Rapport från UC Davis i Kalifornien

Först i världen med PET-undersökningar på häst

I några månader jobbar jag på UC Davis i Kalifornien. Det är väldigt spännande att få inblick i en annan universitetsklinik och deras forskning. Vissa saker är annorlunda, men jag slås nog mest av likheter. En spännande utveckling inom bilddiagnostik som UC Davis är först i världen med att utföra är PET-undersökningar på häst.

PET utförd av Dr. Mathieu Spriet på UC Davis

PET (positronemissionstomografi) är en bildteknik som bygger på att man avläser radioaktiv strålning från ett ämne som injiceras i hästens kropp. Aktiviteten av ämnet i vävnaden kan ge information både om struktur och funktion hos vävnaden. I Davis används två ämnen som injiceras efter varandra; först ett ämne som visar på skeletala processer (osteoblastaktivitet = benbyggandeaktivitet), sedan ett ämne som är en radioaktiv sockermolekyl vilken visar på metabol aktivitet i mjukdelar. Tekniken är väldigt lovande för att vi ska förstå mer om skador i hästens ben. Läs mer: 

https://www.vetmed.ucdavis.edu/news/pet-imaging-uc-davis-continues-success

Undersökningarna tar lååång tid. Ofta 3 timmar om man också ska göra en datortomografi (CT eller DT) och hästen måste ligga sövd hela tiden. Och det kostar där efter… Ungefär 30-50 000 kr! Jag tror mycket på den här tekniken och hoppas på att den ska bli billigare och tillgänglig för oss hemma på Universitetsdjursjukhuset på SLU i framtiden! 

Glada hälsningar från Elin

Elin i veterinärbilen på den Kalifornska landsbygden

 

Heldag på K1

Utöver våra andra projekt följer vi även hästarna på Beridna Högvakten under en tvåårsperiod. Cirka 60 hästar mäts med systemet Lameness Locator var tredje månad. Syftet är att studera symmetrin i rörelsemönstret och vad som händer över tid. Kan hästar ha en lindrig rörelsestörning som inte påverkas av träning? Som ni kanske vet är alla hästar på K1 valacker, ungefär i samma storlek och antingen fuxar eller skimlar. Hästarna rids och motioneras ungefär lika mycket och i samma förhållanden. Detta gör hästarna väldigt intressanta att titta på ur forskningssynpunkt.

Jag och Camilla, nyanställda i forskningsgruppen, var tillsammans med Marie H på plats för att mäta totalt 60 hästar i trav på rakt spår. Tack vare gott samarbete och lite hjälp från några soldater på plats hanns alla med under samma dag. Det blev många långa timmar innan vi kunde ta oss hemåt igen.

Vi ser med spänning fram emot de mätvärden vi får fram!

Doktorandkurs på SLU

God fortsättning på 2019 önskar vi alla våra blogg-läsare! Förra månaden firade vi av 2018 med att hålla en doktorandkurs om ortopedisk diagnostik. Hästen stod i fokus men vi hade även föredrag om smådjur såväl som människa för ett komparativt perspektiv. Kursdeltagarna kom till SLU från hela Europa, inklusive Royal College of Veterinary Medicine. Nedan är bilder från föredrag hållna våra tre doktorander i häst teamet: Emma Perssson Sjödin, Marie Hammarberg samt Katrina Ask. Vi ser fram emot att få veta mer om deras fortsatta forskning!


Projekt Islandshäst

Nu har vi varit på Island och förberett för vårt stora Islandshästprojekt som vi ska genomföra nästa vecka. Då kommer vi att studera hur islandshästar förändrar sitt rörelsemönster när de töltar, passar eller går i en oren trav: det har aldrig studerats tidigare.

 

Idag finns det ingen kunskap om hur vi på bästa sätt ska detektera hälta i andra gångarter än skritt och trav. Objektiv rörelseanalys med sensorer eller kamerateknik kan användas för att mäta hältor hos hästar men fram till idag endast i trav. I trav kan vi titta på huvudets rörelse för att se en frambenshälta och korsets rörelse för en bakbenshälta.

