Etikettarkiv: studenter

Intervju med Anders

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till.

Först ut är en intervju med Anders som är fritidsintendent (en titel han inte alls gillar eftersom det känns taget från en annan, mer hierarkisk, tid) på Heby Kommun. På fritiden brukar Anders vara ute i naturen, lyssna på musik, släktforska och läsa böcker. Han är en fotbollsnörd och gillar att umgås med familj och vänner även om egentiden är viktig då det blir mycket socialt på jobbet. Han brinner för föreningslivet och tron på och tilliten till människan, att nästa generation ska göra rätt så många av de sakerna som vi gjort fel.

Annie: Hej Anders! Vad hände i torsdags?

Anders: I torsdags hade vi en träff med företagarna här i Heby Kommun där studenter från SLU berättade om den företagsanalys de gjort. De var jätteduktiga och hade en bra presentation som var genomtänkt. Studenterna hade identifierat fyra områden som var viktiga för oss att arbeta vidare med: Stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra externa och interna faktorer samt bostäder och lokaler. Vi diskuterade de fyra områdena under ledning av studenterna. Jag var imponerad över engagemanget bland oss som diskuterade. Ett intressant begrepp som studenterna tog upp var inbäddning, att nya människor behöver bli insläppta i en kontext eller ett samhälle för att kunna använda och bidra till samhället. Jag tycker det är synd att det när vi pratar om landet så får inbäddning en negativ klang, att du behöver vara född här för att kunna bli insläppt i samhället. Men i staden får det en positiv klang för då kopplas begreppet ihop med att människor håller ihop. Jag tycker det tankesättet bara spär på stad/land delningen.

Annie: Vad det något i rapporten eller under presentationen som gjorde dig förvånad?

Anders: Ja, två saker gjorde mig glad. Först, studenterna har pratat med många av våra företagare och ett tema som saknas är integration. För mig känns det som att vi äntligen har arbetat oss igenom den negativa problematiken med integrationen som vi hade för två år sedan. Den andra saken handlar om att gränsen och rivaliteten mellan orterna i kommunen håller på att suddas ut. Det finns ett starkt historiskt gnissel mellan orterna men det verkar som att de nya generationerna hjälper till att överbrygga rivaliteten.

Annie: Vad kommer ni göra nu?

Anders: Vi kommer att skicka ut rapporten till företagarna och föreningarna för att sprida vad kommunen skulle kunna ta tag i. Studenterna gav också några förslag kring Fest i Heby för att öka på vi-känslan kring arrangemanget. Det var saker som kommunen redan funderat kring och vi fick bekräftat att vår plan nog är rätt väg att gå.

/Annie

Konferensen 250 möjligheter

I veckan deltog jag, Annie, åt projektets vägnar på konferensen 250 möjligheter i Jönköping. På konferensen deltog tjänstepersoner från olika kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter. Min kollega Maria Tunberg och jag var de enda från Sveriges Lantbruksuniversitet. Lite synd tycker vi då många av SLUs ämnen hade passat fint att diskutera med andra på konferensen.

För projektets räkning så hämtade jag hem inspiration till att vi måste engagera de yngre i landsbygdsutvecklingen och därmed också i vårt forskningsprojekt. Vi får inte glömma bort de som valde att stanna kvar på en ort. Vad gjorde att de unga valde att stanna kvar och vad skulle de vilja ha för att kunna känna sig mer hemma? De som redan bor på orten är ändå de bästa marknadsförarna. Oftast ser vi de som potentiellt kan flytta tillbaka som den viktigaste resursen och lägger mycket pengar på att de ska flytta tillbaka när de varit i staden och ”förverkligat sig själva”.

Jag hoppas att våra studenter är den bryggan vi behöver där. Eftersom det är studenterna som till största del är delaktiga i utvecklingen av processerna som vi följer så tror jag det är en bra startpunkt för att involvera ungdomar och unga vuxna på orterna.

Har ni följt oss på Facebook under veckan så har ni redan sett många av de här bilderna men jag lägger ut bildspelet över konferensen här också.

