Diskussion om utfodring i Enare/Inari, Finland

Publicerat den

Denna vecka har vi (jag, Sirpa Rasmus, och Minna Turunen från Arctic Centre, University of Lapland i Rovaniemi) inom NKJ-nätverket hållit diskussioner om utfodring med finska renskötare om utfodring – problem och lösningar. Inom dessa nationella möten i Sverige, Norge och Finland så ligger fokuset på två frågor: 1) Hur påverkas renarnas beteende av utfodring? 2) Hur påverkas markerna av utfodring?

 

Vad är dina erfarenheter?

Publicerat den

Under mars hålls två webbaserade diskussioner kring hur utfodring påverkar renarna, renskötseln och betesmarkerna och hur vi kan arbeta för att motverka negativa effekter. Den 8–9 juni 2022 bjuder vi in renskötare från hela Sápmi (Sverige, Norge och Finland) i Arvidsjaur för att diskutera och summera kunskapen kring dessa frågor.

Anmäl dig på SSR’s hemsida för sista tillfället den 22 mars:
https://www.sapmi.se/diskussionsmote-om-utfodring-3-eller-22-mars/

 

Vad gör renarna när de går på fritt bete?

Publicerat den

Renens beteende på fritt bete
Med rörelsedetektorer, accelerometrar, kan vi se vad renarna gör, dygnet runt, när de är på fritt bete med hjälp av maskininlärning. Vi kan urskilja sex olika beteenden hos renen: Om renen 1) betar från marken, 2) betar lav från träden, 3) betar från en buske, 4) är inaktiv, 5) går eller 6) springer.

Så vad är en accelerometer?
En accelerometer är en sensor som mäter accelerationen (hur mycket rörelsehastigheten ändras) i en eller flera riktningar. I vårat fall i tre vinkelräta riktningar samtidigt (upp och ner, fram och bak, höger och vänster) representerade som X, Y och Z. 

Vad används det för? 
Dessa sensorer har blivit vanligare för att följa beteende hos flera olika djurarter och kan användas för att till exempel identifiera sjukdomar eller hälta hos produktionsdjur. Till exempel så finns det studier som visar att mjölkkor med mastit (juverinflammation) uppvisar mindre liggtid jämfört med friska djur.

Bildtolkning: Frekvensen för inaktivitet är nästan horisontell (rörelsehastigheten är låg), medan frekvensen har tydligare utslag vid gång och när renen betar lav (högre rörelsehastighet). Eftersom att sensorn ändrar position när renen har huvudet uppåt jämfört med när den går, så kan vi se olika mönster för de olika beteendena. Här ser vi att den röda frekvensen skiljer beteendena ”går” och ”betar lav från träden” åt

Hur använder vi accelerometrar på renarna?
Här blir det lite komplicerat: Rörelsedetektorer, accelerometrar, har inte tidigare använts för att identifiera finskaligt beteende hos renar. Därför behöver vi utveckla en metod som kan klassificera renens beteende baserat på information från accelerationen. Olika beteenden har nämligen en typisk frekvens/mönster i frekvensen som är karakteristiskt för ett specifikt beteende (bild till höger).

Med hjälp av maskininlärning så kan vi lära en model att hitta dessa karaktärer i accelerationen som är typiska för olika beteenden. För detta har jag filmat renar med rörelsedetektorer för att koppla acceleration med olika beteenden. Den tränade modellen (som har lärt sig karaktärsdragen för olika beteenden) använder vi sedan för att klassificera beteenden hos frigående renar för att se vad renarna gör, enbart baserat på accelerationen.

Nu kan vi få information på vad renarna gör, dygnet runt och minut för minut om man så vill, även när vi inte ser dom! 

Datainsamling i ena studieområdet avslutat

Publicerat den
https://youtu.be/ZE4Ice7n-8o
Vägning av kalvar i fjol (vårvinter 2020)

Datainsamlingen (GPS-data, data från aktivitetsmätare för betesbeteende, vikt, kondition, längd, bröstomfång och has) är avslutad i Sirges enligt plan. För bägge vintergrupperna i Sirges resp Ståkke som varit med i projektet så försvann kontrollgruppen (dvs kalvar på fritt bete utan stödutfodring) med vinterförhållandena som var vintern 2019/2020. I år har vi därför gjort om försöket i ena studieområdet med nya kalvar utfodrade i hägn, och en kontrollgrupp som varit på fritt bete största delen av försöksperioden 2020/2021, och har dessutom utökat datainsamlingen av fjolingarna (vou(t)njalat) med ytterligare ett år. Det ska bli intressant att följa upp renarna ytterligare ett år!

