I förrgår presenterade regeringen hela höstbudgeten. Nästan hela innehållet hade ju redan innan läckt ut, och kommenterats i media. Vi har väntat på den med förhoppningen om att det kanske, kanske, ändå skulle finnas något med från vårt inlämnade budgetunderlag. Men tyvärr…

Inga nya anslag för fortlöpande miljöanalys, för strategiska satsningar på moderna djurlokaler eller för våra utbildningar som fördes fram i budgetunderlaget 2014 – 2016.

Lättnader för utomeuropeiska studenter

Positivt är det däremot att regeringen kommer att underlätta för utomeuropeiska studenter att studera i Sverige. Internationalisering är viktigt, och vi behöver våra utländska studenter som på olika sätt bidrar till svensk högre utbildning och forskning och till samhället i stort. Det föreslås en separat antagning av avgiftsstudenter för att lösa problemen med dimensionering och köbildning när de hanteras i samma urvalsgrupp som övriga. Vidare ska antalet stipendier finansierade med särskilda medel för biståndsverksamhet öka med 50 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2015. Det ser vi fram emot!

Förstärkt budget

Vår budget för 2014 förbättras också med de nya forskningsanslagen på 31,6 miljoner kronor –från forskningspropositionen – vilket dock är 2,4 miljoner kronor mindre än beräknat. Minskningen beror på en kvalitetsbaserad omfördelning, den så kallade ”snurran”, där SLU:s andel av publicering och externa bidrag vid alla lärosäten har minskat . Det blev minskat utfall för de flesta  universitet, bara fem av 14 har fått ett tillskott.

Modellen ifrågasatt

Den modell som används för resursfördelningen mellan våra lärosäten är ifrågasatt, framför allt för bristande transparens. Det har hittills inte varit möjligt att få klara besked om hur de beräkningar görs som ligger till grund för omfördelningarna. Då regeringen avser att öka uttaget från lärosätenas statsanslag från 10 till 20 procent kommer man samtidigt att se över hur kvalitetsbedömningarna bör göras. Därför har Vetenskapsrådet fått regeringens uppdrag att i samråd med Formas, Fas och Vinnova utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor. Den ska innefatta kollegial bedömning och göra det möjligt att fördela resurser så kvalitet och prestation i forskning premineras. Ett råd med rektorer från högskolesektorn ska tillsättas – vilket förhoppningsvis bidrar till att en ny resursfördelningsmodell blir mer begriplig.

 Lisa Sennerby Forsse

 

 

Förstärkt ledarskap är en av hörnstenarna i det Framtida SLU som fortsätter att ta form efter det att styrelsen vid junimötet lagt fast kursen. Kontrakt och ledarutveckling är några av hörnstenarna. Samtidigt fortsätter arbetet med att förverkliga de fakultetsgemensamma institutionerna, och alla utbildningsfrågor. Läs mer här nedanför, och på sidorna om Framtidens SLU.

Det finns många styrkor med det akademiska kollegiala ledarskapet, dvs. där medarbetarna nominerar bl.a. prefekter och dekaner. Den viktigaste att den operativa ledningen därigenom får största möjliga förankring och förtroende i verksamheten. Vi rekryterar då också de beslutsfattare och ledare som genom sin ämneskunskap är bäst skickade att göra prioriteringar inom forskning och utbildning.

Men det finns även avigsidor med det kollegiala ledarskapet. Universitet och högskolor kritiseras t ex. för trögrörliga beslutssystem, och för en oförmåga att fatta obekväma beslut.

Beslutet om vår framtida organisation som styrelsen tog på junimötet, innebär att vi behåller det kollegiala ledningssystemet vid SLU. Men styrelsebeslutet innebär också att en tydligare besluts- och ansvarslinje ska skapas. Detta uppnår vi dels genom att utveckla ledningsgrupper på varje beslutsnivå. Arbetsformerna inom rektors ledningsråd har utmejslats under våren med hjälp av våra egna ledarskapsutvecklare och externt konsultstöd. Detta arbete fortsätter senare i höst och under hela nästa år med utveckling av ledningsgrupperna runt dekaner och prefekter.