 

Att hältutreda Islandshästar kan verkligen vara en utmaning då det ofta kan vara svårt att se om hästen är halt samt vilket ben hästen är halt ifrån. Det beror på att islandshästarna ofta har en mycket snabb stegfrekvens och inte alltid går i en ren tvåtaktig trav. Syftet med vårt projekt är att studera hur Islandshästar förändrar sitt rörelsemönster i olika gångarter när de blir halta för att vi ska lära oss vad vi ska titta på samt hur vi ska kunna mäta hältor.

 

Till vår hjälp har vi testat ett sensorsystem där vi dels kan mäta vilken gångart hästen går i samt symmetrin i hästens rörelser. Vi har även videokameror som filmar hästarna i rörelse. På Island kommer vi att använda dessa verktyg för att mäta islandshästar där vi inducerat hälta kortvarigt genom att åstadkomma ett temporärt tryck mot sulan. Hältan försvinner sedan direkt när trycket tas bort.

 

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan SLU, Norges veterinärhögskola, Universitetet i Utrecht samt universitetet i Holar på Island.

Möt vår nya doktorand, Katrina Ask

Hösten 2017 började veterinären Katrina Ask forska som doktorand för Marie Rhodin och Pia Haubro Andersens ortopediska projekt ”Gör det ont?” Vi är glada och stolta att få välkomna Katrina tillbaka till SLU efter hon avslutat sitt internship här på UDS Hästkliniken  för några år sedan. Katrina har även jobbat som veterinär både på distrikt på Gotland innan sitt internship och på hästklinik i Danmark efter sitt internship.

Som doktorand på AFB forskar Katrina i ortopedisk smärta som orsakar mycket lidande och minskad djurvälfärd hos hästar och kor. Hälta hos hästar och kor är det vanligaste symtomet på ortopedisk sjukdom. Upp till nu har identifieringen av ortopedisk sjukdom och dess relaterade smärta byggt på upptäckt och kvantifiering av hälta genom subjektiv visuell utvärdering av djurets rörelsemönster, vilket endast delvis reflekterar smärta. Försök att integrera mer precisa smärtbedömningar i graderingen av hälta har aldrig gjorts. Beroende på grad av hälta förutsätts sedan en viss grad av smärta men utan en fullständig utvärdering av den senare. Den eventuellt existerande smärtans grad eller lokalisation blir därför varken fullt utredd eller förstådd. På vårt avlånga lands ängar finns många hästar och kor med kronisk ortopedisk smärta som har kompenserat sitt rörelsemönster på ett sådant sätt att de inte längre tydligt haltar. Inte heller denna rörelseproblematik blir därför varken fullt utredd eller förstådd.

Vårt projekt använder ny avancerad teknik med kameror och sensorer utvecklade för objektiv rörelseanalys som kombineras med en noggrann identifiering av smärtbeteenden för att bättre upptäcka djur som lider av ortopedisk smärta. På bilden ser vi hur Katrina testar rörelsesensorer på en av universitetets kor (som inte diagnosticerats med hälta utan används som kontroll).

Genom vår forskning hoppas vi arbeta mot djurens väl fungerande rörelsefunktion och ett liv utan smärta. En sådan djurvälfärd är en nödvändighet ur ett etiskt, kliniskt och djurskyddsperspektiv. Tillsammans vill vi hjälpa dagens djurägare och yrkesverksamma besvara en av dem viktigaste djurvälfärdsfrågorna: gör det ont?

Utmaningen med ortopedisk höftutredning

Veterinär och docent Marie Rhodin forskar inte bara på hästens rörelseapparat utan utreder även kliniska fall som kommer till Hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset.