Dräktiga vuotŋalat/vuoŋalat?

Publicerat den

I videon testar jag tillsammans med Karin Wallin Philippot (doktorand projekt renöga, SVA/SLU) dräktighet via bukpalpation hos fjolårets projektrenar i en vintergrupp i Sirges resp Ståkke. Det verkar vara lite delade meningar kring om vuotŋalat/vuoŋalat är dräktiga eller inte. Enligt litteraturen blir honrenar blir ofta köns​mogna vid 45-60 kg, oftast vid ca 16 mån ålder. Undantag finns även där årskalvar blir dräktiga, men det verkar vara ovanligt och med vissa konsekvenser för dräktig hona och/eller kalv.  Bukpalpation är ett enkelt och snabbt sätt att påvisa foster hos högdräktiga vajor utan särskild utrustning eller veterinär, och är marginellt säkrare metod än ultraljud vid sen dräktighet, men det kan kan vara svårt att detektera väldigt små foster. För väldigt små foster och vid tidig dräktighet är ultraljud en säkrare metod.

Hur stor andel dräktiga tror ni att vi hittade överlag bland renar födda 2019? 🙂 Fler eller färre än 50%? Förra vintern gick hälften av dessa på helutfodring i hägn, hälften på stödutfodring på fritt bete.

Intervjuer

Publicerat den

En av målsättningarna med intervjuerna är att få så stor spridning som möjligt på deltagare som har längre erfarenhet av utfodring med hänsyn till geografi och förutsättningar för att fånga upp olika erfarenheter i olika delar av renskötselområdet, men också de olika orsakerna till utfodring. Och med utfodring hänvisas utfodring av livdjur under vintern (förutom vid flytt/samling). Vi pratar om bl a erfarenheter, förutsättningar, orsaker, för- och/eller nackdelar, effekter på kort- och lång sikt, rutiner och om sjukdomar/hälsa/kondition. Detta är förstås en grundläggande till i projektet och är otroligt tacksam för att alla som ägnat 1-2 h att prata om utfodring. Fler intervjuer kommer att genomföras både i Sverige och Finland när pandemin har lugnat ner sig. Jag har valt att avvakta med intervjuer istället för att genomföra någon på länk/telefon, men ser fram emot att ta del av mer kunskaper och erfarenheter förhoppningsvis till våren/sommaren!

Tusentack för alla som deltagit hittills!

Hittills har totalt 17 intervjuer genomförts i Sverige och Finland där syftet är att ta del av orsaker och erfarenheter av utfodring.

 

Kalvmärkning och vägning av projekt-”kalvarna”

Publicerat den

Jag vill ta tillfället i akt nu under semestertider att dela med mig av lite bilder från senaste resan upp till Ståkke sameby som utöver Sirges sameby är delaktiga i projektet. Jag har lärt mig så mycket om renskötseln senaste under vintern och våren! Kan inte tacka nog för all hjälp jag får för att genomföra projektet! Och tack till alla nya deltagare i intervjuerna angående utfodring! Det är superintressant att lyssna till så många olika orsaker till utfodring och ta del av erfarenheter/rutiner/tankar/idéer kring utfodring.

Kalvmärkning. Det var första kalvmärkningen jag fått möjlighet att delta i. Superhäftigt och fint att få se! Dels bandet mellan vaja och kalv som blir särskilt tydligt hos vissa vajor, men också (sam)arbetet och den sociala sammankomsten det innebär.
På bild: Sara och Ella
Inventering av vinterbetesmarkerna för renbruksplanen.
På bild: Helén, Sara, Ella och Nina
Projekt-”kalvarna” som definitivt inte var några kalvar längre!
Konditionsmätning. Renarna var i sämre skick (Juni) jämfört med januari, men vikterna var högre hos kalvarna som utfodrats i hägn. Även OT (Ol-Duommá) från Sirges sameby (som också är med i projektet) kom och hjälpte till med mätning/vägning av projekt-renarna.
På bild: Jag och OT

På agendan efter semestern är fler intervjuer i Sverige och Finland som jag ska sammanställa kommande vintern och förbereda mig inför analyserna av GPS-data och accelerationsdatan för att kunna följa upp rörelsemönster och betesbeteende hos kalvarna kommande vintern när alla går på fribete (i vintras har ena gruppen kalvar födda 2019 varit utfodrade i hägn, och andra gruppen varit frigående).

