Kategori: Okategoriserade

I början av 2000-talet blev kartläggningen av människans gener fullbordad. Det var bara början på en snabb utveckling inom den biovetenskapliga forskningen. Idag har flera olika arter fått sina gener kartlagda och vid SLU pågår forskning om både djurs och växters DNA. Ett spännande projekt är t ex kartläggningen av granens gener som förutom att öka förståelsen för hur arv och miljö interagerar också kan öppna dörren för snabbare tillväxt och effektivare framställning av nya material. Samarbetet mellan forskare vid SLU och UU som nyligen visat hur hästens gångarter hänger samman med en enda gen är ett annat exempel på banbrytande ny kunskap inom den biovetenskapliga forskningen. (Läsvärd artikel om detta i UNT 130109!)

Biobanker har kommit i ropet och i takt med den snabbt växande medicinska forskningen har samlingar av humanbiologiska prover blivit en omistlig källa till data för forskningen om människans sjukdomar. Den största satsningen på biobanker någonsin i Sverige har gjorts av Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. För åren 2010-2014 bidrar Vetenskapsrådet med 148 miljoner kronor, Karolinska Institutet bidrar med minst 30 miljoner kronor till den nationella biobanken (BBMRI.se).

Sedan något år tillbaka pågår ett arbete med att bygga en biobank på SLU. Här är den biovetenskapliga forskningen främst inriktad på djur, växter och mikroorganismer. Biobanken är en viktig strategisk satsning som vi gör inom universitetet för att samla våra unika provsamlingar och göra dem sökbara och lättare tillgängliga för forskare. Den innehåller biologiskt material från såväl djur och växter som mikroorganismer och är också en del av vårt samarbete med SciLifeLab i Uppsala. Den utgör därmed ytterligare en nationell resurs för grundläggande biovetenskaplig forskning. Jag är övertygad om att SLU:s biobank kommer att bli en alltmer betydelsefull resurs i arbetet med att öka förståelsen för vilka faktorer som styr olika funktioner och egenskaper hos andra arter än människan. Den kan erbjuda unika data som gör det möjligt att upptäcka och nyttja den genetiska potentialen hos de biologiska resurserna och hantera biologiska system på ett effektivt och hållbart sätt. Som enda icke-humana biobank i landet har den blivit Sveriges fönster utåt i internationella sammanhang och finns med i ett antal internationella samarbeten.

Lisa Sennerby Forsse

Den här gången vill jag ställa några frågor till dig som är student eller lärare på SLU:

• Har du upplevt problem med att utländska universitet inte godtar betyg som inte satts enligt ett sjugradigt system?
• Har det i så fall handlat om att inte få tillgodoräkna kurser eller kandidatexamen, eller har det handlat om problem när man diskuterar samarbets- eller utbytesavtal?
• Hur stort är problemet?

Den svenska Bolognaexpertgruppen planerar ett seminarium som handlar om betygssystem i relation till studentmobilitet – och vi vill gärna ta del av olika erfarenheter. Skicka gärna synpunkter i kommentarsrutan nedanför, eller på min e-mail. 🙂

Bakgrund: De så kallade ECTS-betygen (A-Fx) utvecklades som en del i Bolognasamarbetet där tanken var att det lokala betyget skulle kunna kommuniceras och översättas någorlunda jämförbart internationellt. I praktiken har utvecklats en praxis där ECTS-betyg används målrelaterat vid vissa universitet och dessutom har flera länder infört skalan generellt. Det här var inte syftet från början och därför tog EU-kommissionen bort ECTS-betygen och lanserade i stället ECTS-Grading-Table, dvs överföringsnycklar kopplade till kurserna. Det har visat sig att detta system inte är tillräckligt känt och inte alltid godtas internationellt, vilket kan leda till problem med tillgodoräknande och avtal.

Vid SLU används en fyrgradig målrelaterad betygsskala från och med läsåret 2008/09 för de allra flesta kurserna och utbildningsprogrammen. Till betygsdokumenten bifogas en överföringsnyckel mellan den fyrgradiga skalan och ECTS-skalan:
5: Pass with Distinction = A and B,
4: Pass with Credit = C,
3: Pass = D and E
U: Fail = F and Fx

Inresande utbytesstudenter har rätt att få sina betyg direkt enligt den sjugradiga ECTS-skalan genom en överföring från den fyrgradiga skalan, så att de med bäst resultat inom betygsintervallet för 5:a får A, övriga B osv.

Bidra alltså till diskussionen, kom med bloggkommentar eller e-post direkt till Lena.Andersson-Eklund@slu.se.

Lena Andersson-Eklund

Förra veckan, den 29-30 november, samlades de nya fakultetsnämnderna utanför Uppsala för att förbereda sig för sina kommande uppdrag. Fyra nya fakultetsledningar tar från årsskiftet över stafettpinnarna från nuvarande ledningar vilket innebär en rejäl förnyelse i ledningsrådet. SLU får också en ny pro-rektor, Torbjörn von Schantz som tillträder från årsskiftet. Torbjörn blir – förutom att vara rektors ställföreträdare – också ansvarig för arbetet med organisations-förändringar. Nuvarande prorektor Lena Andersson-Eklund fortsätter att ansvara för våra utbildningar och nu som vice-rektor med särskilt uppdrag att hålla i arbetet med att utveckla en ny organisation och struktur för våra utbildningar.  Det är flera stora utmaningar som ligger framför oss och det ska bli mycket spännande att tillsammans skapa framtidens SLU. Vi är mitt i en omställningsperiod – med stora strategiska satsningar för att behålla och förstärka SLU’s konkurrenskraft som framstående lärosäte. Det innebär att vi måste både bromsa och gasa samtidigt – något som inte är varken nytt eller oprövat för SLU.

Jag har just i min hand fått en rapport ”Vägval vid SLU – hur förändras ett universitet” som handlar om utvecklingen från 1977 och framåt. Den handlar om SLU’s viktigaste och många gånger svåra val för att anpassa och förändra verksamheten efter tidens krav och önskemål. Förändringens vindar blåser på SLU – så som de alltid gjort – och som de måste göra för att SLU som lärosäte ska ha en chans i en allt mer konkurrensutsatt bransch.

Att vi hänger med kan konstateras när forskningsrådens beviljningar blev kända och nästan en tredjedel av Formas beviljade medel gick till SLU. Drygt 187 miljoner kronor fördelas nu till olika projekt. Från Vetenskapsrådets utlysningar var det cirka 10-15 av SLU:s forskare som beviljades medel i denna omgång. Intressant att se att SLU behåller sin marknadsandel i år – förra året gick en stor del av pengarna till starka miljöer, där vi lyckades extremt bra. I år ökar vi både i absoluta tal och procent inom alla tre bidragstyper (projekt, unga forskare och mobilitet).  I synnerhet är det roligt att bidragen till unga forskare ökat, där vi låg väldigt dåligt till förra året. Utfallet är glädjande och visar att SLU är fortsatt med på banan. Ett stort grattis till alla er som lyckades denna gång. Till dig som inte kom med är budskapet att inte ge upp – nästa gång blir det säkert din tur!

Lisa Sennerby Forsse