Nobelpris…

In English below

Något som jag, liksom andra forskare, alltid är nyfiken på är naturligtvis om årets Nobelpris berör något jag arbetat med, känner till eller har ansvar för. Jag har också ofta funderat över bristen på jämställdhet bland de naturvetenskapliga Nobelprisen. Är det faktiskt brist på kvinnor som förgrundsfigurer vid nya upptäckter? Och i så fall varför? Är kvinnor inte del av upptäckterna eller synliggörs de inte? Eller kommer det lösa sig på sikt? Under min tid på universitet har jag träffat många kvinnliga forskarkollegor som varit briljanta, nytänkande, noggranna och hårt arbetande.

Så förra årets moll av att se 9! manliga pristagare byttes snabbt i dur när jag läste att pristagarna till Nobelpriset i kemi var Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna. Och extra roligt att priset berör det ämne som var det allra första jag läste in mig på inför Almedalen 2019; gensaxen CrispR/Cas9. Ännu roligare är det att Emmanuelle Charpentier dessutom var verksam i Sverige, vid Umeå universitet, vid upptäckten.

Det finns också flera hos oss som arbetar med gensaxen som med hög precision kan förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Det finns självklart etiska aspekter med en så kraftfull teknik, men också en stor potential för genomslag i växtforskning, växtförädling och i studier av geners funktion hos träd.  I Almedalen 2019 hette SLU:s seminarium GMO hjärta EKO = SANT? (1) och jag lärde mig mycket av den dialogen. Redan 2016 presenterades faktiskt Sveriges första ”CRISPR-Cas9-gröda” – en specialpotatis för stärkelseindustrin.

När fredspriset sedan går till FN:s livsmedelsprogram, WFP, som arbetar hårt mot Agenda2030-målet ”No hunger”, så blev dagen ännu ljusare. För det är ett arbete som är globalt avgörande, och under min tid på SLU har jag förstått mer och mer av komplexiteten i vad som krävs för att målet ska nås. Det finns också många på SLU som arbetar med att ta fram den kunskap som behövs för att trygga tillgången till livsmedel.

All denna nya kunskap kan göra stor nytta i arbetet med att nå Agenda 2030-målen. Det är uppenbart för mig hur samhällskunskap och naturvetenskap tillsammans behöver kroka arm för att vi ska nå en hållbar framtid. Och att dessa två pris påminner om att det arbete våra medarbetare gör på SLU är samhällsrelevant såväl som i forskningsfronten. Så även om alla Nobelpris är av stor vikt och roliga att läsa om så grattis, speciellt till pristagarna inom kemi och fredspriset då de berör SLU:s verksamhetsområden. Till Umeå universitet såklart men framför allt grattis till samhället. Det här är prisad verksamhet som är viktigt på riktigt.

(1) Seminariet i Almedalen finns inspelat i podcasten Shaping our food – om växtförädling och djuravel. https://shapingourfood.libsyn.com/15-gmo-hjrta-eko-lika-med-sant. Endast på svenska.

——————————————————————

The Nobel Prize…

Just like other researchers, I am always curious to see if the year’s Nobel Prizes are in any way related to something I have worked with, that I am familiar with, or have responsibility for. And I’ve often reflected on the lack of gender equality amongst Nobel Prize winners in the natural sciences. Are there simply fewer women at the forefront of new discoveries? If so, why? Are women just not involved in making these discoveries, or are they overlooked? Will this change over time? Throughout my academic career, I have met many outstanding, innovative, meticulous and dedicated researcher colleagues who happened to be women.

So imagine my delight when I found out that this year’s Nobel Prize in Chemistry has been awarded to Emmanuelle Charpentier and Jennifer A. Doudna – quite the change from last year’s nine (!) male prize winners. Even more exciting is that this year’s prize recognises a subject that is one of the very first I read up on before Almedalen Week 2019 – the CrispR/Cas9 genetic scissors. What’s more, Emmanuelle Charpentier was active at Sweden’s Umeå University when the discovery was made.

Many of us at SLU work with these genetic scissors that enable us to change the DNA of animals, plants and microorganisms with incredible precision. Naturally, such powerful technology raises ethical questions, but it also has great potential for breakthroughs in plant research and breeding, and in studies of the functional genetic studies of trees. . SLU’s seminar for the 2019 Almedalen Week addressed genetically modified organisms, and I learnt a lot from the discussions. Back in 2016, Sweden presented its first “CRISPR-Cas9-crop” – a special potato designed for the starch industry.

Another highlight was seeing the Peace Prize go to the UN’s World Food Programme that works hard towards the “Zero Hunger” goal of Agenda 2030. This goal is of global importance, and since joining SLU I have developed a greater understanding of the complexity involved in achieving it. Many people at SLU are working towards creating the knowledge necessary for securing access to food.

All this new knowledge can make an enormous difference in the work towards achieving the Agenda 2030 goals. I can see clearly how the social sciences and natural sciences need to work side by side in the quest for a sustainable future. These prize winners highlight how the work we do at SLU is relevant to both society and research. Even though all Nobel Prizes are major achievements and are exciting to learn about, I must especially congratulate this year’s Nobel Chemistry and Peace Prize winners, as their work has a direct link to SLU’s operations and activities; congratulations Umeå University, but most of all, congratulations to society. These are prized activities that really will make a difference.