Trevlig sommar!
Heidi

Videodata

Publicerat den

Under vintern har vi samlat in data för valideringen av accelerometrarna (som mäter dynamisk acceleration dvs rörelserna hos renarna). Detta gjorde vi genom att sätta upp kameror i hägn där vi filmade renar med accelerometrar monterade på halsband, för att sedan koppla beteendena vi ser med ögat med accelerationen som accelerometern visar.

Med accelereometrarna hoppas vi kunna få detaljerad information om vad renarna gör nästa vinter när de allihop är ute på fribete. Hur mycket betar de? Betar de från marken? Äter de lav från träden? Hur aktiva är de? Kan vi till och med kunna fånga upp när de gräver med hjälp av accelerometrarna? Kommer vi kunna se någon skillnad i dessa beteenden mellan kalvarna som blivit utfodrade denna vinter jämfört med de kalvar som varit på fribete hela vintern? Det är frågor som vi vill undersöka. Under videoinspelningarna fick vi besök från Marianne på Arjeplogsnytt som gjorde den övergripande sammanfattning på projektet.

Repotaget hittar ni här:
https://www.arjeplognytt.se/2020/03/30/forskningsprojekt-inom-stakke-och-sirges-samebyar/?fbclid=IwAR20ajSrx5iWW5Vu7zeh70KpjvadLFymGyGVNaTfmXTxrn-QhvNJD2_E6Ok

Kan utfodring av renar tidigt i livet påverka deras framtida betesbeteende?

Publicerat den

Kan utfodring av renar tidigt i livet påverka deras framtida betesbeteende?
I extensiva eller pastorala djurhållningssystem förlitar sig djurägarna på naturbetesmarker för att täcka energi- och näringsbehovet för sina djur. I dessa djurhållningssystem blir dock utfodring mer och mer vanligt för att underlätta för djuren att överleva under perioder med begränsat bete. Utfodring kan vara fördelaktigt på kort sikt, men de långsiktiga effekterna är ännu inte undersökta.

I REINFEED vill vi undersöka de långsiktiga effekterna av utfodring på renars betesbeteende. Detta testar vi i två renhjordar, där utfodrade kalvar i hägn jämförs med fritt betande kontrolldjur. Kontrollgruppen kommer att vara frigående under hela studieperioden, medan kalvarna i hägn får utfodras från november 2019 fram till april 2020. Från och med april kommer kalvarna som utfodrats i hägn gå frigående tillsammans med kontrollgruppen under sommaren och kommande vinter. Vi använder oss av GPS:er och accelerometrar för att följa renars betesbeteende när de är frigående. En accelerometer mäter statisk- och dynamisk acceleration och kan därmed ge oss information om renens finskaliga betesbeteende. Vi kommer följa upp kroppsvikt och genomföra konditionsbedömningar för att bedöma djurens förmåga att utnyttja naturliga betesmarker efter utfodring.

I det här projektet vill vi också veta mer om de kunskaper och erfarenheter som renskötare i Sverige och Finland har när det gäller utfodring av renar. Vi planerar att intervjua minst 10 renskötare från varje land. Hittills så har jag intervjuat sex renskötare i Sverige, och har tillsammans med Minna Turunen (Arctic Centre, Universitet i Lapland, Rovaniemi, Finland) intervjuat sju renskötare i Finland. Fler renskötare som har erfarenhet av utfodring kommer att intervjuas under vintern/våren.

Sammanfattning och deltagare av projektet hittar ni här:
https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/ren/reinfeed

Onko lisäruokinnalla vaikutksia porojen käyttäytymiseen?
Poronhoidossa hyödynnetään porojen sopeutumista ympäristöönsä ja niiden kykyä muuntaa luonnonlaitumilta saatava ravinto lihaksi ja muiksi tuotteiksi. Porojen talvinen ruokinta on yleistynyt, sillä kilpaileva maankäyttö on lisääntynyt ja leudontuneiden talvien vuoksi maajäätä muodostuu aiempaa useammin, minkä seurauksena porojen ravinnonsaanti luonnonlaitumilta on vaikeutunut. Lisäruokinta saattaa olla hyödyllistä lyhyellä aikavälillä, mutta sen pitkäaikaisia vaikutuksia ei ole vielä tutkittu.

