Författare: Rektor Lisa Sennerby Forsse

Årsrapporten för universitetets verksamhet under 2012 är klar, godkänd av styrelsen och inlämnad till regeringen. Det är varje år ett stort och intensivt jobb för ledningskansliets personal att samla in och ställa samman vad som hänt inom våra olika verksamheter forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys och administration. Massor av data ska rapporteras in och ofta har man inte hela bilden klar förrän efter årsskiftet och i mitten av februari ska styrelsen ha en färdig rapport på sitt bord. En stor eloge till kansliet och till alla som medverkat i rapporteringen!

Det är spännande läsning och jag kan varmt rekommendera att bläddra i den och läsa de avsnitt som kanske just du har bidragit till. Det kan ge en viss tillfredsställelse att se sin egen verksamhet redovisas – även om det förstås inte finns plats för detaljer. Det jag själv tycker är det mest spännande är de trender som kan skönjas. I årets rapport kan vi t ex konstatera att även om SLU:s verksamhet har utvecklats mycket positivt de senaste åren har det skett ett trendbrott under 2012. Det gäller fortlöpande miljöanalys som stoppat upp något främst på grund av osäker finansiering, det gäller också antalet helårsstudenter som minskat 2012, på grund av nedskärningen på 30 miljoner som riktades mot grundutbildningen. Positiva trender är t ex att SLU:s externa forskningsfinansiering ökat med 12 procent mellan 2008–2012, vilket motsvarar en årlig ökning om 2,4 procent. Här gäller det att hålla god fart framåt och den nya forskningspropositionen ingjuter hopp för framtiden. Vidare har antalet artiklar skrivna av SLU-författare de senaste två åren ökat med mer än tio procent per år. Den nationella ökningstakten har under samma tid varit drygt fem procent per år. Detta och mycket mer finns att hämta i SLU:s årsredovisning 2012.

Den 20 februari fattade styrelsen beslut om att flytta djursjukskötarprogrammet, etologi- och djurskyddsprogrammet samt TUVE från Skara till Uppsala. Ett beslut som föregåtts av många diskussioner, utredningar, remisser och konsekvensanalyser. Beslutet var enhälligt med undantag för en reservation. Forskning liksom olika samverkansprojekt med näringslivet blir kvar i Skara. Dessutom har tillsatts en framtidsgrupp som arbetar med att ta fram förslag på hur verksamheten i Skara kan utvecklas vidare. Motivet för att flytta utbildningarna är att trygga utbildningskvalitén på längre sikt. Genom flytten till Campus Ultuna får de framtida studenterna tillgång till en större akademisk miljö, en bredare forskningsmiljö och till den infrastruktur som byggts bland annat kring Lövsta – Nationellt Forskningscentrum för Lantbrukets Djur och UDS, universitetsdjursjukhuset. Det blir en fördel för alla studenter inom SLU:s djurutbildningar att kunna läsa tillsammans och lära känna varandra. Trots det nu för Skara ledsamma beslutet så hoppas jag att vi i det pågående förändringsarbetet för Framtidens SLU tillsammans kan utveckla våra utbildningar till att fortsatt hålla högsta möjliga kvalitet med bästa möjliga resursutnyttjande.

Lisa Sennerby Forsse

I början av 1800-talet var lantbruket den dominerande näringen och sysselsatte ca 85 procent av Sveriges befolkning. Ett mer systematiskt intresse för förbättring av jordbruket tog sig uttryck i instiftandet av Kongl. Svenska Landtbruks Academien på initiativ av dåvarande kronprinsen Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. Akademien startade sitt arbete den 28 januari 1813 och blev 1956 Kungl. Svenska Skogs- och Lantbruksakademien.

