Den svenska trindsädens miljöpåverkan kartlagd i examensarbete

Ett nyligen avslutat examensarbete har undersökt miljöpåverkan från svenskproducerad trindsäd men hjälp av livscykelanalys (LCA).

Trindsäd är proteinrika baljväxter som tröskas när de är fullt mogna och används som livsmedel eller foder. Idag produceras en stor del av den trindsäd som vi svenskar äter i andra delar av världen och transporteras långa sträckor för att till slut hamna på vår tallrik. Länder som vi importerar trindsäd från är bland annat Kanada, Kina, Italien och Turkiet. I vissa fall kan enbart transporten till Sverige stå för mellan 40-70 % av klimatavtrycket från trindsäden. Svenska bruna bönor och gula ärtor har länge funnits i matbutikernas hyllor och på senare år har även svenska kidneybönor, svarta bönor och vita bönor dykt upp på hyllan. Frågan är hur stor miljöpåverkan svenskproducerad trindsäd har? För att ta reda på detta undersöktes åkerbönor, gula ärtor, gråärtor, trädgårdsbönor (ex. kidneybönor, vita bönor), linser och lupin med hjälp av LCA. Där det var möjligt studerades både den konventionella och ekologiska odlingen av de olika sorterna. De miljöaspekter som ingick var energiförbrukning, klimatpåverkan, övergödnings- och försurningspotential, samt markanvändning. Även trindsädens kolinlagring i mark och användning av växtskyddsmedel inkluderades i studien.

Resultatet visade att produktionen av trindsäd i Sverige sker utan så mycket insatsvaror förutom diesel och mindre mängder mineralgödsel och växtskyddsmedel (de senare enbart i den konventionella odlingen). I genomsnitt stod dieselförbrukningen för ca 75 % av energiförbrukningen och ca 40 % av klimatpåverkan för trindsäden. Även lustgasutsläpp från mark gav ett stort bidrag till klimatpåverkan med i genomsnitt drygt 40 %. Användningen av mineralgödsel, särskilt kväve, i den konventionella odlingen påverkade miljöbelastningen och ökade både energiförbrukning och klimatpåverkan. Mycket trindsäd produceras dock helt utan mineralgödselkväve i Sverige. I denna studie var det enbart trädgårdsbönorna som antogs gödslas med kväve vilket gav trädgårdsbönorna högst miljöpåverkan i flera kategorier. Konventionella åkerbönor och ärtor som bara gödslas med mineralgödsel i form av fosfor och kalium påverkade inte miljön i lika stor utsträckning. Generellt hade de olika sorterna av trindsäd relativt lika påverkan på klimatet, det varierade mellan 173-256 g CO₂-ekv per kg, förutom för trädgårdsbönorna som uppnådde 409 g CO₂-ekv. per kg (figur 1).

Resultatet påverkades av hur stor skörden antogs vara eftersom miljöpåverkan uttrycks i per kg trindsäd. Därför är generellt en hög skörd bra då det minskar miljöbelastningen per kg.

Vid en jämförelse av resultatet i denna studie med andra LCA:er som har undersökt produktion av trindsäd, både i Sverige och andra länder, så finns det resultat som både ligger i nivå med denna studie och resultat som visar på högre miljöpåverkan. De studier som visar högre resultat har generellt inkluderat en högre användning av växtskyddsmedel och mineralgödsel vilket leder till en högre miljöpåverkan.

Det finns flera positiva aspekter med att producera trindsäd som inte ingick i studien, så som ökad biologisk mångfald, att trindsäd fungerar som avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder och lämnar kväve kvar i marken som nästkommande gröda kan utnyttja. Sammantaget visar studien att svenskproducerad trindsäd på tallriken ger låg miljöpåverkan jämfört med många andra alternativ och bidrar även med mervärden som vanligtvis inte ingår i en LCA.

Arbetet finns i sin helhet här: https://stud.epsilon.slu.se/15068/18/kruger_persson_s_190930.pdf