Den här dagen fick hon återbesök av en Holsteiner som har en tydlig hälta från vänster bakben men där det varit svårt att lokalisera var smärtan kommer ifrån. Vid tidigare besök har bedövningar lagts som uteslutit smärta från hoven till hasen samt från knäleden. Även en scintigrafi-undersökning har utförts men det fanns inget ökat upptag av gamma-strålning i skelettet som visade på skelettskada.

Däremot har hästen mjukdelsskador runt knäleden i en av de tre knäskålssenorna. Men det är oklart om dessa kan vara den enda orsaken till hästens långvariga kraftiga hälta. Bedövning i detta område minskar hältan men släcker den inte helt.

Då hästen vid tidigare besök visat reaktion vid högt böjprov av vänster bakben beslutades idag att gå vidare med att utesluta att hästen även har ett höftledsproblem.

Först lokalbedövade Marie huden vid höftleden. Eftersom kan det vara svårt att hitta in i höftledens ledspringa, som ligger djupt in under en stor muskelmassa, fick Marie sedan hjälp av en av UDS mycket välutbildade veterinära bildspecialister på häst, Charles Ley . Med hjälp av ultraljud kunde Charles följa kanylens väg in mot höftleden och korrigera riktningen så den hamnade rätt. Om bedövningsmedlet hamnar utanför leden finns risk att stora nerver runt omkring bedövas, vilket kan göra hästen mycket vinglig som följd. Utförandet av bedövningen genomfördes korrekt utan några komplikationer.

Före och efter bedövningen utvärderade Marie hästens rörelsemönster i hältgången med hjälp av avancerad objektiv hältutredningsteknik bestående av markörer som fästs på hästens huvud, manke och kors. Dessa markörer registreras av höghastighetskameror, placerade utmed hältgången, för att mäta vilket ben hästen är halt ifrån, vilken typ av hälta (belastnings- eller frånskjutshälta) samt grad av hälta. Sedan kan en exakt jämförelse göras före och efter bedövningen så att veterinären kan se om hältan minskar samt hur mycket den minskar.

Bedövningen av höftleden visade dock ingen skillnad i hältgrad. Därmed kunde höftleden uteslutas som orsak till hältan. I det avslutande samtalet med djurägaren bestämdes det att upprepa ultraljudsundersökningen runt knäledens mjukdelar vid nästa återbesök efter hästen ordinerats fortsatt vila.

Visst är det knepigt med hältor!?

Nu har Marie Rhodin och Emma Persson-Sjödin publicerat ytterligare en artikel om hältor. Man kan ju tro att det nickande huvudet alltid visar att hästen är frambenshalt. Men så lätt är det tyvärr inte. Ibland är en nickning ett tecken på avlastning av ett halt bakben. Följ länken och läs mer! http://www.slu.se/haltbedomning

Läs en sammanfattning av artikeln via länken:)

/Elin

Ett uppfriskande besök på Bollerup

Vi är i full gång med en studie där vi undersöker symmetri i rörelsemönstret hos unga ridhästar. Vi vill se hur symmetriskt de rör sig när de sätts i träning och hur symmetrin förändras under träningens första två år. Vi tittar också på om mätningarna av rörelsemönstret (vertikal rörelsesymmetri av huvud, manke och bäcken) hänger ihop med om ryttaren uppfattar att hästen har starka och svaga sidor.

Bollerup (http://bollerup.se) som är Sveriges mest kända lantbruks- och hästgymnasium ställer upp med nästan 20 hästar till studien. Tillsammans med vår nyrekryterade doktorand Katrina Ask har jag varit nere och mätt hästarna under augusti. Vi hade ett par trevliga dagar i Bollerup och var otroligt glada över att få hjälp av ödmjuka och proffsiga läraren och beridaren Örjan Larsson (http://www.ystadsallehanda.se/tomelilla/beridaren-har-hittat-hem-igen/). Det ska bli väldigt kul att följa det här gänget av fina hästar och alla studenter vi lär känna under de kommande åren!

