I början av 2000-talet blev kartläggningen av människans gener fullbordad. Det var bara början på en snabb utveckling inom den biovetenskapliga forskningen. Idag har flera olika arter fått sina gener kartlagda och vid SLU pågår forskning om både djurs och växters DNA. Ett spännande projekt är t ex kartläggningen av granens gener som förutom att öka förståelsen för hur arv och miljö interagerar också kan öppna dörren för snabbare tillväxt och effektivare framställning av nya material. Samarbetet mellan forskare vid SLU och UU som nyligen visat hur hästens gångarter hänger samman med en enda gen är ett annat exempel på banbrytande ny kunskap inom den biovetenskapliga forskningen. (Läsvärd artikel om detta i UNT 130109!)
Biobanker har kommit i ropet och i takt med den snabbt växande medicinska forskningen har samlingar av humanbiologiska prover blivit en omistlig källa till data för forskningen om människans sjukdomar. Den största satsningen på biobanker någonsin i Sverige har gjorts av Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. För åren 2010-2014 bidrar Vetenskapsrådet med 148 miljoner kronor, Karolinska Institutet bidrar med minst 30 miljoner kronor till den nationella biobanken (BBMRI.se).
Sedan något år tillbaka pågår ett arbete med att bygga en biobank på SLU. Här är den biovetenskapliga forskningen främst inriktad på djur, växter och mikroorganismer. Biobanken är en viktig strategisk satsning som vi gör inom universitetet för att samla våra unika provsamlingar och göra dem sökbara och lättare tillgängliga för forskare. Den innehåller biologiskt material från såväl djur och växter som mikroorganismer och är också en del av vårt samarbete med SciLifeLab i Uppsala. Den utgör därmed ytterligare en nationell resurs för grundläggande biovetenskaplig forskning. Jag är övertygad om att SLU:s biobank kommer att bli en alltmer betydelsefull resurs i arbetet med att öka förståelsen för vilka faktorer som styr olika funktioner och egenskaper hos andra arter än människan. Den kan erbjuda unika data som gör det möjligt att upptäcka och nyttja den genetiska potentialen hos de biologiska resurserna och hantera biologiska system på ett effektivt och hållbart sätt. Som enda icke-humana biobank i landet har den blivit Sveriges fönster utåt i internationella sammanhang och finns med i ett antal internationella samarbeten.
Lisa Sennerby Forsse
