Workshop med Heby, Östhammar och Gotland

Externa deltagare från Heby, Östhammar och Gotland samt projektgruppen från SLU.

Fredagen den 13 september samlades vi i projektet tillsammans med representanter från Heby, Östhammar och Gotland. Syftet med workshopen var en dialog kring entreprenörskap i olika former, med utgångspunkt i projektgruppens kapitelutkast.

De externa deltagarna hade olika ingångar för sitt engagemang i landsbygdernas utveckling; ideellt, som företagare eller som offentligt engagerade.

Berättelserna som ligger till grund för de olika texterna kommer ifrån de tre kommunerna som var representerade på workshopen. Det mesta av materialet har samlats in av studenter på olika sätt, i kombination med att projektgruppen även själva varit ute och både intervjuat samt observerat olika processer på plats. 

Kapitlen som diskuterades var: 
Bygga barnens bygd – Socialt entreprenörskap och värdeskapande, Josefina Jonsson

Fest i Heby som entreprenöriell process och scen, Gustav Broms

Genusperspektiv – En nyckel för att synliggöra och förstå entreprenörskap på landsbygder, Katarina Pettersson

Ta och få plats i en ny sociokulturell geografi, Gustav Broms

Att stödja utlandsfödda företagare på landsbygden – Med nycklar istället för pekpinnar? Katarina Pettersson

Nu följer vidare revidering av texterna och fortsatt författande av fler kapitel som sedan kommer att sammanställas i en antologi om olika typer av entreprenörskap för en levande landsbygd!

Vad händer näst i projektet?

Under sommaren har vi i projektgruppen jobbar vidare på våra respektive håll med nästa steg i projektet, nämligen boken Landsbygdens nycklar. Vid årsskiftet kommer vi att presentera en antologi, baserat på den empiri som är insamlad i projektet. Syftet med boken är att det ska vara en populärvetenskaplig skrift, riktad till intresserade samt kommuner och tjänstemän.

Montage. Boken Landsbygdens nycklar utkommer vid årsskiftet.

Under hösten kommer vi jobba igenom materialet i samråd med praktiker för att lyfta fram de mest relevanta aspekterna från vårt projekt.

Om du redan nu vill ta del av den insamlade empirin kan vi rekommendera att läsa vår skriftserie som behandlar skildringar från bland annat Gotland, Heby och Öregrund.

Om ”Fest i Heby” i Upsala Nya Tidning

Gustav Broms. Bild: Tina Lövrander / UNT

Den 20 juli uppmärksammade Upsala Nya Tidning Gustavs arbete om Fest i Heby.
Artikeln går att läsa här >>

– Det ekonomiska värdet bakas in i människors ansvarskänsla för att platsen där familj och vänner är rotade ska fortsätta existera. Det är häftigt att människor är mångsidiga, med olika intressen, drivkrafter och sätt att skapa värden, säger Gustav Broms

(Utdrag ur UNTs artikel)

Här kan du hitta rapporten om Fest i Heby i sin helhet.

Kluvet Land i P1

Vad skapar värde på landsbygden? Är det mathantverket som kommer att vara vägen framåt?

Annelie Öhman, Per Öhman, lantbrukare och egenföretagare i Nora, Höga Kusten Foto: Tullamaja Fogelberg/SR

I senaste avsnittet av Kluvet Land diskuterar programledarna Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun dessa frågor, besöker lantbrukare och egenföretagare som har genomgått förändringar som följd av marknadsutvecklingen. Gästande i programmet, från vårt projekt Landsbygdens nycklar hör du Johan Gaddefors och Thomas Norrby.

Här kan du lyssna på hela avsnittet från 4 april 2019.

Intervju med P1

Idag blev Johan och Gustav intervjuade för Kluvet Land i P1. I den kommande säsongen kan du som lyssnare bland annat höra om landsbygden i Sverige och hur EU har förändrat den. I avsnittet som Landsbygdens Nycklar medverkar i, kommer fokus vara på människors olika strategier för att kunna försörja sig på landsbygden.

Johan Gaddefors ansvarar för projektet i sin helhet och Gustav Broms jobbar som forskningsassistent.

Johan och Gustav gav exempel från vår rika empiri, diskuterade hur olika aktörer samverkar och visade hur små handlingar tillsammans kan leda till ett större värde för fler. Småskaliga och platsbaserade initiativ behöver värdesättas eftersom aktiviteter som hos människor skapar mening i deras vardag kan få dem att känna engagemang för sin omgivning. Detta kan ha förutsättningar att leva vidare över tid och generera livskraft i lokalsamhället.

Avsnittet kommer redan nu under våren och vi kommer då att länka till det!

Skrivarworkshop på Sunnersta Herrgård

Den 24 -25 januari befann sig projektgruppen på Sunnersta Herrgård i Uppsala för att ha tid för fokuserat skrivande och strategiska diskussioner. Dagarna kretsade kring  hur vi inom projektet lyfter fram och utvecklar ny kunskap om interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och den specifika landsbygden. 

Framför Sunnersta Herrgårds allé. Katarina Pettersson, Thomas Norrby, Johan Gaddefors, Richard Ferguson, Gustav Broms, Iryna Kristensen och Josefina Jonsson. 

Sedan projektet startade har vi tillsammans med studenter vid SLU samlat ihop stora mängder intervjuer och observationer. Syftet med denna skrivarworkshop var att analysera det insamlade materialet och omvandla det till texter.

Två intensiva dagar resulterade i utkast till kapitel, kloka diskussioner och en plan för hur projektet kommer fortlöpa under 2019. 

