En vanlig dag på jobbet!

Hur rör sig travhästar?

Hej,

Emma heter jag och jobbar som doktorand på SLU med Marie Rhodin som huvudhandledare. Mitt doktorandprojekt handlar om rörelseasymmetrier hos svenska ridhästar och hur man kan förbättra diagnostiken av hältor. I detta, mitt första blogginlägg, tänkte jag berätta om vad jag, Marie och Elin Hernlund (som också är med projektet) gjorde härom dagen. Det var en mycket kul dag på jobbet!

 I samarbete med Menhammar Stuteri har Marie startat ett nytt projekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning. Där kommer vi att följa ett gäng unga travhästar och mäta deras rörelser med jämna mellanrum. På det sättet kan vi se hur de utvecklas över tiden allt eftersom deras träning ökar i intensitet. Som Marie skrev om i det förra inlägget vet vi att en stor del av ridhästar som anses friska av sin ägare rör sig asymmetriskt men vi vet ännu inte om det är orsakat av smärta eller är en naturlig variation i rörelsemönstret. Att börja undersöka hur detta förhåller sig även hos våra travhästar är superintressant. Hur rör de sig när de precis har börjat köras in och ökar eller minskar asymmetrierna med träning och över tiden? Hur skiljer sig deras rörelsesymmetri mellan när de travar för hand och när de körs? Detta är frågor som ställs i detta projekt.  

Nu var vi där och mätte unghästarna igen och det är alltid lika roligt att vara ute och samla data. Sensorer från ett av våra mätsystem fästs på hästarna, en på huvudet, en på korset och en på det högra frambenet. För att kunna mäta hästarna när de körs följer vi efter dem i en bil och man behöver köra ganska nära och ibland hålla ut datorerna med bluetooth antennen genom fönstret för att inte tappa kontakten. Kommer att bli spännande att de vad dessa mätningar ger för resultat!

 

/Emma

 

Nytt stort forskningsprojekt om Ortopedisk smärta finansieras av Formas!

alva-och-pila

Har ett haltande djur alltid ont och om ett djur har ortopedisk smärta -är det då alltid halt? Vetenskap är som bäst när den tvingar oss att tänka om vad det gäller orsak och verkan som vi alltid har taget för givet. Ortopediska sjukdomar orsakar mycket lidande och minskad djurvälfärd hos både hästar och kor och medellivslängden för svenska ridhästar är ca 15 år, den ålder då de egentligen skulle ha varit på toppen av sin karriär om de hade fått vara friska.

Att djuret börjar halta är det vanligaste symtomet på ortopedisk smärta och vid lindriga hältor hos hästar bedöms rörelsemönstret i trav. Denna bedömning har dock visat sig vara mycket svårt och därför har det utvecklats ny teknik för att objektivt mäta hästarnas rörelsemönster vid tex hältutredningar. Beroende på grad av hälta förutsätts sedan en viss grad av smärta men utan en fullständig utvärdering av den senare.

Vår forskning har visat att en mycket stor andel (72%) av ridhästarna som ägarna tror är friska har ett oregelbundet rörelsemönster och vi vet inte om det orsakas av smärta och därmed är ett stort djurvälfärdsproblem eller om det kan vara en naturlig variation. Ortopediska sjukdomar på kor upptäcks ofta mycket sent i sjukdomsförloppet när de har mycket ont och haltar tydligt i skritt eller inte vill röra sig alls och allt större djurbesättningar gör att många kor inte får den behandling de behöver för att hältan inte upptäcks i tid. Det tar mycket tid att manuellt observera varje enskild individ i rörelse speciellt då de halta djuren tenderar att röra sig mindre. Det finns idag ingen vetenskap om hur man på bästa sätt upptäcker om ett djur haltar i skritt dvs. hur den förändrar sitt rörelsemönster och vad man exakt ska titta efter.

Djur kan visa tydliga smärtbeteenden genom att förändra sitt ansiktsuttryck eller kroppspråk vilket den senaste forskningen har visat men hur det är kopplat till ortopedisk smärta vet vi väldigt lite om. Detta kompliceras av att hästar och kor är bytesdjur och gör allt för att dölja att de har ont vilket man har sett när man använder en dold kamera.

I det här forskningsprojektet vill vi använda ny avancerad teknik för rörelsemätningar som kan kombineras med den senaste metodiken för att identifiera smärtbeteenden för att lättare upptäcka djur som lider av en ortopedisk sjukdom samt för att förstå kopplingen mellan ett oregelbundet rörelsemönster och smärta. För första gången, kommer vi att utveckla metoder för att mäta hältor i skritt hos kor och hästar med hjälp av kamera och sensor-baserad teknik. Vi vill kombinera rörelsemätningarna med bedömningar av smärtbeteenden som mäts med moderna smärtskalor, automatisk utvärdering av smärtuttryck i ansiktet eller smärtlindringstest. Vi kommer då att lära oss om ett oregelbundet rörelsemönster alltid är kopplat till smärta eller om djur kan ha ett naturligt avvikande rörelsemönster utan att de har ont.

Genom att öka kunskapsbasen om förhållandet mellan hälta och smärta samt hur ett djur förändrar sitt rörelsemönster när den får ont i ett ben vill vi erbjuda djurägare och yrkesverksamma internet-baserade enkla redskap för att träna dem att tidigt upptäcka när djuren får ont och blir halta. Denna kunskap kommer de ha nytta av dagligen för att tillgodose djurens basala behov av en fungerande rörelsefunktion och ett liv utan smärta. Dessa basala behov är en nödvändighet ur ett etiskt, kliniskt och djurskyddsperspektiv.

Detta forskningsprojekt har även potentialen att bidra till att förbättra djurvälfärden för individer i stora djurbesättningar med hjälp av framtida banbrytande kameraövervakningssystem som effektivt kan läsa av avvikande beteenden. Vi har en unik forskningsgrupp med nationella och internationellt mycket erfarna forskare med spetskompetens inom ämnena rörelseanalyser, smärtbedömning, statistik samt klinisk ortopedisk forskning av kor och hästar.

Formas har beslutat att finansiera projektet med 6,1 miljoner kronor för att besvara en av de viktigaste djurvälfärdsfrågorna av dem alla: gör det ont?

 

 

 

Hur vet man om en häst som rör sig lite oregelbundet faktiskt har ont?

Det är en fråga som vi arbetar mycket med just nu. Visste ni att ca 70 % av svenska ridhästar som rids regelbundet och som ryttaren uppfattar som fungerande i ridningen faktiskt rör sig oregelbundet (asymmetriskt). Asymmetrin är inte så stor men är av  samma grad som hästar som utreds för låggradig hälta på en klinik. Det har Marie Rhodin och kollegor visat i en undersökning av 222 ridhästar. Hästarna mättes med ett rörelseanayssystem som heter Lameness Locator. Snart kommer resultaten att vara publicerade vetenskapligt. Fram till dess kan ni hålla ögonen öppna efter några fina studentarbeten av Erika Andersson, Tobias Wrangberg och Lisa Marie Andersson som snart är färdiga veterinärer och som redovisar sina examensarbeten i januari på SLU.  Då kan ni få höra mer om hur vanligt det är med asymmetrier hos elittävlande hästar, hos unghästar och om inridning verkar påverka symmetrin.

Titta gärna på den här publikationen från i år av Marie och hennes grupp. Redan där kan man utläsa att många hästar har en grundläggande oregelbundenhet i rörelsemönstret. Artikeln fokuserar på vad som sen händer med symmetrimätningarna när hästen longeras (springer i en cirkel). Trevlig läsning!

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25808700

/Elin