Kategori: Okategoriserade

Några nedslag i en – som vanligt – intensiv vecka med SLU. Arbetsveckan startade med en mottagning för Sydkoreas ambassadör som vill veta mer om SLU. Man hade angivit att man var särskilt intresserad av vår verksamhet inom bioenergi och innovationer. Ambassadören var vederbörligen imponerad av de föredragningar som gjordes och kanske kan besöket bidra till att intresset för SLU ökar bland sydkoreanska studenter, till exempel för en masterutbildning.

Tisdagen var S-fakultetens dekan Peter Högberg och jag på möte med Skogsindustrierna och ett antal företrädare för våra största skogsbolag, som Stora Enso, Holmen, SCA, Bergvik, Sveaskog och andra. Diskussionerna rörde sig mellan stort och smått, mest intresse fick vårt pågående förändringsarbete med Framtidens SLU och särskilt hur det påverkar utbildningarna. Skogssektorn är väldigt tydlig med att man behöver fler skogsmästare samtidigt som jägmästarna står högt i kurs för de mer strategiska jobben inom sektorn. Det var ett öppet och konstruktivt möte och för mig är det viktigt att vi som enda utbildningsutförare för de två skogliga utbildningsprogrammen tar vara på synpunkterna från våra studenters blivande arbetsgivare.

Onsdagen var det så dags för SLU:s nya styrelse att hålla sitt första sammanträde och det med en fullmatad agenda. De viktigaste ärendena var att godkänna årsredovisningen för 2013 och det budgetunderlag som ska lämnas in till regeringen. Det kändes skönt att kunna visa upp ett litet men dock överskott i budgeten för nya styrelsen! En bra början för en ny styrelse som kommer att ställas inför nya utmaningar framöver.

Även årets regleringsbrev fick vederbörlig uppmärksamhet. Särskilt diskuterades det nya uppdrag som innebär att SLU ska ta fram ett upphandlingsunderlag för ett oceangående forskningsfartyg!  Forskningsfartyg är nödvändiga för vår egen forskning och inte minst för att vi ska kunna genomföra de uppdrag vi har gentemot regeringen och EU när det gäller fiskekvoter och annat som har med våra vatten att göra. Här handlar det om en nationell infrastruktur som ska passa för flera användare. SLU är huvudansvarig för uppdraget men vi kommer att samarbeta nära med SMHI och Hav för att nämna några andra aktörer inom området.

Veckan avslutades med ett mycket trevligt inslag då jag träffade personalen från de nio olika försöksstationer som ingår i VR:s nyligen sjösatta infrastruktursatsning på fältforskning. SLU ser fram emot att leda utvecklingen av denna nya, unika verksamhet som bland annat innebär goda möjligheter att stärka och fördjupa samarbetet mellan starka forskningsmiljöer, både i Sverige och internationellt. Förutom SLU som medverkar med fem stationer, ingår stationer från Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Polarsekretariatet. All personal var samlad till en tvådagars kickoff och det kan konstateras att stämningen bland deltagarna var hög, vilket bådar gott för samarbetet.

Lisa Sennerby Forsse

SLU är Sveriges största aktör inom miljöövervakning och miljöanalys – som internationellt benämns environmental monitoring and assessment och som vi kallar fortlöpande miljöanalys, eller kort och gott foma. Vi har dock valt att bredda miljöanalysen så att även resurstillgångar omfattas i datainsamlingen, och hållbar förvaltning i analyserna. Det steget är naturligt eftersom samhället efterfrågar god avkastning från jord, skog och vatten med så små negativa konsekvenser för miljön som möjligt. SLU:s analyser ligger till grund för en mängd viktiga beslut. Några exempel är hur omfattande fiske som kan bedrivas, hur näringsämnesläckage till sjöar och hav kan begränsas, hur skogen kan brukas hållbart och hur åtgärdsprogram för hotade arter ska utformas.

