästar. Detta gör det svårt att ge rekommendationer på vilket tillskott man ska ge speciellt då vi inte vet ännu vad som utlöser FFV.

Det man kan se om man tittar på de produkter som finns tillgängliga är att de ofta är baserade på någon typ av oligosackarider (prebiotika) eller olika typer av jäst (probiotika). Detta då tidigare studier påvisat förbättrade miljöer i hästens mag-tarmkanal när antalet goda bakterier (laktobaciller och bifidobakterier) ökat. I andra studier har man även sett att jäst som tillsats ökar den fibernedbrytande kapaciteten. Det man får tänka på när man läser dessa studier är att det ibland förekommer flera olika förändringar och behandlingar i samma studie, vilket kan göra det svårt att faktiskt se vad som påverkat utfallet av studien. Tyvärr saknar produkterna på marknaden ofta innehållsförteckningar och det saknas ofta forskning kring det specifika preparatet. Detta gör det såklart ännu svårare att uttala sig om ett specifikt tillskott eller vilken mängd av tillskottet som bör ges.

Om man har ett tillskott som man provat och det funkar så tycker jag absolut att man kan fortsätta med det. Det viktiga innan man provar ett tillskott bör man titta på hur foderstaten ser ut idag; Uppfyller den hästens näringsmässiga behov? Får hästen tillräckligt med grovfoder (kg ts/ 100 kg kroppsvikt och dag)? Går det att ta bort några överflödiga fodermedel? Om du gör några förändringar här tänk på att göra små förändringar åt gången, ändra mängden successivt och att låta förändringen få tid på sig (2-3 veckor för att se om det sker någon förändring då det tar tid för mag-tarmkanalen att anpassa sig till den nya utfodringen).

 

/Katrin

Pferde mit freiem Kotwasser

.. eller hästar med fri fekal vätska om man översätter det från tyska. Just nu befinner jag mig i Leipzig, Tyskland, på institutionen för djurnutrition vilket är motsvarigheten till institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Jag åkte hit i början av februari och kommer stanna här till slutet av mars. När jag åkte tog jag med mig 300 träckprover från hästarna i fall-kontrollstudien (Hästar med och utan fri fekal vätska) för att analysera partikelstorleken. Det som påverkar partikelstorleken i träck är fodrets egenskaper, såsom storlek på foderpartiklar, mognadsstadium på plantor i grovfodret vid skörd och hästens tandhälsa och därmed förmåga att tugga fodret. Partiklarnas storlek och fördelning i träck beskriver fodrets kvalitet och fiberns smältbarhet, vilket fungerar som ett mått på hur foderstaten påverkar mag-tarmkanalens funktion. Hästar med en väl fungerande fodernedbrytning har många små och få stora partiklar i träcken. Många små partiklar visar på att fodret har haft en längre tid i grovtarmen och en mer effektiv nedbrytning, medan en kortare tid så minskar nedbrytningen av fibrer och partikelstorleken blir större. Vi hoppas kunna hitta spännande kopplingar mellan partikelstorleken förekomsten av fri fekal vätska. Analysen kommer förhoppningsvis ge information om hästarnas individuella förmåga att bryta ner fodret samt om det finns någon skillnad mellan hästar med eller utan fri fekal vätska.

Ovan finns lite bilder som jag har tagit från analysen i labbet för och visa er hur det kan se ut. Den analysmetod som jag har använt mig av kallas för våtsiktning, vilket innebär att jag blandar upp träcken med vatten, silar den genom en torn med silar som har olika diameter på maskerna (8, 4, 2 och 1 mm) som sedan läggs i petriskålar på en plåt. Proverna torkas sedan i en ugn för att sedan tas ut efter ett dygn. Därefter vägs alla skålar och då kan man se hur stor andel (%) av träcken som fastnat på varje tråg och också beräkna partikelstorleken i träcken.

