Etikettarkiv: Heby

Intervju med Mattias

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa intervjuerna med Anders och Sofia här och här!

Mattias läser likt Sofia till ekonomagronom och var delaktig i kursen som student. På fritiden håller han på med motorcyklar och lite jakt. Han brinner för det svenska lantbrukets överlevnad.

Annie: Vilka företag var det ni skrev fall på i kursen?

Mattias: Vi intervjuade en konsultfirma och det kommunala fastighetsbolaget Heby Gårdar. Konsultfirman åkte vi hem till för en intervju med Vd:n och fastighetsbolaget hade vi en telefonintervju med. Jag tror inte att det spelade så stor roll att det var just en telefonintervju, vi fick ändå svar på våra frågor. Konsultfirman arbetade med offentlig upphandling, hon var anbudsskrivare för andra privata företag. Företagen var väldigt olika och ganska svåra att jämföra. De var båda väldigt beroende av sina anställda. Men vi såg tydligt hur konsultfirman var av typen ”entreprenörskap på landsbygden”, den kunde haft sin bas nästan var som helst medan Heby Gårdar var väldigt bunden till platsen eftersom deras mål var att öka allmännyttan i just Heby.

Annie: Hur kommer det sig att konsultfirman var placerad i Heby?

Mattias: Hon som drev företaget flyttade till Heby på grund av Heby, inte på grund av att företaget passade i Heby. Några av de anställda i företaget bor inte så långt från Heby så det drog säkert lite.

Annie: Såg ni något extra intressant?

Mattias: Det var lite förvånande att hon som drev konsultfirman inte kallade sig entreprenör, hon la ingen värdering i det. Det verkade som att hon inte var så intresserad av etiketter utan hon var mycket mer uppgifts och lösningsfokuserad. Samtidigt såg vi hur fastighetsbolaget inte hade så många entreprenöriella drag, de var snarare förvaltare.  Något som var väldigt tongivande just i Heby var föreningslivet. Båda företagen gav pengar till föreningslivet men de kände inte att de hade någon direkt koppling. I Heby verkar civilsamhället vara väldigt starkt så det är en hög lägsta gräns för vad som förväntas av dig som företagare och boende att bistå med. Jag tror detta är speciellt för små orter, du känner ändå alltid någon som är engagerad, om det så är ditt barns kompis pappa. De här sociala relationerna var i våra fall både närande och tärande och det var civilsamhället som reglerade detta.

Annie: Vad tar du med dig från kursen?

Mattias: Dels tar jag med mig hur olika landsbygden var och hur olika det var med känslan av stöd och motstånd från kommunen. Och att det är olika om något är stödjande eller underlättande från kommunens sida. Det går att dra en jämförelse med om kommunen snöröjer (underlättar) eller bjuder företagarna på taxi (stödjande). Det verkar som att ibland leder mindre regler till mer frihet, men samtidigt så gör entreprenörer något ändå. Den andra saker jag tar med mig är att jag har en större förståelse för hur entreprenörer är funtade. De är inte risktagare som jag ser det utan de är snarare riskblinda, de bryr sig helt enkelt inte. För mig är de obotliga optimister som drivs av förpliktelser och skyldigheter.

/ Annie

Intervju med Sofia

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa en intervju med Anders här! Sofia var student på kursen och går agronom-ekonomiprogrammet på SLU. På fritiden spelar hon innebandy i ett lag här i Uppsala. Hon brinner för jämställdhetsfrågor och för landsbygden/lantbruket.

Annie: Vilka företag skrev ni fallbeskrivningar om?

Sofia: Vi intervjuade en av ägarna av en ICA-butik och ägaren av en sotningsfirma. De utgick båda från Morgongåva. Eftersom personerna var olika bekväma i intervjusituationen så var det stor skillnad i vilken typ av svar vi fick, hur målande de var. Men även om de gav olika typer av svar så var sätten som de drev företag på ändå ganska lika.

Annie: Hur drev de sina företag?

Sofia: De var båda födda, boende och verksamma i samma ort så de var båda nyckelpersoner i samhället. De var så kallat inbäddade i orten eftersom de hade hög lokalkännedom. Det gjorde att service och rykte var väldigt viktigt i deras verksamhet. ICA-butiken kände ett behov av att få fler kunder så bostadsbristen i Morgongåva togs upp som en faktor för mer tillväxt. Sotaren skulle snart gå i pension så där fanns inga tillväxtplaner. Personal med bra kompetens var dock lite svårt att hitta och det är något som oftast kopplas samman med landsbygden.

Annie: Vad tar du med dig framöver från kursen?

Sofia: Formen som vi gjorde det här projektet i, att intervjua personer på ett företag och skriva ett fall, var inte något nytt. Det som var nytt och spännande var att någon tog det jobb vi gjort vidare, precis som landsbygdsagronomerna gjorde. Det var en annorlunda och ny process för mig.

/ Annie

Intervju med Anders

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till.