Miljöanalysen befinner sig i ett intressant utvecklingsskede. När miljöövervakningen på allvar startade för drygt 50 år sedan handlade det mycket om att följa utvecklingsförlopp i påverkade media (vatten, luft, etc.) och där observera väntade eller oväntade förändringar. Vägen från observationer till beslut var lång och oklar.

I dag levererar vi ofta data och analyser direkt in i samhällsplaneringen, t.ex. då fiskekvoter ska fastställas. Trenden är att miljöanalysen alltmer integreras i samhällets planeringsprocesser och att vi levererar de underlag som behövs för specifika beslut. Samtidigt är den ursprungliga, mer nyfikenhetsdrivna, miljöanalysen fortfarande viktig. Och det finns massor av mellanformer.

SLU har en viktig roll att leda den fortsatta utvecklingen av miljöanalys i Sverige, och bidra till utvecklingen internationellt. Här har vi en styrkeposition genom den nära kopplingen till forskningen, något som inte är självklart i andra länder, där statliga institut ofta står för miljöanalysarbetet.

Vi är idag tongivande inom ett stort antal områden – men vi kan bli ännu bättre, bl.a. genom att samarbeta mera i utvecklingsarbetet och utbyta fler idéer mellan de tio miljöanalysprogrammen. Ett litet incitament för detta är det nyligen inrättade stödet för kompetensnätverk inom SLU; ambitioner finns också att gemensamt söka medel för miljöanalysens metodutveckling.

De begränsade och kortsiktiga resurserna till SLU:s miljöanalys är dock ett välkänt problem. Den fortlöpande miljöanalysen är idag till 70 procent externfinansierad och våra statsanslag är i hög grad bundna i formella åtaganden. Det ekonomiska utrymmet för utveckling är således begränsat. SLU:s ledning är dock enig i ambitionen att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för miljöanalysen. Låt oss hoppas att den ambitionen kan förmedlas och förankras även hos dem som ytterst beslutar om vår ekonomi.

Göran Ståhl

 

 

För att stärka linjeorganisationen i kölvattnet av Framtidens SLU har vi sjösatt en omfattande insats för att utveckla organisationens ledningsgrupper. Insatsen inleddes i fjol med rektors ledningsråd, och fortsätter under 2014-2015 med alla ledningsgrupper på fakultets- och institutionsnivå. Alla fakulteter och institutioner ska ha en ledningsgrupp som genomgått en utvecklingsinsats vid utgången av 2015.

Förutom att stärka linjeorganisationen och det strategiska ledarskapet, ska detta lägga en grund för delaktighet och transparens, levandegöra SLU:s värdegrund och skapa ett gott samarbetsklimat. Samtidigt som vi stärker linjeorganisationen vill vi bevara den mer traditionellt kollegialt ledda organisationen, där dekaner och prefekter nomineras av kollegor. Vi vill alltså kombinera de positiva delarna av båda typerna av ledningskultur (beslutskraften i en linjeorganisation och legitimiteten i det kollegiala), så att chefer och ledningsgrupper skall kunna hantera de krävande prioriteringar som måste göras för att utveckla SLU som ett ledande universitet. Här är ledningsgruppsutveckling en förutsättning för nå önskat resultat.

 Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap (GHAL) har fått ´rektors uppdrag att genomföra de enskilda utvecklingsinsatserna. Dessa kommer att skräddarsys med utgångspunkt i ett samtal mellan dekan/prefekt och representant från GHAL. Samtal med dekanerna är genomförda och några institutioner är redan i gång med utvecklingsarbetet. I samband med lokala prefektmöten och det stora prefektmötet den 20 mars kommer satsningen att presenteras och diskuteras. Men redan nu kan den som vill höra av sig till GHAL, och boka in tid för ett första samtal. Kontaktpersoner är ledarutvecklare Eva Jeppson-Eldrot och David Beskow.

Torbjörn von Schantz