”Kontrakt”och framtidsfrågor

För att ytterligare stärka beslutslinjen och förtydliga roll- och ansvarsfördelning, så kommer rektor under hösten att göra skriftliga överenskommelser med dekanerna. Där förtydligas undertecknarnas uppdrag, ansvar, särskilda åtaganden och befogenheter. Liknande överenskommelser kommer också att göras mellan dekanerna och prefekterna. En viktig framgångsfaktor i den framtida organisationen blir samspelet mellan dekanerna och prefekterna.

Dekanernas viktiga uppdrag är nu att fastställa fakultetstillhörighet för personalen inom de fakultetsgemensamma institutionerna, inför diskussion i ledningsråd och senare beslut av rektor. Arbetet har redan inletts, och ska MBL-förhandlas i slutet av september. Dekanerna kommer också att leda arbetet med att prioritera hur de stimulansmedel som avsätts till fakultetsgemensamma institutioner ska användas. Andra viktiga frågor är hur arbetet med de fakultetsgemensamma ämnesområdena (växtskydd, växtförädling och odlingssystem) ska organiseras, och vilket finansiellt stöd som ska ges. Allt i enlighet med de beslut som SLUs styrelse tog i juni.

Framtidens SLU i ny fas

Inom kort kommer dekanerna, tillsammans med projektledningen för Framtidens SLU, att bjuda in fakultetsdirektörer, berörda prefekter och administrativa chefer till ett introduktionsmöte och en dialog om hur vi på bästa sätt skall lägga upp arbetet med övergången till de fakultetsgemensamma institutionerna.

Framtidens SLU går alltså nu in i en ny fas, där styrelsens beslut om den framtida organisationen ska genomföras. Förutom de projekt som nämns ovan pågår nu ett intensivt arbete med anpassningar av utbildningens styrning, utbildningsutbud och harmoniseringen av, t.ex., anslagsfördelning och OH-kostnader.

Det mesta ska vara klart till årsskiftet då den nya organisationen ska vara på plats. Förändringarna inom utbildningsutbudet och grundutbildningens finansiering kommer dock inte att vara fullt genomförda förrän 2015.

Torbjörn von Schantz

SLU, sökte och fick 2010 medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan för projektet Ett jämställt SLU. Syftet med projektet var att skapa en långsiktighet i jämställdhetsarbetet med speciellt fokus på miljön för studenterna ur ett genusperspektiv. Projektledare var Stina Powell, institutionen för stad och land, men planeringen av projektet inbegrep studenter lärare, pedagoger, kommunikatörer, utbildningsadministratörer och genusforskare.

Ett långsiktigt arbete

Det behövs ett långsiktigt arbete för att öka jämställdhet och genuskompetens på SLU. Varför? Det finns många skäl till det, bl.a. för att flera av våra utbildningar i princip bara rekryterar studenter av ett kön och har en lika skev könsfördelning bland lärarna. Vi tappar nästan halva rekryteringsbasen och olika perspektiv missas i undervisningen. Men hur kan då ett tidsbegränsat projekt som ”Ett jämställt SLU” bidra långsiktigt? Jo, studenter kommer och går, men lärarkåren består… Projektet har riktat sig till kommunikatörer och lärare, vilket är en lysande ide’. Kompetenta kommunikatörer kan bidra till att långsiktigt förändra bilden av universitetet och utbildningarna. Lärares medvetenhet om genus, ifrågasättande av normer och utveckling av sin pedagogiska praktik ger grunden för en förändrad attityd hos studenter och i förlängningen även inom sektorerna där studenterna kommer att ha sin arbetsmarknad. Nu gäller det att hålla engagemanget uppe så att fler lärare går de genuspedagogiska kurser som erbjuds som en uppföljning av projektet. Läs rapporten i sin helhet på webben!

Powell, S. (2013), Genus och normkritiska perspektiv på undervisning och studiemiljö. Slutrapport till delegationen för jämställdhet i högskolan. Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:1). Sveriges lantbruksuniversitet.

 Lena Andersson-Eklund, vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor