Författare: Vicerektor Erik Fahlbeck

Gårdagens 33 millimeter regn har förbytts i en sommarblå himmel och lagom sommarsvala vindar. Visby visar upp sitt vanliga sommaransikte.

På morgonen tittar jag lite mer noggrant på årets program i Almedalen. I år är det drygt 3700 aktiviteter. Som vanligt är det många inom våra områden och det är många olika aktörer som ordnar seminarier, heta stolar och debatter om jordbruk, skog, mat, omställning till ett hållbart samhälle och nog så många andra ämnen där vi har stor kompetens. Flera seminarier som andra ordnar handlar t.ex. om precis de frågor som våra framtidsplattformar arbetar med.

Första aktiviteten i vår lokal hölls av SMHI, som drog fullt hus med rubriken ”Vattenbrist i klimatförändringens spår – vad kan vi göra?”

Efter SMHI var det SLU Aquakultur som fyllde lokalen för att fördjupa våra kunskaper genom en bred diskussion under Annsofie Wahlströms kompetenta ledning, om ”odling av fisk, skaldjur och alger…”. Här ryms många frågeställningar som på olika sätt exemplifierar komplexiteten i utvecklingen av det moderna samhället till hållbara konsumtions- och produktionssystem. Allt från geologiska förutsättningar och historia över livsmedelssäkerhet, fiskvälfärd och högteknologi till distribution, smak och konsumentbeteende. Kretsloppsambitioner i flera dimensioner återkommer vid flera tillfällen. Spännande och engagerande på många olika sätt.

Näst ut var Urban Futures, som tar sig an en av den moderna stadens stora utmaningar, när det gäller vad vattnet för med sig, nämligen källsorterande toaletter. Josefin Wangel modererar engagerat, stimulerande och initierat. En rad aspekter på utmaningarna och möjligheterna med att ta mycket bättre hand om det avfall, eller ur ett annat perspektiv de resurser, som utgörs av det som hamnar i våra toaletter avhandlas. Även här blandas detaljerade tekniska lösningar med riktigt stora frågor om resursflöden i samhället och inte minst slutandet av kretslopp.

Årets sista egna SLU-seminarium stod Mistra Biotech för.  Liksom vid gårdagens livepodd kretsade diskussionen kring GMO, den här gången under titeln GMO ❤️ Eko = Sant? Jag tolkar det som att ingången i samtalet är frågetecknet och det känns som en bra sammanfattning på vad vi håller på med inom SLU, vi tar oss an viktiga frågetecken och undersöker om de går att räta ut till utropstecken eller något annat. Hur som helst var det mycket folk och många frågor, även om jag missade en del eftersom jag gick och lyssnade till utbildningsminister Matilda Ernkrans som deltog i en panel med bl.a. klimatstudenter, kring frågan om vad universiteten kan göra för ”leva som de lär” i relation till klimatutmaningarna.

Efter avslutade program var det många SLU:are som hjälptes åt att tömma lokalen på all utrustning. God stämning och hjälpsamma händer såg till att få undan mycket redan innan fotbollen. Några stannade på Björkanders magasin för att titta på svenskornas försök att nå en VM-final i fotboll och det blev ett intensivt bärande i pausen. Några av oss tog bussen till Kneippbyn under förlängningen och kom fram till våra respektive rum lagom för att konstatera att det blev förlust den här gången.

Icke desto mindre känns årets Almedalsinsats som en vinst, för SLU! Tack till alla som bidragit till ett lyckat program och tack till alla som har engagemang kvar under resterande dagar!  

Jag vaknar till ett Visby i grått. SMHI utlovar nederbörd. Det passar på sätt och vis oss mycket bra i år, eftersom så många av våra aktiviteter kopplar till vatten. Även om det kanske inte passar ett arrangemang som Almedalsveckan så är sommarregnen välkomna, inte minst här på Gotland.

Första seminariet i ”vår lokal” hålls av Havs- och vattenmyndigheten, och handlar om klimatförändringar och förvaltningen av våra marina resurser.

SLUs första egna seminarium har inte vatten som fokus, utan handlar om unga människors psykosociala hälsa och vilken roll olika former av interaktion med djur kan spela. Framtiden djur, natur och hälsa och Lena Lidfors står som värdar. Seminariet fyller lokalen till sista plats och bland deltagarna finns också, passande nog, några hundar. Igår lyftes studenternas hälsa och stressnivå i andra seminarier. Här fick vi exempel på ett antal positiva effekter som är belagda i forskningen och flera konkreta och mycket talande berättelser från vardagen, svenska erfarenheter som visar hur väl relationen till djur kan bidra till barns utveckling. Samspelet mellan barn – djur och för all del barn – djur – vuxna kan bidra med underverk. Djuren kan bli en ”brygga” som underlättar på många olika sätt. Ett riktigt framtidsområde där vi behöver mer forskning och fler exempel på hur det kan fungera i praktiken.

 Future Food körde ytterligare en livepodd, denna gång om avlivning och slakt av fisk. Här finns också mycket spännande att arbeta vidare med, inte minst för den framtidsbransch som landbaserad odling av fisk kan utgöra.

Under lunchen nådde en mycket glad nyhet hela vägen från Vigo till Visby. Vi har nu tagit leverans av undersöknings- och forskningsfartyget Svea! Tack till alla inblandade för ett fantastiskt arbete!

