Det finns ett växande intresse för växtbaserade proteinkällor och utbudet ökar i butikerna. Men hur mycket av det som hamnar på tallriken har svenskt ursprung? Enligt SCB så producerades cirka 130 tusen ton baljväxter år 2019, främst i form av åkerbönor och ärter. Det mesta av detta går till foder, totalt mer än 80 % av totala produktionen. Endast ca 3 % av den svenskproducerade trindsäden hamnar på svenska tallrikar, framförallt gula ärter i form av ärtsoppa men också en hel del öländska bruna bönor och andra trädgårdsbönor (kidneyböna, svarta, vita bönor etc.).
Det finns ett spirande intresse för odling av andra baljväxter som till exempel linser men det är än så länge mycket små volymer det handlar om. De svenskproducerade baljväxterna motsvarar ca 4 g kokta baljväxter per person och dag. Hur mycket är då detta jämfört med vår totala konsumtion? Enligt Livsmedelsverkets senaste rikstäckande undersökning om svenskarnas matvanor (Riksmaten) som gjordes 2010-2011 så åt svensken då i genomsnitt 12 g baljväxter per dag. Det är osäkert hur mycket som vi äter idag men Maclean har i en analys som nyligen presenterats pekat på en kraftig ökning av försäljningen av växtbaserat protein som alternativ till kött. Vi kan alltså konstatera att de allra flesta baljväxter som vi äter inte har odlats i Sverige.
Intressant nog finns det ett intresse bland andra länder att köpa svenska baljväxter för humankonsumtion. Lantmännen säljer nämligen betydligt mer ärter till den indiska marknaden än vad som används i Sverige i den traditionella svenska ärtsoppan. Låg användning av bekämpningsmedel och därmed resthalter är ett försäljningsargument för denna exportvara. När ska det bli dags även för den svenska livsmedelsindustrin och för svenska konsumenter att på bred front lyfta mervärden i den svenska baljväxtproduktionen?