WP6 – Öregrund: Företagande under hela eller delar av året

Nu kan vi presentera den senaste delen i skriftserien, WP6: Öregrund: Företagande under hela eller delar av året skriven av Ylva Jonsson

För att undersöka vad det betyder för en plats när flöden av människor, aktiviteter, pengar och varor varierar över året, reste Ylva till Öregrund, en plats som visar upp olika ansikten över året. Under sommaren strömmar människor genom gator, restauranger och över klipporna vid havet. Under vintern är fik, butiker och många bostäder i centrum nedsläckta och tomma. Ylvas berättelse visar hur några öregrundare hanterar att leva och verka på en geografisk plats som rymmer olika förutsättningar beroende på årstid.

Hamnen i Öregrund. Foto av Ylva Jonsson. 

Sett utifrån är Öregrund i Östhammars kommun en ort dit människor från den omgivande regionen och andra platser strömmar framför allt under sommarsäsongen. Ett besöks- och turistmål för den som är ledig och söker miljöombyte. En plats för konsumtion och upplevelser, till för gästens förväntan på tillvaron där land möter hav och sammankopplingen av träbyggnader ger en särskild historisk inramning.
Rapporten berör snarare upplevelsen av Öregrund hos företagare som verkar över tid i orten, berättat genom möten med åtta personer. De driver bland annat restauranger och hotell, anordnar evenemang, sköter affärer eller erbjuder hantverkstjänster. Några är särskilt aktiva under sommarsäsongen för att däremellan verka någon annanstans. Andra är näringsidkare året runt i orten. Beroende på vilken verksamhet företagaren är engagerad i och den relaterade marknadens växlingar, skapas särskilda förhållningssätt till samhället och årstiderna. Företagarnas handlingssätt för att klara sig och eventuellt växa ekonomiskt hänger ihop med deras livssituation, drivkrafter, kundgrupp och upplevelsen av huruvida alternativ till nuvarande verksamhetsform finns. Olika uppfattningar kan urskiljas om den omgivande miljöns förutsättningar och begränsningar.
Hos de intervjuade skiljer sig bilden åt av huruvida turismen i Öregrund skapar mervärde eller utmaningar för dem vars inkomstkälla inte i första hand är knuten till sommarens ökning av besökare och deltidsboende. En aspekt av företagandets villkor är huruvida mer eller mindre åretrunt- respektive säsongsaktiva företagare möts, samarbetar och präglas av föreställningar om varandra. Frågor dyker upp som vilket förhållande en företagare från Stockholm, affärsmässigt inriktad mot sommargäster, kan ha till lokalbor. En annan är vilken betydelse det har för företagets utveckling ifall aktören är känd runtom i samhället. Ytterligare en pusselbit i studien är vilka slags samarbeten som sker hos företag och föreningar.
Engagemanget för gemensamma insatser hos sådana aktörer verkar hänga ortens ihop med Östhammars kommuns grad av insatser i förhållande till kommersiella och ideella krafter.

Populärvetenskaplig sammanfattning av Gustav Broms och förord av Johan Gaddefors.

WP5 – Entreprenörskap i Heby kommun

Nu kan vi presentera den senaste delen i skriftserien, WP5: Entreprenörskap i Heby kommun – En rapport baserad på ett 30-tal lokala aktörer av Kerstin Gauffin, Oscar Kanzler, Tilda Magnusson, Joakim Menjivar, Sofie Skalstad, Fredrik Svanberg, Emma Tegelid och Elin Östensson.

Rapporten presenterar utvecklingsmöjligheter som kan bidra till främjandet gällande entreprenörskap i Heby kommun. Allt ansvar ligger inte på en enskild aktör, med hjälp av gemensamma mål kan entreprenörskapet och landsbygden fortsätta utvecklas.

Under de senaste decennierna har Sveriges landsbygd blivit allt glesare vilket landsbygdskommuner försöker hejda. För att behålla en levande landsbygd krävs det nytänkande och där är det lokala entreprenörskapet är en viktig nyckel. Åtta studenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet har valt att titta närmare på företags- och landsbygdsutveckling på tre orter i Heby kommun: Morgongåva, Heby och Östervåla. Rapporten baseras på empiriska fallstudier från ett 30-tal företag i olika storlekar och med olika förutsättningar. Syftet är att ta fram ett översiktligt underlag för företags och
landsbygdsutveckling i de tre valda orterna.

Nyckelbegreppen i rapporten är inbäddning och socialt kapital. Inbäddning syftar till förståelse för en lokal kontext vilket kan vara avgörande för att kunna bedriva sin verksamhet. Socialt kapital är en annan viktig resurs som bygger på förtroende, gemensamma normer och nätverk. 

Vad studenterna fick se var att Heby hade ett starkt socialt kapital samt en stark förankring i orten vilket skapar ansvar för fortlevnad som gör att föreningar och företag samarbetar. Lokala event, som exempelvis företagsfrukostar, stärker relationen mellan kommun och företag. Nackdelar som uppstår är det avstånd som skapas till övriga aktörer som inte känner sig  inkluderade. Det korta avståndet mellan Heby och Morgongåva skapar pendlingsmöjligheter vilket gör att dessa två orters gränser suddas ut och ett överbyggande socialt kapital skapas.

I Östervåla upplevdes det däremot som att det fanns ett avstånd mellan det lokala sammanhanget och det kommunala, detta skulle kunna bero på att Östervåla tidigare varit en egen kommun. En ”vi och dom” känsla bekräftade denna iakttagelse. Arbetet ledde fram till fyra punkter som skulle kunna hjälpa till att utveckla Heby kommun: stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra internt och externt arbete samt att utveckla användandet av de lokaler och bostäder som finns.

Rapporten avslutas med en reflektion kring hur gemensamma mål
möjliggör entreprenörskap på landsbygden.

Populärvetenskaplig sammanfattning skriven av Linn Gaddefors.