Först ut är en intervju med Anders som är fritidsintendent (en titel han inte alls gillar eftersom det känns taget från en annan, mer hierarkisk, tid) på Heby Kommun. På fritiden brukar Anders vara ute i naturen, lyssna på musik, släktforska och läsa böcker. Han är en fotbollsnörd och gillar att umgås med familj och vänner även om egentiden är viktig då det blir mycket socialt på jobbet. Han brinner för föreningslivet och tron på och tilliten till människan, att nästa generation ska göra rätt så många av de sakerna som vi gjort fel.

Annie: Hej Anders! Vad hände i torsdags?

Anders: I torsdags hade vi en träff med företagarna här i Heby Kommun där studenter från SLU berättade om den företagsanalys de gjort. De var jätteduktiga och hade en bra presentation som var genomtänkt. Studenterna hade identifierat fyra områden som var viktiga för oss att arbeta vidare med: Stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra externa och interna faktorer samt bostäder och lokaler. Vi diskuterade de fyra områdena under ledning av studenterna. Jag var imponerad över engagemanget bland oss som diskuterade. Ett intressant begrepp som studenterna tog upp var inbäddning, att nya människor behöver bli insläppta i en kontext eller ett samhälle för att kunna använda och bidra till samhället. Jag tycker det är synd att det när vi pratar om landet så får inbäddning en negativ klang, att du behöver vara född här för att kunna bli insläppt i samhället. Men i staden får det en positiv klang för då kopplas begreppet ihop med att människor håller ihop. Jag tycker det tankesättet bara spär på stad/land delningen.

Annie: Vad det något i rapporten eller under presentationen som gjorde dig förvånad?

Anders: Ja, två saker gjorde mig glad. Först, studenterna har pratat med många av våra företagare och ett tema som saknas är integration. För mig känns det som att vi äntligen har arbetat oss igenom den negativa problematiken med integrationen som vi hade för två år sedan. Den andra saken handlar om att gränsen och rivaliteten mellan orterna i kommunen håller på att suddas ut. Det finns ett starkt historiskt gnissel mellan orterna men det verkar som att de nya generationerna hjälper till att överbrygga rivaliteten.

Annie: Vad kommer ni göra nu?

Anders: Vi kommer att skicka ut rapporten till företagarna och föreningarna för att sprida vad kommunen skulle kunna ta tag i. Studenterna gav också några förslag kring Fest i Heby för att öka på vi-känslan kring arrangemanget. Det var saker som kommunen redan funderat kring och vi fick bekräftat att vår plan nog är rätt väg att gå.

/Annie

Presentation av Julia

Låt mig presentera vår senaste medarbetare Julia!

Julia har under sommaren varit både i Heby och i Östhammar och hjälpt oss med att förbereda inför höstens kursstarter då vi ska skicka ut studenter i verkligheten. Det kommer bli så spännande! Mer om det under september.

/Annie (som hoppas att hennes inspelningsteknik kommer utvecklas under projektets gång…)

Yoga där kor mjölkades

Jag möter under mina resor i Heby kommun hos småföretagare och föreningsaktiva invånare emellanåt en drivkraft att förvalta spår från tidigare människor. Även hos personer som har flyttat till platsen utan att ha någon tidigare relation till den. En sådan person är Sonia Padazakos, som är den första invånaren i Heby kommun att hålla yogakurser. När hon flyttade tillbaka till Sverige från Grekland med sin grekiske make Leo Padazakos, företagare inom IT- och bredbandssektorn som numera bland annat låter gräva bredband i Heby kommuns landsbygder och utvecklar lokalfinansieringslösningar, fann de efter månaders sökande en gård i Huddunge. Det var fjorton år sedan. 1872 restes huset de flyttade in i. Båda två har under årens renoveringar besjälats av tanken att forma byggnaderna efter traditionellt nedärvd kunskap, med virke från närområdet. Samtidigt sitter Sonias personlighet i väggarnas målningar och färgskalor samt de keramiska hantverk hon har gett liv åt. 

Yogaladan öppnades i våras. Här mjölkades en gång nötdjur. Nu beskådar barn och deras mammor åkrarna från fönstret på ladans övervåning medan de gör solhälsningen. Här hänger Sonias färgglada tavlor, målade på gamla inramade verk som hon köpt billigt eller fått. Gårdens nya verksamhet står på stockar sågade med hjälp av pensionerade lantbrukare i närområdet. Hos Sonia och Leo finns ett entreprenörskap som långsamt infogats i den plats där familjen lever, efter idén om Yogaladan från en besökare under ett tidigare Fest i Heby och Leos beslutsamhet att genomföra projektet utan att kompromissa med tidigare århundradens utförande. 

En innovativ anda kan hos någon näras av känslan att vara sändebud för en historia som tillåts införlivas i sin samtid och dess sammanhang, där nya praktiker ryms i en orienteringsbar dåtid.

På bilden syns Sonia Padazakos​.

