Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.
Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.
Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa intervjuerna med Anders, Sofia och Mattias på länkarna vid deras namn.
Dagens intervju är med en annan del av kursen, nämligen landsbygdsagronomerna som gjorde den aggregerade analysen. Nedan följer ett sammandrag av mitt samtal med Tilda Magnusson, Joakim Menjivar och Sofie Skalstad.
Annie: Kan ni berätta lite om er involvering i kursen?
T/J/S: Vi hade två seminarier med ekonomstudenterna, ett innan vi hade skrivit vår rapport och sen ett efter att vi skrivit rapporten. På första seminariet gjorde vi i stort sett en SWOT-analys över de olika platserna i Heby kommun där vi hade post-it lappar med begrepp så vi kopplade ihop teori och empiri. På det andra seminariet berättade vi vad vi hade sett under det första seminariet och av att läsa ekonomernas fallbeskrivningar. Efter det skulle studenterna komma på lösningar på utmaningarna. De kom på liknande lösningar som vi hade gjort vilket antagligen beror på att vi har haft samma teoretiska bakgrund med oss från kursen.
Annie: Och sen presenterade ni också för intresserade i Heby (läs mer om upplägget här), hur gick det tycker ni?
T/J/S: De i Heby verkade känna igen sig i vår analys. De sakerna som de inte kände igen sig i var saker som de missat att få information om, snarare än att de inte höll med om analysen. Frukostmötena som kommunen höll i för företagare var en sådan sak där några företagare inte kände att de fått information om att de fanns. Detta blev tydligare på plats men vi nämner det även i rapporten. Just rapporten var ett väldigt bra underlag till diskussionen.
Annie: Vad var de tre viktigaste punkterna ni kom fram till i rapporten?
T/J/S:
- Nätverk, det sociala kapitalet, är viktigt för att komma igång med ett projekt. Det handlar om att känna nyckelpersonerna i bygden och veta vilka olika människor är. Detta är nog inte speciellt för Heby kommun utan känns som en ganska generell grej i hela landet.
- Synliggörandet inom kommunen är viktig. Det behövs något kontinuerligt där kommunen synliggör företagandet som finns. De skulle t ex kunna besöka varandra, eller göra något via facebooksidan såsom att presentera ett företag/en organisation kontinuerligt.
- Stödja befintligt entreprenörskap och främja nytt entreprenörskap är en viktig del i det fortsatta arbetet tror vi. Det handlar om att underlätta för de som inte är inbäddade att kunna nätverka och att ha en samverkan mellan olika orter, sektorer och typer av organisationer. För att främja nytt entreprenörskap ser vi främst att det behövs ett fokus på att inspirera framförallt unga. Det kom upp på presentationen i Heby också så det kändes om en viktig punkt att trycka på. En annan sak vi tar upp i rapporten för att främja nytt entreprenörskap är fundera på frågor kring vem som anses vara en entreprenör och hur det kan påverka vilka verksamheter som får uppmärksamhet.
-Annie
2 kommentarer