Världen står inför utmaningen att både klara livsmedelsförsörjningen till en snabbt växande befolkning och att möta stora klimat- och miljöförändringar. Det finns bred samsyn om att ett hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna i en kunskaps-baserad, global bioekonomi är en förutsättning för att kunna klara detta. Paradoxalt nog har samtidigt delar av de gröna näringarna i Sverige en svag konkurrenskraft och betydande ekonomiska problem. SLU måste därför kunna klara att både vara en stark, relevant och lokal samverkanspartner för de gröna näringarna i Sverige och en viktig aktör i det akademiska kunskapssystemet, inte minst globalt.
Samverkan inom och utom universitetet
För att möta dessa utmaningar måste SLU bli bättre än vad vi är idag på att ta tillvara interna samverkansmöjligheter – både inom och mellan discipliner. Formerandet av ett SLU Partnerskap, förankrat i ett antal regionala noder, underlättar för våra samverkanspartners i näringar och samhälle att få tillgång till hela universitetets samlade kunskap, kompetens och innovationsförmåga. En strategisk vidareutveckling av SLU-gemensamma, tematiska forskningsplattformar stärker interna synergier och ökar extern attraktionskraft. Utvecklingen av Global Challenges University Alliance ger universitet tillgång till framstående akademiska miljöer över hela världen.
SLU har sin bas och sin särart inom produktionsvetenskaperna, traditionellt med nära anknytning till skogsbruket, trädgårdsbruket och jordbrukets växt- och animalie-produktion. De veterinärmedicinska vetenskaperna har tidigare varit nära kopplade till animalieproduktionen men har på senare tid fått ett mer uttalat fokus på sport- och sällskapsdjur. Sedan 1980-talet har våra olika miljövetenskaper utvecklats starkt och grundvetenskaper med molekylär, genetisk och ekologisk inriktning har alla bidragit till att SLU nu är högt rankat som forskningsuniversitet. Som jag ser det bör SLU nu ta nästa steg och vidareutveckla det man skulle kunna kalla ”förädlingsvetenskaperna”. Forskning kring landskapsarkitektur och planering, djur–natur–hälsa, livsmedel–nutrition–hälsa och bioraffinaderi–bioenergi–biomaterial är viktiga exempel på sådana forskningsfält – alla av mycket stor betydelse för samhället och medborgarna.
Tydligare kommunikation
SLU har både högkvalitativ forskning med stor omvärldsrelevans och framgångsrika yrkesprogram som ger mycket hög anställningsbarhet för våra studenter. Ett av våra problem är att omvärlden, inklusive våra presumtiva studenter, alltför sällan känner till detta. Vi måste därför bli mycket bättre på att kommunicera vår verksamhet på ett enkelt och tydligt sätt – som samtidigt går att utveckla och fördjupa beroende på mottagare.
Jag tror att ett sätt vore att förmedla att all verksamhet vid SLU ytterst syftar till att bidra till att alla människor får ett ”Bra liv” i en ”Rik miljö” – och att en förutsättning för detta är utvecklingen av ”Hållbara produktionssystem” inom de gröna näringarna. Begreppen och målen ”Bra liv”, ”Rik miljö” och ”Hållbara produktionssystem” kan alla illustreras med bilder som talar till både förnuft och känsla. Ordningsföljden kan sedan förändras beroende på sammanhang och målgrupp.
Förhoppningsvis kan alla våra medarbetare känna att deras insatser inom utbildning, fortlöpande miljöanalys och forskning – grundläggande såväl som tillämpningsnära – bidrar till att nå dessa tre övergripande mål. I korthet handlar det om att kommunicera att vårt universitet är ett ”SLU för Människa och Miljö”!