Björn VinnerÄs och Annika Nordin har tillsammans med R Hasan, S Shakoor och I Keenum sammanstÀllt aktuell kunskap om Salmonella. VÄrt fokus i kapitlet har varit effekten pÄ salmonella i förhÄllande till nuvarande praxis och tillgÀnglig behandlingsteknologi. Behandlingsteknik för reduktion av Salmonella i avloppsvattenfraktioner kan delas in i tre huvudtyper: kemiska, biologiska och termiska. Vid jÀmförelse av inaktivering av Salmonella spp. med inaktiveringen av Escherichia coli Àr den senare nÄgot mer resistent mot de flesta behandlingar och kan dÀrför anvÀndas som en relevant indikator för salmonella under behandlingar. Salmonella har flera genetiskt drivna svar pÄ stress relaterade till behandlingarna, vilket ökar överlevnaden under extrema förhÄllanden. I detta kapitel presenteras inaktiveringstiden för salmonella i förhÄllande till pH, ammoniakkoncentration och temperatur. För pH hjÀlper de kemiska substanserna som bildas till inaktivering: vid högre pH Àr oladdad ammoniak den mest aktiva molekylen som förbÀttrar inaktiveringen medan bÄd karbonat och organiska syror inaktiveringen mer effektiv vid lÄgt pH. För vÀrmeinaktivering ger ökad torrsubstanshalt en högre överlevnad i behandlingen. Biologiska behandlingar pÄverkar överlevnaden, samtidigt som antalet livskraftiga Salmonella över tid minskar. Effekten av den biologiska behandlingen Àr emellertid svÄr att övervaka och kvantifiera och dÀrför rekommenderas förlÀngd behandlingstid för biologisk behandling om behandlingen inte kombineras med kemisk eller termisk behandling.
Hasan, R., Nordin,
A.C., Shakoor, S., Keenum, I. and Vinneras, B. 2019. Salmonella, Enteric
Fevers, and Salmonellosis. In: J.B. Rose and B. Jiménez-Cisneros, (eds) Global
Water Pathogen Project. http://www.waterpathogens.org ( A. Pruden, N. Ashbolt and J.
Miller (eds) Part 3 Baceteria) http://www.waterpathogens.org/book/salmonella-enteric-fevers-salmonellosis. Michigan State University, E. Lansing,
MI, UNESCO.
https://doi.org/10.14321/waterpathogens.27