Tutkimme REINFEED-hankkeessa joutuvatko porot, joille on tarjottu helposti saatavilla olevaa lisäravintoa talven aikana niin sanottuun ’ruokintaloukkuun’. Vaikka porojen lisäruokinnalla olisikin hyödyllisiä vaikutuksia, on vielä kyseenalaista kuinka ruokinta vaikuttaa eläimiin pidemmällä aikavälillä, heikentäisikö se porojen kykyä hyödyntää käytettävissä olevia luonnonlaitumia. Haluamme saada tietoa ja kokemusta porojen lisäruokinnasta haastattelemalla pitkän porojen ruokintakokemuksen omaavia poronhoitajia Ruotsissa ja Suomessa. Suunnittelemme tekevämme vähintään kymmenen haastattelua molemmissa maissa. Tähän mennessä olemme haastatelleet kuutta poron- hoitajaa Ruotsissa ja seitsemää Suomessa.


Teemme myös lisäruokintakokeen poroilla saadaksemme uutta tietoa talviruokinnan mahdollisista vaikutuksista poronvasojen tulevaan ravintokäyttäytymiseen. Testaamme vasojen ravintokäyttäytymistä kahdessa porotokassa, joissa lisäruokittujen vasojen luonnollista laidunkäyttäytymistä verrataan vapaasti laiduntavien, luonnonlaidunta hyödyntävien vasojen muodostaman kontrolliryhmän käyttäytymiseen. Kontrolliryhmän vasat laiduntavat vapaasti koko tutkimusjakson ajan, kun taas lisäruokitut vasat ovat tarhassa ja saavat lisäruokaa joulukuun 2019 ja huhtikuun 2020 välisenä aikana. Huhtikuusta lähtien myös lisäruokitut vasat päästetään laiduntamaan vapaasti kontrolliryhmän vasojen kanssa seuraavan kesän ja talven ajaksi. Poroille asennetaan GPS- ja 3-akseliset kiihtyvyysanturipannat, joiden avulla seurataan eläimen käyttäytymistävapaassa laidunnuksessa. Aktiivisuusmittarilla mitataan kohteen staattista ja dynaamista kiihtyvyyttä, mistä saamme tietoa poron pienipiirteisestä laidunnuskäyttäytymisestä. Porojen paino ja kuntoluokitus määritetään kokeen alussa, sen aikana ja lopussa, jotta saadaan arvio eläinten kyvystä hyödyntää luonnonlaidunta lisäruokinnan jälkeen.

Utfodring av renar

Publicerat den

Detta är en ny SLU-blogg med fokus på renens beteende, hälsa och kondition i samband med utfodring. Min grundtanke med bloggen är dela med mig av uppdateringar inom projektet ”Reinfeed – utfodring av renar för framtida funktionalitet på naturligt bete” till renskötare (både de som deltar i projektet, men också andra som är intresserade).

I bloggen kommer jag framför allt dela med mig av information om händelser, planer och officiella resultat inom projektet, men även annan relevant information. Ni får gärna komma med frågor och kommentarer genom att lämna en kommentar i bloggen, eller maila mig på heidi.rautiainen@slu.se.

Tämä on uusi SLU-blogi, joka keskittyy poron käyttäytymiseen, terveyteen ja kuntoon ruokinnan yhteydessä. Blogin perusajatus on jakaa päivitykset projektissa ”Reinfeed – Tutkimus lisäruokinnan vaikutuksista porojen käyttäytymiseen” poronhoitajien kanssa.

Blogissa jaan pääasiassa tietoa projektin tapahtumista, suunnitelmista ja virallisista tuloksista, mutta myös muuta asiaa koskevaa tietoa. Blogissa jaan myös tietoja poromies-lehdestä ruotsalaisille poronhoitajille. Voit lähettää kysymyksiä ja kommentteja lähettämällä kommentin blogiin tai sähköpostitse osoitteeseen heidi.rautiainen@slu.se.

/Heidi