37 rektorer från landets alla universitet och högskolor samlades till en lunch- till- lunch konferens på Steningevik utanför Stockholm i veckan. Agendan för mötet – som hölls i SUHF:s regi – handlade dels om vad som nu händer på Vetenskapsrådet med anledning av forskningsproppen. (Den är faktiskt ännu inte beslutad, men beslutet bör komma när som helst). Dels fick vi en uppdatering av Jan Björklund om regeringens olika funderingar kring utbildningsfrågor, Horizon 2020 samt styrning och ledningsstruktur i högskolan. Det aviserades även att frågan om stiftelseformen för lärosäten kommer på remiss under våren.
Vetenskapsrådet har fått ett antal nya uppdrag i samband med forskningsproppen och man lyfte ett antal frågor som man önskar diskutera med lärosätena framöver. En högaktuell fråga är den om ett nytt resursfördelningssystem. Regeringen har aviserat att en höjning från 10 till 20 procent av basanslaget ska utsättas för konkurrens och fördelas efter excellens till lärosätena. Det handlar om hur kvaliteteten på forskningen ska bedömas vid våra lärosäten, och VR har i uppdrag att föreslå hur ett system baserat på peer-rewiev skulle kunna se ut. Ett seminarium om just detta hålls på Svenskt Näringsliv idag, där för- och nackdelar med ett sådant system diskuteras med flera inbjudna talare från länder som redan har ett sådant eller liknande system. Frågorna som ställs är t ex. vad ska bedömas, vilka aspekter och kriterier, hur är det med relevans och nytta, tvärvetenskap, peer-rewiev-panelernas sammansättning etc. Jag tycker dock att den första frågan borde vara om vi överhuvudtaget ska ha ett sådant system i landet? Vad är det bra för? Bidrar det till att öka kvaliteten på forskningen eller är det bara förvirrande? I dagsläget finns många frågor hur den nuvarande bedömningen egentligen beräknas. SLU finns med bland de lärosäten som kommer att få frågan från VR om erfarenheterna från vår egen peeer-rewiev utvärdering, (KoN 2009). Diskussionen om detta lär ta fart under våren!
Lisa Sennerby Forsse