/Elin

Katrina Ask och Örjan Larsson: Bästa forskningsteamet!

Gratulerer til den svenske ridesporten!

Denne gangen ønsker jeg å gratulere den svenske ridesporten, og ikke minst Peder Fredricson, for Jerringpris utnevnelsen! Det er en enorm bragd både med tanke på Peder sin prestasjon, men også en bragd for hele ridesporten! Jeg kan si at prisutnevnelsen har også vært i fokus her i Norge, så dette er en fantastisk prestasjon for hele ridesporten i både Sverige og i utlandet!

Ved å skape fokus på ridesporten som en idrett på lik linje med andre toppidretter, håper jeg vi med det også utvikler idretten vår enda videre! Jeg håper vi skaper enda større fokus på hvor viktig det er å se på både rytteren OG hesten som toppidrettsutøvere. Mitt inntrykk er at fler og fler ryttere nå begynner å se seg selv som en vel så viktig idrettsutøver, og med det fokuserer på egen trening, kosthold og mental trening. Dette vil utvikle sporten vår enda videre, og jeg gleder meg til fortsettelsen! Det blir fantastisk!

Igjen til Peder og alle dere andre hesteglade-svensker; GRATULERER! Dette var stort!

Peder Fredricson håller tacktal för Jerringpriset vid Idrottsgalan.
www.golf.se

Hur mäter man hältor? Del 1

Hur mäter man hältor?

I mitt förra inlägg kan man på bilden se hur jag håller ut en dator genom fönstret på en bil för att fånga upp signaler från sensorer placerade på travhästen. Detta system är Lameness Locator och är ett av de system som vi använder i vår forskning för att mäta symmetrin i hästens rörelse. Men hur går detta till och vad är det egentligen vi mäter? I detta inlägg tänkte jag lite kort beskriva hur just Lameness Locatorn fungerar (mer om de andra systemen kommer i senare inlägg).

Lameness Locator är utvecklat i USA av Dr Kevin Keegan och kollegor. Det består av tre stycken sensorer som man fäster på hästen. En sitter på huvudets högsta punkt och en mitt på hästens kors. Dessa två är accelerometrar, som mäter acceleration, och signalerna från dessa kan man sedan matematiskt omvandla till positionsförändring i vertikal riktning. Lite enklare uttryckt kan man säga att de mäter, precis det som Elin berättade om i det senaste inlägget, nämligen hur hästen rör sitt huvud upp och ner. Sensorn på korset gör motsvarande mätning på hur hästen rör sitt bäcken upp och ner. Symmetrin i denna rörelse, det vill säga skillnaden i hur mycket hästen exempelvis nickar ner på höger respektive vänster framben är precis som Elin beskrev det viktigaste veterinären kollar på för att avgöra om en häst har en frambenshälta. Skillnaden i bäckenets rörelse upp och ner är på samma sätt hur man ser om hästen är bakbenshalt. Sensorn som sitter på benet avgör vilket av frambenen som är i luften respektive marken. Eftersom man mäter i trav, som är en tvåtaktig gångart, kan man sedan korrelera huvudets och bäckenets rörelse med vilket ben hästen just då belastar. På så sätt kan man avgöra vilket ben hästen är halt på.

Den här tekniken kan aldrig på något sätt ersätta en duktig veterinär men är ett superbra hjälpmedel just vid rörelseundersökningen. Man kan jämföra det med ett mikroskop som man kan se saker tydligare i, men det behövs fortfarande en duktig kliniker för att tolka det man ser och sedan göra en korrekt vidare utredning och behandling. Det förstorar upp skillnader i hästens rörelser så att man enklare kan se dem och få en extra bekräftelse på att det man ser är korrekt. Det är också till hjälp med att avgöra om det blev en skillnad före och efter en bedövning, något som ibland kan vara ganska svårt att avgöra om det gäller en från början låggradig hälta.

 

/Emma