/Katrin

Hösilageintolerans får byta namn

Begreppet ”hösilageintolerans” brukade användas för att beskriva detta problem som vi idag kallar för fri fekal vätska (FFV) hos häst. Anledningen till att vi brukade kalla det för hösilageintolerans var att de flesta hästarna som rapporterades vara drabbade av detta problem fick symptomen i samband med att de utfodrades med hösilage. När problemet hade uppmärksammats kom de även in rapporter om hästar som fått samma problem när de utfodrats med andra typer av grovfoder vilket gör att ”hösilageintolerans” inte längre känns som ett korrekt begrepp att använda. Detta kunde vi även se i en av projektets delstudier som blev klar i början av året där vi även fick hjälp av examensarbetaren och veterinärstudenten Hanna Ygland. Det var en webbaserad undersökning som riktades till svenska och norska hästägare till hästar med FFV. Totalt var det 545 hästar som var med i studien (306 svenska hästar och 239 norska hästar) och resultaten från denna studie visade tydligt att hästar kan få dessa symptom både från hösilage men även från hö. Majoriteten av hästarna rapporterades visa FFV när de utfodrades med inplastat grovfoder (>75 %), men även att många (20 %) av hästarna rapporterades visa FFV även när de utfodrades med hö. Andra intressanta resultat var att majoriteten (61 %) av hästarna inte visade FFV/ visade reducerade symptom när det utfodrades hö, att många (63 %) hästar blev bättre när de utfodrades med hö istället för inplastat grovfoder eller när de gick över till bete (48 %). Resultaten från denna studie visar att utfodring av inplastat grovfoder inte tycks vara den enda orsaken till tvåfasindelad träck hos häst. Jag kommer lägga upp en länk till Hannas examensarbete när det har lagts upp på SLUs webb!

/ Katrin

 

Fri fekal vätska

Syftet med projektet ”fri fekal vätska hos häst- kopplat till utfodring och vård” är att kartlägga problemet och därmed omfattningen av fri fekal vätska hos hästar i Sverige och Norge. Hästen kan vara drabbad av fri fekal vätska i allt från några dagar veckor till flera månader. De symptom som hästarna uppvisar är att träcken är uppdelad i två faser. Första fasen består av ”vanliga träckbollar” och den andra fasen består av en tunn vätska. Faserna kan avges var för sig eller båda samtidigt. De drabbade hästarna visar ofta obehag i samband med att de avger träck genom att trampa runt med bakbenen och vifta med svansen, men visar sällan några sjukdomssymptom (feber, viktminskning, minskad aptit). Däremot blir detta ett välfärdsproblem och hälsoproblem, samt stora problem vid omvårdnad och skötsel av hästen. För att vätskan inte ska torka in i huden runt analöppning, vid svansrot och längs med bakbenen och irritera huden behöver hästen tvättas av flera gånger om dagen.

Vi vill undersöka om fri fekal vätska hos häst är kopplat till nutrition och vård och i sådana fall vilka kopplingar som finns. För att undersöka detta har vi då en huvudstudie i projektet som är en fall- och kontrollstudie. Detta innebär att det finns en grupp med hästar som har fri fekal vätska (FFV) (fallgrupp) och en grupp med hästar som inte har FFV (kontrollgrupp). De analyser som kommer att genomföras är kemiska, nutritionella, biokemiska och mikrobiella (hygieniska) analyser på totalt grovfoderprover, samt biokemiska och mikrobiella analyser på träcken. Resultaten från denna studie förväntas öka kunskapen kring kopplingen mellan foder och hästens mag-tarmkanal, mag-tarmkanalens mikrobiota och hur den förändras med tid och utfodring strategi.

/Katrin

Välkommen hit!

Detta är en ny SLU-blogg med fokus på tarmstörningar hos häst. Idén för denna blogg kom upp när jag satt och funderade hur jag på ett enkelt sätt kunde uppdatera alla hästägare (både de som har hästar som deltar i projektet, men även andra som är intresserade) på ett enklare och mer lättillgängligt sätt.

I första hand kommer bloggen att handla om mitt doktorandprojekt ”fri fekal vätska hos häst- kopplat till utfodring och vård” och jag kommer då att skriva om vad som har hänt, vad som händer just nu och vad som kommer att hända inom projektet. Utöver det kommer jag även skriva generellt om hästutfodring och hälsa utifrån vanliga frågor och vad jag tror kan vara intressant för er att läsa. Ni får gärna komma med frågor och förslag på intressanta ämnen genom att kommentera på inläggen eller mejla mig på katrin.lindroth@slu.se

 

/ Katrin