Första sammankomsten hölls torsdagen den 28 januari 1813. På dagen tvåhundra år senare höll akademin sin jubileumssammankomst i Stockholms stadshus, med över 800 deltagare. Såväl preses Kerstin Nibleus som Kung Carl XVI Gustaf gav historiska tillbakablickar med fokus på vad akademin betytt för utvecklingen och moderniseringen av svenskt lant- och skogsbruk. Ett medryckande och intressant högtidstal ”Food, scarcity and abundance” hölls av professor Louise Fresco, Amsterdam. Hennes perspektiv var globalt och handlade om nu- och framtid. Budskapet var i korthet att vi måste använda oss av de verktyg forskningen erbjuder och vi måste ta klimatförändringarna på allvar.

KSLA:s priser och belöningar delades ut och det var glädjande att se hur många prominenta SLU:are som fick motta medaljer av Konungen: Harry Linnér,  Roland von Bothmer, Krister Sällvik ,Ingrid Ljungvall och Victor Johansson. Stort grattis!

Med en förväntad befolkning på jorden om 9 miljarder människor år 2050 så har det globala behovet av mat, foder, fiber och bränsle (Food, Feed, Fibre and Fuel) blivit en fråga av högsta politiska dignitet. De ökande behoven av ”de fyra F:n” innebär en hårdnande konkurrens om begränsade mark- och vattenresurser. Detta belystes i ett internationellt symposium på Norra Latin i Stockholm på temat ”Global Outlook – Future Competition for Land and Water”.

Flera talare pekade på vikten av forskning och utbildning, framförallt efterlystes mer holistiska perspektiv och mer interdisciplinär forskning för att lösa de komplexa problem vi står inför. Likaså måste det politiska etablissemanget gå från ord till handling och sätta frågorna högt upp på dagordningen. Två intressanta dagar som gav en god överblick över dessa områden och visade att SLU:s verksamhet ligger helt rätt i tiden och är synnerligen angelägen.

Lisa Sennerby Forsse

37 rektorer från landets alla universitet och högskolor samlades till en lunch- till- lunch konferens på Steningevik utanför Stockholm i veckan. Agendan för mötet – som hölls i SUHF:s regi – handlade dels om vad som nu händer på Vetenskapsrådet med anledning av forskningsproppen. (Den är faktiskt ännu inte beslutad, men beslutet bör komma när som helst). Dels fick vi en uppdatering av Jan Björklund om regeringens olika funderingar kring utbildningsfrågor, Horizon 2020 samt styrning och ledningsstruktur i högskolan. Det aviserades även att frågan om stiftelseformen för lärosäten kommer på remiss under våren.

Vetenskapsrådet har fått ett antal nya uppdrag i samband med forskningsproppen och man lyfte ett antal frågor som man önskar diskutera med lärosätena framöver. En högaktuell fråga är den om ett nytt resursfördelningssystem. Regeringen har aviserat att en höjning från 10 till 20 procent av basanslaget ska utsättas för konkurrens och fördelas efter excellens till lärosätena. Det handlar om hur kvaliteteten på forskningen ska bedömas vid våra lärosäten, och VR har i uppdrag att föreslå hur ett system baserat på peer-rewiev skulle kunna se ut. Ett seminarium om just detta hålls på Svenskt Näringsliv idag, där för- och nackdelar med ett sådant system diskuteras med flera inbjudna talare från länder som redan har ett sådant eller liknande system. Frågorna som ställs är t ex. vad ska bedömas, vilka aspekter och kriterier, hur är det med relevans och nytta, tvärvetenskap, peer-rewiev-panelernas sammansättning etc. Jag tycker dock att den första frågan borde vara om vi överhuvudtaget ska ha ett sådant system i landet? Vad är det bra för? Bidrar det till att öka kvaliteten på forskningen eller är det bara förvirrande? I dagsläget finns många frågor hur den nuvarande bedömningen egentligen beräknas. SLU finns med bland de lärosäten som kommer att få frågan från VR om erfarenheterna från vår egen peeer-rewiev utvärdering, (KoN 2009). Diskussionen om detta lär ta fart under våren!

Lisa Sennerby Forsse