De gotländska Eldsjälarna

Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin som läser agronomprogrammet vid SLU valde att skriva sitt examensarbete om eldsjälar på Gotland. De beskriver hur det idag sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygder i landet men trots detta bedrivs en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta sker i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som gynnar bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet.

Elina och Jenny ville därmed beskriva begreppet eldsjäl och försöka förstå dess roll för Gotlands Landsbygd vilket blev syftet för studien. För att kunna besvara detta gjorde de en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltog i semistrukturerade intervjuer där de kunde kartlägga egenskaper och relationen till social, rumslig och institutionell kontext. I uppsatsen diskuteras vilka egenskaper och karaktärsdrag en eldsjäl präglas av och vad som driver dem.

Studiens resultat visar hur eldsjälar är beroende av sociala nätverk, att de arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. Denna motivation bibehålls genom någon form av bekräftelse eller återkoppling till arbetet. Eldsjälarna spelar en stor roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd och stöttar där Region Gotland inte räcker till eftersom eldsjälarna skapar ett välbefinnande i bygden så att människor både vill stanna kvar och flytta dit.

Studien i sin helhet finner ni här.

/Linn

Motstånd för entreprenörskap på landsbygden

Emil Månsson och Anneli Olausson läser agronomprogrammet vid SLU och skrev vårterminen 2017 sitt examensarbete med rubriken Motstånd för Entreprenörskap på landsbygden. Här kommer en kort sammanfattning av deras arbete som genomfördes i När på Gotland.

Syftet med uppsatsen är att identifiera olika motstånd och skapa en förståelse för hur dessa påverkar den entreprenöriella processen. För att kunna säga något om det så valde Anneli och Emil att resa till När på Gotland. Entreprenörskap kan ses som en process där individer i grupper eller enskilt identifierar möjligheter och utvecklar dessa i ekonomiska och sociala sammanhang. Kontexten kan beskrivas som möjligheter och begränsningar i en viss situation på en viss plats. Här ligger studiens problem – svårigheten att identifiera och förstå de motstånd som finns i den kontextbundna entreprenöriella processen, vad entreprenören tydligast upplever och betydelsen dessa har för människor att fortsätta utveckla sin entreprenöriella verksamhet.

Intervjuer med människor i När visade att trots de motstånd som kunde identifieras fanns en vilja att fortsätta verka och leva i socknen. Anneli och Emil menar att direkta och indirekta motstånd är särskilt intressanta att studera, vilket de gör i ett externt och ett internt perspektiv.

Studiens resultat visar att de interna motstånden är tydligast då de hindrar entreprenörens driv vilket bromsar den entreprenöriella processen. Det sociala nätverket blir då avgörande, dvs  socialt kapital och inbäddning. Internt direkt motstånd kan leda till internt indirekt motstånd, som hindrar entreprenören i sin självuppfyllelse och självtillit. Motstånd kan även hindra den entreprenöriella processen, genom att ”fastna i” det sociala nätverket, istället för att fortsätta den entreprenöriella processen. Motstånd kan dock även uppmuntra vissa entreprenörer, genom den energi som motstånd kan tillföra.

Studien bidrar till ökad förståelse för hur den entreprenöriella processen och kontexten interagerar med varandra. Anneli och Emil visar hur motstånd kan manifesteras i en socken där entreprenörskap är starkt kopplat till kontext. De visar hur entreprenörskap och motstånd kan ses som växelverkar.

Examensarbetet i sin helhet finner ni här.

/Linn

Presentation av Anneli

Idag kommer det en film med en presentation av en av våra studentmedarbetare. Det är Anneli Olausson som presenterar sig själv och vad hon kommer göra i projektet under sommaren.

Ni kommer få följa henne på avstånd här i bloggen men redan nu har Anneli skrivit sitt första inlägg till bloggen – en reflektion över vad begreppet landsbygd är.

-Annie

Uppsatspresentationer och möte med Heby kommun

Idag var det dags för ännu ett möte med projektgruppen och med Heby kommun. På mötet presenterades två uppsatser som skrivits inom ramen för vårt projekt. Elina och Jenny presenterade sin uppsats om eldsjälars betydelse för landsbygden på Gotland. Ett ämne som är dåligt utforskat. Emil och Anneli presenterade sin uppsats om motstånd för entreprenörskap på landsbygden. De har tidigare skrivit ett inlägg här på bloggen.

