Det här är en blogg från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Fler bloggar på blogg.slu.se

Vill du veta mer om juverhälsa? Titta in hos Spjuverbloggen vid SVA som skrivs av band annat Charlotta Fasth, Ylva Persson och andra vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

 

http://spjuverbloggen.sva.se/

 

Jag, Nina, kommer att presentera Ljuva juver vid ett Brown bag seminar vid Ultuna, SLU den 26 april. Brown bag syftar på att de som anmäler sig innan får en lättare lunch i form av en macka, frukt och dryck i samband med seminariet. Är du intresserad av att komma och lyssna, anmäl dig då till Emma.Arias.Olsson@slu.se senast den 21/4 för att få lunch. Seminariet kommer att hållas på engelska och jag kommer att presentera beslutsfattande ut ett psykologiskt och beteedeekonomiskt perspektiv och presentera resultat från Ljuva juver.

 

Någon kanske undrar varför Ljuva juver finns på nätet via den här bloggen, Twitter, Instagram eller Facebook?

Tanken med att vi finns aktiva online är för att den som är intresserad att följa projektet kan göra det genom den kanal som passar bäst utan att tappa information. För många av oss har deltagit i studier där man fyller i en enkät men sen aldrig får veta vad som hände sedan. Vår intention är att ändra på detta, att just du som deltar i vårt projekt kan följa och se vad som hänt fram tills nu, vad var plan är härnäst och delta i diskussioner och göra din röst hörd. För du som deltar i vår studier är expert på just det du gör och vi vill gärna veta mer om vad du tycker!

Är det något du undrar över eller vill tipsa oss om något hör av dig, antingen genom att kommentera direkt här på bloggen eller genom att skicka ett mail till nina.lind@slu.se

 

Jag har precis kollat igenom vykorten inför utskick och godkänt dem för tryck. Vi i projektgruppen för Ljuva juver vill rikta ett stort tack till dig som deltog i vår enkätstudie förra året!

Deltog du inte i enkätstudien men fick ändå ett vykort skickat till dig? Oroa dig inte, vi har skickat ut vykort till alla de lantbrukare med inriktning mot mjölkproduktion som vi bjöd in till att delta i vår enkätstudie förra våren, så även om du aldrig deltog så kommer det hem till dig.

Till dig som deltog i enkätstudien, eftersom vi inte skötta själva insamlingen av enkäten vet vi inte heller vem som svarat så vi kan inte spåra svaren tillbaka till dig. Du är fortfarande helt anonym även om vykortet hamnat i just din brevlåda!

Kanske är just du intresserad att se vad vi vill ta reda på och vad enkäten används till just nu.

 

Glöm inte att följa projektet via social media, följ länkarna till höger.

 

Jag var förra veckan både i Skara och i Borlänge och presenterade preliminära resultat från Ljuva juver som en del av SLUs Kompetenscentrum för företagsutveckling (KCF) regionala seminarieserie. Så jag tänker att det inte är mer än rätt att även göra en kort presentation av de preliminära resultaten även här på bloggen.

Som en del av den första enkätstudien som skickades ut i april-juni 2016 fanns det frågor om lantbrukarens attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll. Dessa tre psykologiska begrepp, är del av en psykologisk teori som kallas för Theory of Planned Behavior, och brukar vanligtvis användas för att förklara beteenden. Just denna teori brukar oftast beskrivas genom den schematiska figuren nedan, att beteenden är ett resultat av intentioner som i sin tur är ett resultat av en individs attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroll.

 

 

Så vad mer exakt innebar dessa tre begreppen för vår studie? För attityd var vi intresserade av attityden gentemot det förebyggande arbetet mot just mastit (genom t.ex. ”Jag gillar att ta mig an och lära mig nya sätt och åtgärder att förebygga mastit”). För subjektiv norm handlade det mer om vad man uppfattade att omgivningen tyckte (t.ex. ”Jag tror att andra lantbrukare tycker att jag tar hand om mina mjölkkor och förebygger mastit på ett bra sätt”). Slutligen beteende kontroll som handlar om hur man själv upplever sig ha kontroll över den specifika situationen och hur man ska hantera den (t.ex. ”Jag tycker det är enkelt att hitta informationen jag behöver för att förebygga mastit bland mina kor”).

 

Så målet med att använda just dessa typer av psykologiska begrepp var att se om det fanns en skillnad mellan olika lantbrukare med avseende på vilka åtgärder som används mot mastit och som kan förklara varför man tar ett visst beslut. Just för enkätstudien så har vi använt oss av Växas rekommenderade åtgärder mot kobundna bakterier, se bilden nedan eller följ länken http://celltalstestet.vxa.se/ för mer information, för att symbolisera beslutet och beteendet. Tanken med rekommendationen är att man börjar med att implementera de åtgärder som befinner sig längst ner på trappan och sedan arbetar sig successivt uppåt.

 

 

 

Kortfattat kan man säga att när vi analyserar de svar vi fått i enkäten statistiskt så hittar vi i de första preliminära analyserna endast stöd för att det finns en skillnad mellan lantbrukare som använder sig av olika åtgärder med avseende på hur väl de upplever sig ha kontroll. Det vill säga, vi ser ingen skillnad i attityder eller upplevelsen av de subjektiva normerna i omgivningen som styr vilka åtgärder man använder sig av för att förebygga mastit i den egna besättningen.

 

Vad tror du som lantbrukare och mjölkproducent styr just ditt arbete med att förebygga mastit?

 

Är du kanske företagare och är intresserad av företagsledning och vill lyssna på aktuell forskning från SLU kan du hitta information om seminarieserien här: http://www.slu.se/kcf  kanske kommer de till en stad nära dig och håller ett seminarium.

 

Network-wide options by YD - Freelance Wordpress Developer