/ Gustav Broms

Igenkänning

Konstnären Heléne Forsberg sitter utanför det före detta traktorgaraget vid Nordsjöns norra strand och täljer björk och al. Hon känner igen vyn: Nordsjöns glittrande yta. Bakom henne bland tavlorna och broderierna i den renoverade ateljén visar sig hennes mamma, Ann Forsberg. Båda känner igen grunden intill: där stod lanthandeln familjen drev fram till för drygt 30 år sedan. De ägnar en vecka tillsammans under evenemanget Fest i Heby. Bland besökarna finns invånare från Östervåla, Morgongåva och Heby som tidigare inte svängt in på Nordsjövägen mellan Vansjö och vägen från Heby till Huddunge. Samtidigt märker Heléne och Ann att fler sommarstugegäster har hittat hit och antalet åretruntboende blivit fler. 

Konstutställningen blir för en kort period Nordsjös samlingsplats, där människor med minnen av familjens affär vid vägkanten berättar om sin barndom vid sjön, konstintresserade upptäcker en ny plats och cyklister under Vansjödagen stannar till för vätskekontroll. Heléne och Ann träffar människor med längtan att mötas här vid sjön och ser förutsättningarna för en mer kontinuerlig samlingspunkt, i form av till exempel en lokal affär. Ann, som ägnar somrarna i den vitmålade ateljén med öppningen mot sjön, funderar på om hon ska ha konstutställning under längre tid eller initiera fler träffar för att sy eller brodera. Ateljén har inte bara blivit föremål för konst. Rummet är ett fönster för den som stannar till att känna igen eller orientera sig i en av Hebys oaser. 

 På bilden ser vi Ann och Heléne Forsberg.

/ Gustav Broms

Varför har vi valt Gotland, Östhammar och Heby att forska i?

Vi har valt Gotland, Östhammar och Heby av lite olika anledningar. En anledning är att vi sedan tidigare har kontakter i de här tre områdena vilket gjorde att startsträckan blev lite kortare. En annan anledning är att det är relativt enkelt för våra studenter att ta sig till områdena från Uppsala.

Just Gotland fascinerar oss eftersom de inte bara är en landsbygd som ligger utanför staden, det är även en ö, en landsbygd som rent geografiskt är avskild från resten av Sverige vilket ger en alldeles unik situation för servicebehov och liknande.

I Heby kommun finns tre olika bygder som alla har väldigt olika historia och som påverkar det företagandet och entreprenörskapet som bedrivs idag. De tre bygderna är alltså ett bra sätt att kunna se skillnaderna mellan sociala sammanhang där det är relativt lika i geografi.

Östhammars kommun är intressant eftersom vi dels har Östhammar där det finns ett flöde av trafik och folk, och sen finns Öregrund där havet blir som en ändhållplats och som präglas mycket av sommarens turister och sommarstugegäster.

En viktig poäng här är att vi inte visste (eller vet i dagsläget för den delen) vad vi skulle finna när vi valde de här tre områdena. En viktig del av vår forskningsansökan handlade om att vara explorativa, alltså öppna och reflexiva för vad vi skulle hitta när vi väl började titta på områdena, bygderna och människorna som bor och turistar där. Så att ta reda på hur entreprenörskapet ser ut i de här tre områdena och hur och varför det skiljer sig är en del av forskningsprojektet.

/Annie

Uppsatspresentationer och möte med Heby kommun

Idag var det dags för ännu ett möte med projektgruppen och med Heby kommun. På mötet presenterades två uppsatser som skrivits inom ramen för vårt projekt. Elina och Jenny presenterade sin uppsats om eldsjälars betydelse för landsbygden på Gotland. Ett ämne som är dåligt utforskat. Emil och Anneli presenterade sin uppsats om motstånd för entreprenörskap på landsbygden. De har tidigare skrivit ett inlägg här på bloggen.

Representanter från Heby kommun var med och diskuterade ämnena i uppsatserna. En fråga som kom upp var t ex hur mycket motstånd människor klarar av? Även här var det sociala kapitalet viktigt för att kunna stötta varandra i motgångar. Det är också så att de som intervjuades va de som klarade av motståndet, de som tog sig förbi motståndet och fortfarande drev företag.

Efter uppsatspresentationerna pratade vi om hur vi på ett mer praktiskt sätt ska involvera Heby kommun i våra kurser. Det är entreprenörskapskurserna för ekonomistudenterna och landsbygdsutvecklingsstudenterna som till hösten ingår i studentinvolveringen för projektet. I kurserna ska ekonomistudenterna göra en fallbeskrivning av ett företag och sedan tar landsbygdsutvecklingsstudenterna och gör en analys av de olika beskrivningarna.

/Annie

Kick-off Fest i Heby

Vilken energi det är på landsbygden!

Johan och Thomas har varit på Kick-off för Fest i Heby och då spelade Johan in den här ljudsekvensen. Det händer verkligen saker på landsbygden!

Fest i Heby är ett av de projekt som vi ska följa under forskningsperioden. I år har vi lite mjukstart och hoppas att under hösten och våren 2018 kunna vara lite mer involverade.

På återseende!

/Annie