Analysstöd för kartläggning av habitatnätverk för barrskogsfåglar

Publicerat den

Idag kom en rapport som naturmiljökonsulten Calluna har gjort på uppdrag av Umeå kommun. Rapporten behandlar tillgång till  lämpliga skogsfågelhabitat i Umeå tätort  och baseras bland annat  på två olika dataset som har tagits fram vid SLU i Umeå, biotopdatabasen för Umeå kommun och rasterbaserade skattningar från Skogliga grunddata som finns tillgängligt via Skogsstyrelsens hemsida.… Fortsätt läsa Analysstöd för kartläggning av habitatnätverk för barrskogsfåglar

Nyckelbiotopsinventeringen är i fokus – men det finns andra sätt att inventera skog med höga naturvärden

Publicerat den

Just nu är det mycket diskussion och debatt om nyckelbiotoper och den nya inventeringsmetodiken som håller på att sjösättas. Skogsstyrelsen har en kampanj på Twitter under taggen #biotopmyterna där de redovisar vissa resultat från nyckelbiotopsinventeringen, tyvärr utan att ge källhänvisningar. Det finns även andra sätt att inventera skog med höga naturvärden som inte är lika kända… Fortsätt läsa Nyckelbiotopsinventeringen är i fokus – men det finns andra sätt att inventera skog med höga naturvärden

Skogliga framtidsanalyser som ett stöd för älgförvaltningen

Publicerat den

SLU:s miljöanalys har nyligen avsatt medel för att kvantifiera möjliga  framtida fodermängder för två olika viltförvaltningsområden, ett i norra och ett i södra Sverige. Analyserna ska utgår från dagens skogstillstånd och simulering av olika alternativa skogsskötselåtgärder kommer att göras med hjälp av programvaran Heureka. Det är möjligt att genom aktiv skogsskötsel skapa mer foder i landskapet t.ex. genom att använda sig av förkortade omloppstider, lövgynnande röjning och/eller senarelagd gallring. För varje område beskrivs hur olika skötselstrategier påverkar framtida foderutbud och vilka skötselstrategier som ska väljas om man vill optimera foderproduktionen.

–        Vi söker nu efter intresserade älgförvaltningsgrupper som vill vara delaktiga i att ta fram och använda foderprognoser för sina respektive älgförvaltningsområden, säger Karin Öhman, som leder arbetet

Konsekvenser av älgbetning Foto: Hilda Mikaelsson, SLU

I ett debattinlägg i ATL ”Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvar” krävde Göran Rune vid Skogsstyrelsen en gemensam kraftsamling  och konstaterade att betesskadorna är i princip oförändrade och alltför omfattande efter sex år med ny älgförvaltning

Foderprognoser ger underlag för en adaptiv, ekosystembaserad älgförvaltning och skapar möjligheter till att agera innan skogsbruket drabbas av alltför stora betesskador. Hur mycket foder som kommer att produceras i framtiden beror på hur skogen utvecklas. Men då vi inte vet med säkerhet hur skogen kommer att skötas är det viktigt att ta fram alternativa scenarier över skogens utveckling och därmed alternativa prognoser över förväntade framtida mängder av foder.

Arbetsmodellen har tidigare använts i en fallstudie i Kronobergs län där tre alternativa scenarier för skogens utveckling tagits fram och utvärderats för två älgförvaltningsområden. Både markägare och jägare var överens om att det alternativ som bäst uppfyller målen var en ökad satsning på tall. vilket står i kontrast till hur skogen idag i många fall sköts.

Länk till  Fakta Skog om foderprognoser

Framtidsanalyser av fodermängder genomförs som en del av SLU:s skogliga miljöanalys.

Älgbetad ungtall Övertorneå Norrbotten. Bild: Riksskogstaxeringen, SLU