Direkt efter lunch hade vi, under kompetent ledning av moderatorn Johan Lundqvist, ett annat centralt och livsviktigt seminarium, om kemiska risker i våra dricksvatten. Salen var full och vi fick intressanta återblickar på hur lång tid det kan ta för moderna samhällen att ”upptäcka” och sedan hantera risker med nya kemikalier i vårt kanske viktigaste livsmedel, vattnet vi dricker. Även här finns mycket kvar att göra där vi från SLUs sida kan lämna stora bidrag. Potentialen i en framtida samverkan med bl.a. Uppsala universitet, Livsmedelsverket, SGU, vattenproducenter och andra verkar mycket stor!

Sedan berättade Lena Tranvik och Artdatabanken om arttillståndet av våra vattendrag, sjöar och hav. De avslutade med mingel i kombination med stationer med kunskapsbaserade tester kring precis det de tidigare informerat om. En uppskattad och lärorik övning som ledde till spännande diskussioner. Vi fyllde inte lokalen men publiken var desto kunnigare.

Mistra Biotech ordnade en livepodd om ”konsumenterna, maten och gentekniken”, frågor som varit med i det programmet från början och som väckte stort intresse hos publiken.

Dagen avslutades med ett mycket uppskattat Alumnmingel. Det är kul att så många nuvarande och tidigare SLU:are dyker upp i så många olika roller, inte minst här i Almedalen! Alumnminglet lovar gott inför framtiden och värmen i diskussionerna var en tydlig kontrast till vädret, där regnet tidvis varit intensivt och temperaturen låg. Mot en grå bakgrund har SLU:s banderoller och planscher under satt färg på hamnområdet, även om ett piskande regn i skymningen döljer det mesta när vi går mot bussen till Kneippbyn. 

Visby visar sig från sin varma och välkomnande sida! Blå himmel, ljumma vindar och vågor med små vita gäss.

Tack vare ett intensivt och framgångsrikt fotarbete från vår eventkoordinator Rebecca Rikner, huserar vi i år i Björkanderska magasinet, nere vid hamnen. Rebecca, flera av våra studenter och andra SLU:are har gjort ett fantastiskt arbete, för att tillsammans med våra hyresvärdar få till en trevlig, ljus och spännande lokal. Här ska vi också sända en särskild tanke till de SLU-kollegor som fixat förutsättningarna för ljud, webbsändningar och att få ut våra arrangemang i olika media!

Det var en full förstadag för oss som universitet. Först ut, av våra egna aktiviteter var, var Katarina Kyllmar m.fl. som diskuterade vår (o)förmåga att dra nytta och lärdom av de uppföljningar som inte minst SLU bidrar med, när det gäller åtgärder mot övergödning. Problematiken finns inom fler områden. Vi fyllde lokalen och från publiken kom relevanta frågor om vem som bör göra vad för att bättre använda de kunskapsunderlag som redan finns, och som vi kommer få i framtiden.

Sedan hade länsstyrelsen i Stockholm och Axfoundation ett seminarium i den lokal som vi hyrt, om lokalt fångad fisk. Det kändes nästan som om det också var ett SLU-seminarium! Mycket av de frågor som diskuterades är sådant som vi forskar på och där vi sitter på djupa kunskaper.

Future Food hade en livepodd och ”smart sjömat eller fishy food” dit vi bjudit in spännande och intressanta talare. Formatet är delvis nytt och det blir spännande att se vad det blir för ringar på vattnet.

Under eftermiddagen utmanade Ingrid Wesström, Abraham Joel och några fler lokalens mottagningskapacitet i ett rappt modererat och mycket uppskattat seminarium om ”klimatanpassad vattenhantering”, en av våra stora utmaningar. Engagemanget var stort i diskussionerna, kul!

Vår nya rektor, Mia Knutsson Wedel, och undertecknad deltog samtidigt i ett seminarium om universitetens roll när det gäller samhällets utmaningar kring hållbar utveckling, ett gemensamt arrangemang mellan de stora universiteten i Stockholm och Uppsala, SUUN; komplexa frågor och inga enkla lösningar, men kanske just därför en mycket viktig diskussion som vi, på olika sätt, kommer arbeta intensivt med vid många svenska lärosäten.

Future Food hade ytterligare en livepodd, nu om ”för mycket eller för lite vatten – hur klarar lantbruket det?

Dagen i Björkanderska magasinet slutade med ett arrangemang om en annan mycket central fråga för svensk forskning och svenska lärosäten, om en (nationell) strategi för forskningens infrastruktur, och inte minst Max 4 och ESS. Även här användes ”vår lokal” av andra arrangörer, där vi var med på ett hörn. Rollups med SLU-motiv var säkert starkt bidragande till att ”våra” ämnen dök upp i exemplifieringar under seminariet.

Dagen kan sammanfattas med att alla SLU-are som hjälper till med arrangemangen gjort ett storstilat arbete, liksom alla ni som deltagit i våra aktiviteter. En annan intressant observation för mig som vicerektor för samverkan är att just samverkan återkommer i alla våra diskussioner. Ett tydligt tema oberoende av ämne. Samverkan ska lösa en lång rad utmaningar och identifieras återkommande som en stor potential, där ”vi” behöver bli bättre. Här finns förväntningar på oss! Det känns stimulerande.

Dagen avslutas med att jag inte kan hålla fötterna borta från vågskvalpet på stenstranden nedanför Kneippbyn. Den nedgående solens strålar kontrasterar mot den distinkt blåa vattenlinjen med att färga molnen vid horisonten i ett spektakulärt antal nyanser av rödrosa. Jag blir plötsligt påmind om att vågor oftast är olika stora. Med ett torrt och ett blött byxben vandrar jag tillbaka till mina stugkamrater för att läsa e-post innan läggning.