SLU:s miljöanalys plusminus20

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment


2 kommentarer

  1. It surly is a chilly wind that comes from the Ministry of Industry. Are they really aware that the planet is at the crossroad and if we don´t act now its too late? The environmental monitoring and assessment is a key factor in the solution to our environmental problems and without our knowledge production, Sweden cannot be on the right track towards a sustainable future. This reduction in funding is not logic and I am also ready for some hard plusminus20 work!

    Lena Sundin Rådström, Chef ArtDatabanken

  2. Good to see that there is finally a decision on job titles for people working in EMA, including the ”excellent environmental analyst”. I am not sure, however, that ”excellent environmental analyst” is a title that is easily understood. A quick google search shows that this title is obviously not used anywhere else at the moment. Would it be worth considering for example ”senior environmental analyst” instead, a title that generates 22.000 google hits. It is an obvious advantage if we have titles that the rest of the world can relate to.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *