Rektorsbloggen

Frågan är befogad – ska vi fortsätta att tillhöra ett sakdepartement eller ska SLU slå följe med våra kollegor inom universitets- och högskolevärlden? Visar vi inte vår vilja, så väljer någon annan åt oss. Det är inte helt lätt för ledning och styrelse att göra det vägvalet då vi inte vet vad det ena eller andra valet innebär.

Frågor, men inga svar 

Vi har hittills inte hört något direkt från berörda departement, däremot har andra i vår omgivning ställt frågan både i riksdagen och i media, utan att få några upplysande svar. Själv har jag, när jag fick tillfälle, ställt frågan till vår nya minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, om hur hon ser på SLU. Hennes svar var som väntat att man inte hunnit diskutera det ännu, men att man avser att återkomma. På styrelsens uppdrag kommer jag nu tillsammans med vår styrelseordförande Rolf Brennerfelt att begära tid för en uppvaktning hos nya landsbygdsministern Sven-Erik Bucht och därefter hos utbildningsministern. Vi har många frågor att dryfta som bl a handlar om SLU:s ställning och möjligheter att göra sig gällande i ett multidepartement som det nya Näringsdepartementet. Stora infrastrukturfrågor och myndigheter som Trafikverket, Bolagsverket, Sjöfartsverket, SJ och många andra är konkurrenter om uppmärksamhet och medelsfördelning. Hur kan våra frågor om utbildning, forskning och miljöanalys ta plats i Näringsdepartementet, när just dessa frågor har sin hemvist i ett annat departement? Och hur ser utbildningsdepartementet på SLU:s sektorsroll och gröna profil?

 Ny strategi från 2017

Under tiden går verksamheten förstås vidare. På vårt senaste prefektmöte – som var mycket välbesökt och konstruktivt – var temat SLU:s pågående arbete med strategin för 2017-2020. Den ska landa i ett antal övergripande strategiska mål, och särskilt prioriterade aktiviteter/insatser för att nå vår vision ”SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper”. Diskussioner fördes i arbetsgrupper kring de tre huvudmålen. Hur ska vi arbeta för att:

• Stärka varumärket SLU
• Skapa ett mer sammanhållet SLU
• Bli en starkare global aktör

 Många goda förslag och idéer blev resultatet av diskussionerna, och dessa kommer att gå in som underlag i det fortsatta strategiarbetet. Processen för hur det SLU-övergripande strategiarbetet ska se ut är igång, och kommer att kommuniceras på medarbetarwebben efter att styrelsen sett förslaget i december. Inbjuden visionstalare denna gång var Johan Kuylenstierna, VD på SEI som gav en livfull och engagerad utblick om de globala värdekedjorna inom mat-vatten och energiproduktion i ljuset av klimat- och miljöutmaningarna. Det är kärnfrågor för SLU, och diskussionerna fortsatte långt in på kvällen….

 Bra utfall i ansökningsomgången

Formas publicerar nu de senast beviljade ansökningarna på sin hemsida och glädjande nog finns SLU väl representerat i listorna. Jag har inte sett någon total sammanställning hur det gått för SLU i ansökningsomgångarna på de olika råden ännu, men det ser lovande ut! Så bra och viktigt är SLU att de båda departementen vi nu diskuterar borde överträffa varandra för att få härbärgera oss – eller hur?

 Lisa Sennerby Forsse

Rektor

SLU är ett stort och framgångsrikt universitet som står sig väl i nationella och internationella jämförelser. Vår minsta verksamhet, den fortlöpande miljöanalysen, är trots sin litenhet på SLU (drygt 10 procent av om­sätt­ningen) ändå störst i Sverige. Ingen annan organisation i landet bedriver så brett, omfattande och framgångsrikt miljöanalysarbete som SLU. I viss utsträckning är det här ett resultat av att nationella myndig­heter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten numera endast är beställare. Tidigare operativ verksamhet har knoppats av, och i flera fall flyttats till vårt universitet. De är nu delar av våra tio miljöanalysprogram, med verksamhet som sträcker sig från marina miljöer till högfjäll.

Arbetet haltar

Runt millenieskiftet berömde sig Sverige för att ha etablerat ett slagkraftigt system för att lösa miljö­problemen. Med de nationella miljökvalitetsmålen togs ett samlat grepp. Olika myndigheter tog sig an rollen som miljömålsansvariga, och siktade på att lösa miljöproblemen inom en generation. Arbetet haltar dock alltmer; nästan inga mål nås och samordnings­problemen i olika led är betydande. Inte minst gäller detta den internationella utvecklingen, särskilt inom EU, Via konventioner, förordningar och direktiv tar denna över allt fler taktpinnar. Miljömålssverige har ofta svårt att förhålla sig till utvecklingen. De ökande kraven i kombination med det miljöbudgettak som tycks råda, gör svensk miljöanalys alltmer ekonomiskt pressad. Nationella ambitioner ges upp till förmån för kraven på ”internationell rapportering”. Och många miljö- och resurshushållningsfrågor måste naturligt­vis lösas i internationell samverkan – men visst borde vi i högre grad även finnas med i de grupper som tar emot rapporteringen och bearbetar den till beslutsunderlag?

Kan göra mer

Vi gör en del, men skulle kunna bidra mycket mer än vi gör idag. Vi borde även kunna bidra till att utveckla miljöanalysen på ett generellt plan – från ”sjuk trut till beslut” (för att travestera på alla ”jord-bord”-slogans). Miljöanalysen behöver i än högre grad bli en naturlig del i samhällets olika planerings- och beslutsprocesser. Goda exempel att bygga på finns bl.a. i den marina övervakningen och skogsövervakningen. Och många spännande möjligheter finns att effektivisera de tekniska delarna av miljöanalysen.

Men till allting behövs resurser! I dagsläget är vi kraftigt kringskurna och hinner oftast endast med de löpande inventeringarna, datasammanställningarna och rapporteringarna. Det ska bli spännande att se hur en ny regering tar sig an det aktuella området. Miljöanalysen kommer dock säkert att fortsatt vara SLU:s minsting. Men med lite mera hull skulle vi kunna börja trimma musklerna och på allvar ta det ansvar som följer av att vara störst i landet!

Göran Ståhl

Vicerektor för miljöanalys

 

Det står nu klart att det blir en landsbygdsminister och det blir Sven-Erik Bucht som tar över efter Eskil Erlandsson i Stefan Löfvens regering. En kort presentation av honom visar att han varit kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Haparanda. Han har sedan 2010 varit rikdagsledamot för Norrbottens läns valkrets. SLU välkomnar honom till sin post och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete!

Men. Vårt landsbygdsdepartment läggs ner och kommer att gå in under näringsdepartmentet där Mikael Damberg blir näringsminister. Jag kan inte avhålla mig från reflektionen att denna åtgärd ger märkliga signaler. I en tid då svenskt lantbruk kämpar för sin existens, då behoven av en ökad livsmedelsproduktion står högt på alla internationella agendor och då vårt välbärgade land med bördiga jordar och gott om vatten skulle kunna bidra så mycket mer – då lägger man ner det enda departement som arbetar med dessa frågor. Hur tänkte man? Flera har redan uttryckt en oro. Det finns en stor risk att landsbygd- och jordbruksfrågor försvinner i ett nytt ”superdepartement”.

Vad detta betyder för SLU vet vi ännu inte. Kanhända sker nu den överflyttning till utbildningsdepartementet som länge varit på tal. Vi gratulerar och välkomnar naturligtvis den nya ministern för högre utbildning och forskning och ser fram emot att höra om hennes ambitioner för högskolan. Det är höga förväntningar från akademin på den nya regeringen då vi ser stora behov av resurstillskott framförallt inom högre utbildning. Här har resurserna långsamt urholkats under en lång rad av år medan forskningen haft bättre tider. Nu är det dags att se över högre utbildning och inte minst inom de områden som SLU ansvarar för. Våra yrkesprogram och kurser håller fortfarande en hög kvalitet men det är viktigt att det inte sker ytterligare urholkning av resurserna om vi ska kunna möta såväl studenternas krav på en högkvalitativ utbildning och sektorernas snabbt ökande krav på kompentens och skicklighet hos våra studenter. 

Igår gick årets promotionshögtid av stapeln och det var också min nionde och sista ceremoni i egenskap av rektor vid SLU. Mycket högtidligt och lite vemodigt men också med en positiv känsla av att det är dags att ta vara på resten av livet. Gårdagens högtid var som alltid mycket positiv och väl genomförd. Våra egna nya doktorer, uppvisade en härlig blandning av nationaliteter och avhandlingar från hela vår verksamhetsbredd. Så mycket som 40 procent av våra doktorander kommer från andra länder och det är fantastiskt att se hur globalt vårt universitet faktiskt är. En extra krydda var förstås att en av de fem nya hedersdoktorerna mitt under sin hedersdoktors-föreläsning blev utnämnd till biståndsminister. Vi ser därför med tillförsikt fram mot fortsatt goda relationer med UD –nu med en biståndsminister i SLU-familjen. Mycket passande hölls tacktalet för middagen på slottet av Eskil Erlandsson, förutvarande landsbygdsminister. Vi tillträdde samma år, 2006, och relationerna mellan universitetet och departementet har varit mycket goda under hans tid vid rodret.

Trots alla osäkerheter ser jag positivt på utvecklingen, förändringar ger möjligheter och min övertygelse är att SLU:s framtid är ljus oavsett departementstillhörighet!

Lisa Sennerby Forsse

Rektor