Representanter från Heby kommun var med och diskuterade ämnena i uppsatserna. En fråga som kom upp var t ex hur mycket motstånd människor klarar av? Även här var det sociala kapitalet viktigt för att kunna stötta varandra i motgångar. Det är också så att de som intervjuades va de som klarade av motståndet, de som tog sig förbi motståndet och fortfarande drev företag.

Efter uppsatspresentationerna pratade vi om hur vi på ett mer praktiskt sätt ska involvera Heby kommun i våra kurser. Det är entreprenörskapskurserna för ekonomistudenterna och landsbygdsutvecklingsstudenterna som till hösten ingår i studentinvolveringen för projektet. I kurserna ska ekonomistudenterna göra en fallbeskrivning av ett företag och sedan tar landsbygdsutvecklingsstudenterna och gör en analys av de olika beskrivningarna.

/Annie

På spaning efter entreprenörsanda!

Vårt första inlägg av studenter följer här!

Hej!

Vi är två ekonomagronomer studenter, Emil Månsson och Anneli Olausson, som är mitt uppe i skrivandet av kandidatuppsats, som är en del av ett större forskningsprojekt på SLU som heter “Rural Keys”. Motstånd för entreprenörskap på landsbygden är vårt ämne, och i början av april tog vi båten över till Gotland för att se om vi kunde studera detta i verkligheten.

Den empiriska insamlingen gjordes i När, en socken på södra Gotland. Socken När har en levande landsbygd där ca 420 människor lever. I socknen finns ca 60-70 aktiva företag och en mängd föreningar vilket skapar liv åt landsbygden, vill ni läsa mer om bygden så kan ni surfa in på nar.se. Genom kontakt med forskningsgruppen, har vi fått förmånen att intervjua representanter från både föreningar, bolag, enskilda företagare, politiker och tjänstemän. Väl på Gotland mottogs vi varmt av gotlänningarna. Medan vi besökte Gotland fick vi även tillfälle att vara med på ett årsmöte för ”Hela Sverige Skall Leva Gotland” där vi träffade flera engagerade och glada eldsjälar, entreprenörer och personer från Gotlands landsbygd.

Vår studie handlar om entreprenörskap på landsbygden med syftet att identifiera vilka motstånd som den entreprenöriella processen kan möta i denna kontext. Efter några fullspäckade dagar med många intryck, personliga möten och koppar kaffe fick vi en mängd material att arbeta vidare med. Trots de motstånd som vi kunde identifiera i landsbygdskontexten i När fanns en vilja att fortsätta verka och leva i socknen, ett starkt engagemang och en entreprenöriell anda som flera kallade för ”Närandan”. Ett mycket spännande material att arbeta vidare med!

/ Emil och Anneli

Om de gotländska utvecklingsbolagen i P4 Gotland

I  gårdagens P4 Gotland berättar Thomas Norrby, som är en av forskarna i projektet, om de gotländska utvecklingsbolagen och deras betydelse för landsbygdens utveckling. Lyssna här!

En av de platserna som forskningsprogrammet ska verka på är Gotland. Ön är inte någon ny plats för forskargruppen eller Sveriges Lantbruksuniversitet att bedriva forskning på. Thomas, som själv kommer från Gotland, har under många år forskat på initiativ på Gotland för att stärka landsbygden. Även studentarbeten har skrivits, där ett exempel är kandidatuppsatsen Utvecklingsbolag för en levande landsbygd av Sofia Riedmüller som handleddes av Thomas. Nu under våren har vi dessutom några kandidatuppsatser som använder Gotland för att samla empiri. Vi hoppas kunna presentera mer om det framöver här på bloggen.

Vi ser fram mot att fortsätta forska på Gotland och på utvecklingsbolagen, en spännande form av organisering!

/Annie

Uppdatering!

På eftermiddagen sändes ännu ett inslag med Thomas på P4 Gotland där han pratar om varför just utvecklingsbolagen blivit ett inslag i den Gotländska landsbygden. Lyssna här!