Världsvattendagen sätter ljuset på SLU som vattenuniversitet

In English below

I de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) spelar vattenfrågor en viktig roll i betydligt fler mål än de två med vatten i namnet (mål 6 & 14). Det beror på att vatten kopplar samman många mål, där till exempel vattenresurser, energiproduktion och matförsörjning behöver ses i ett helhetsperspektiv.

SLU jobbar både på bredden och på djupet med att ta fram ny kunskap om många av dessa livsviktiga vattenkopplingar, från källa till hav. Med över 400 kollegor som fokuserar på olika aspekter av vatten i både havs- och sötvattenekosystem, är SLU verkligen ett vattenuniversitet! Våra forskare och experter verkar i nordiska vattenlandskap och i många andra delar av världen, året om.

Världsvattendagen är ett bra tillfälle att lyfta fram den ”blå” sidan av SLU:s forskning och vår unika fortlöpande miljöanalys, som stödjer samhället i förändringsarbetet för att nå Agenda 2030. SLU:s utbildningar bidrar också till att bygga upp kompetens, så att samhället är bättre förberett för framtida vattenutmaningar.

För att hjälpa att påminna oss själva och omvärlden om SLU:s blåa sidor, ger SLU Vattenforum en samlad ingång till vattenarbetet.  SLU Vattenforum bygger sedan några år upp kopplingar internt och utåt genom bland annat publika satsningar som Baltic Sea Science Center på Skansen (med över 482 tusen besökare förra året, med start i april) och engagemang i Världsvattendagen.

Jag är särskilt mån om att SLU:s engagemang kring vatten blir känt, inte bara som välbehövlig vetenskaplig förståelse av vattenfrågor. Vi vill även engagera människor från olika delar av samhället i att vara med och bygga kunskap om vattnets kretslopp, transdisciplinärt. Behovet av detta slog mig när jag började titta lite mer noggrant på bilder av vattnets kretslopp i böcker och på nätet. Min nyfikenhet ledde till en systematisk analys. Den avslöjade att människor helt saknas i de allra flesta bilder av vattnets kretslopp som vi möter, redan under skoltiden.

Lyckligtvis engagerar SLU redan samhälle och allmänhet i vattenrelaterade frågor, genom medborgarforskning, olika miljöanalysprogram (bl.a. Övergödning, Biologisk mångfald, Skog och Giftfri miljö) och framtidsplattformar. Vid institutionen för stad- och land jobbar man även specifikt med hur deltagandeprocesser kan se ut i samband med lokalt införande av EU:s ramdirektiv för vatten.

SLU har allt att vinna på att använda Världsvattendagen för att påminna oss själva och våra samarbetspartners om hur centrala vattenfrågorna är för hållbarhetsmålen.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

World Water Day highlights the blue SLU working towards Agenda 2030

In Agenda 2030’s Sustainable Development Goals (SDG’s) water has important roles that go far beyond the two SDG’s with water in their names (SDG 6 & 14).  That is because water connects so many of the goals, from the classic nexus between Water, Energy and Food to the challenges for partnerships (SDG 17).  SLU has the breadth and depth of expertise needed to create new knowledge about these connections linking life from water’s myriad headwater sources to the sea. Over 400 SLU colleagues are working on water issues in Nordic “waterscapes” and many other parts of the world, all year round, so SLU is truly a “water university” – in addition to its many other strengths.

World Water day is an opportunity to remember this water-related research, as well as SLU’s unique role in environmental monitoring and assessment (EMA) that supports society in making today’s Agenda 2030 transformations. And of course SLU is also building society’s capacity to manage water-related challenges through education.

To help remind ourselves, and the world, about this “blue” side of our university, SLU Water Forum is entering its third year building linkages internally and outwards through public interfaces such as the Baltic Sea Science Center at Skansen (with about 482 thousand visitors last year, starting in April) and engagement in World Water Day 2020.

I am particularly concerned to see that SLU’s engagement in water is recognized beyond just the scientific understanding of water. We have colleagues who are also working with transdisciplinary involvement of individuals from all walks of life, to build knowledge about the water cycle. The urgent need for this became apparent to me when I started looking a bit more carefully at the representation of the water cycle in books and on the internet. Curiosity led on to a systematic analysis which revealed that people were entirely missing from the vast majority of the pictures of the water cycle that we are exposed to throughout our lives, starting from grade school.

Fortunately, SLU is already engaging with society and citizens in water related issues, including through “citizen science”. Examples of this include Environmental Monitoring and Assessment programs (Eutrophication, Biodiversity, Forests and Non-Toxic Environment among others) and Future Platforms. The Department of Urban and Rural Studies has even worked specifically on participatory processes surrounding local implementation of the EU Water Framework Directive.

There is much to gain from using the World Water Day to remind ourselves, and others, of how vital the water issues are for the global sustainability goals.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment