Rektorsbloggen

SLU är Sveriges största aktör inom miljöövervakning och miljöanalys – som internationellt benämns environmental monitoring and assessment och som vi kallar fortlöpande miljöanalys, eller kort och gott foma. Vi har dock valt att bredda miljöanalysen så att även resurstillgångar omfattas i datainsamlingen, och hållbar förvaltning i analyserna. Det steget är naturligt eftersom samhället efterfrågar god avkastning från jord, skog och vatten med så små negativa konsekvenser för miljön som möjligt. SLU:s analyser ligger till grund för en mängd viktiga beslut. Några exempel är hur omfattande fiske som kan bedrivas, hur näringsämnesläckage till sjöar och hav kan begränsas, hur skogen kan brukas hållbart och hur åtgärdsprogram för hotade arter ska utformas.

Miljöanalysen befinner sig i ett intressant utvecklingsskede. När miljöövervakningen på allvar startade för drygt 50 år sedan handlade det mycket om att följa utvecklingsförlopp i påverkade media (vatten, luft, etc.) och där observera väntade eller oväntade förändringar. Vägen från observationer till beslut var lång och oklar.

I dag levererar vi ofta data och analyser direkt in i samhällsplaneringen, t.ex. då fiskekvoter ska fastställas. Trenden är att miljöanalysen alltmer integreras i samhällets planeringsprocesser och att vi levererar de underlag som behövs för specifika beslut. Samtidigt är den ursprungliga, mer nyfikenhetsdrivna, miljöanalysen fortfarande viktig. Och det finns massor av mellanformer.

SLU har en viktig roll att leda den fortsatta utvecklingen av miljöanalys i Sverige, och bidra till utvecklingen internationellt. Här har vi en styrkeposition genom den nära kopplingen till forskningen, något som inte är självklart i andra länder, där statliga institut ofta står för miljöanalysarbetet.

Vi är idag tongivande inom ett stort antal områden – men vi kan bli ännu bättre, bl.a. genom att samarbeta mera i utvecklingsarbetet och utbyta fler idéer mellan de tio miljöanalysprogrammen. Ett litet incitament för detta är det nyligen inrättade stödet för kompetensnätverk inom SLU; ambitioner finns också att gemensamt söka medel för miljöanalysens metodutveckling.

De begränsade och kortsiktiga resurserna till SLU:s miljöanalys är dock ett välkänt problem. Den fortlöpande miljöanalysen är idag till 70 procent externfinansierad och våra statsanslag är i hög grad bundna i formella åtaganden. Det ekonomiska utrymmet för utveckling är således begränsat. SLU:s ledning är dock enig i ambitionen att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för miljöanalysen. Låt oss hoppas att den ambitionen kan förmedlas och förankras även hos dem som ytterst beslutar om vår ekonomi.

Göran Ståhl

 

 

För att stärka linjeorganisationen i kölvattnet av Framtidens SLU har vi sjösatt en omfattande insats för att utveckla organisationens ledningsgrupper. Insatsen inleddes i fjol med rektors ledningsråd, och fortsätter under 2014-2015 med alla ledningsgrupper på fakultets- och institutionsnivå. Alla fakulteter och institutioner ska ha en ledningsgrupp som genomgått en utvecklingsinsats vid utgången av 2015.

Förutom att stärka linjeorganisationen och det strategiska ledarskapet, ska detta lägga en grund för delaktighet och transparens, levandegöra SLU:s värdegrund och skapa ett gott samarbetsklimat. Samtidigt som vi stärker linjeorganisationen vill vi bevara den mer traditionellt kollegialt ledda organisationen, där dekaner och prefekter nomineras av kollegor. Vi vill alltså kombinera de positiva delarna av båda typerna av ledningskultur (beslutskraften i en linjeorganisation och legitimiteten i det kollegiala), så att chefer och ledningsgrupper skall kunna hantera de krävande prioriteringar som måste göras för att utveckla SLU som ett ledande universitet. Här är ledningsgruppsutveckling en förutsättning för nå önskat resultat.

 Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap (GHAL) har fått ´rektors uppdrag att genomföra de enskilda utvecklingsinsatserna. Dessa kommer att skräddarsys med utgångspunkt i ett samtal mellan dekan/prefekt och representant från GHAL. Samtal med dekanerna är genomförda och några institutioner är redan i gång med utvecklingsarbetet. I samband med lokala prefektmöten och det stora prefektmötet den 20 mars kommer satsningen att presenteras och diskuteras. Men redan nu kan den som vill höra av sig till GHAL, och boka in tid för ett första samtal. Kontaktpersoner är ledarutvecklare Eva Jeppson-Eldrot och David Beskow.

Torbjörn von Schantz

SLU har ett relativt omfattande samarbete med en internationell organisation som heter CGIAR (Consultative Group of International Agricultural Research). Den kallas populärt ”cigarren” och omfattar femton forskningsinstitut belägna i olika delar av världen. Gemensamt för dem alla är att de är fokuserade på forskning för att bekämpa fattigdom inom livsmedelsproduktion och hållbar användning av naturresurser. Endast två av instituten finns i västvärlden, ett i Rom och ett i Washington. De övriga tretton återfinns i Afrika, Asien och Latinamerika. Denna internationella organisation finansieras av biståndsmedel och arbetet leds från Världsbanken. Svenska Sida lägger varje år hundra till hundrafemtio miljoner kronor till verksamheten och är en av de äldsta medlemmarna. Mer om verksamheten på webbplatsen.

Idag hanteras Sveriges/SLU:s kontakter med ”cigarren” delvis genom SLU Global men det finns också ett antal av våra forskare som har skapat sina egna kontakter med olika institut genom åren. Bland annat arbetar just nu två av våra forskare som forskningsledare vid CG-institut i Afrika och ett antal andra är engagerade i styrelsearbete eller i olika samarbetsprojekt vid de olika instituten. Själv var jag under min Formastid engagerad i CGIAR’s vetenskapliga råd som utvecklade och granskade institutens olika forskningsstrategier och -program.  Ett grannlaga och krävande uppdrag ,som jag avslutade när jag började som rektor för lantbruksuniversitetet.

När jag i veckan som gick var i Washington några dagar handlade det om ett uppdrag av något mindre format – men inte desto mindre viktigt. Uppgiften var att välja ut medlemmar till CGIAR’s nuvarande vetenskapliga kommittée, den så kallade ISPC (Independent Science och Partnership Committée). Under två fulla arbetsdagar på Världsbanken gick vi igenom och intervjuade ett antal nominerade kandidater och enades slutligen om de två som nu ersätter de som fullgjort sin period. Stora förändringar pågår inom organisationen och det är väsentligt att få riktigt kloka och kompetenta personer som kan driva utvecklingen framåt.

CGIAR-institutens forskning är mycket framstående och har betytt oerhört mycket för livsmedelsproduktionen i de länder där man verkar. Det handlar om att utveckla nya och bättre växtsorter, växtskydd, sk agroforestry , biodiversitet i fråga om genresurser och olika odlingstekniker. Det handlar om husdjursgenetik och animalieproduktion och det handlar om gender- och socioekonomiska frågor i samband med primärproduktion och förädling av råvaror. För SLU är CGIA- instituten viktiga internationella samarbetspartner och forskningsframstegen som görs där är av stor betydelse även för oss här hemma.

Lisa Sennerby Forsse