Hur ska vi definiera landsbygd?

I dagarna deltar projektet på forskningskonferensen ISBE 2017, som arrangeras av Institute for small business and entrepreneurship, denna gång i Belfast, Nordirland. Konferensen samlar kring 350 deltagare från 40 länder, som presenterar och diskuterar forskning om olika aspekter av småföretagande och entreprenörskap. Ett ”spår” på konferensen är entreprenörskap på landsbygden, där forskning om allt från lammköttproduktion i Wales och de utmaningar Brexit kan komma att skapa, till så kallade livsstilsföretagare i surfingsektorn, presenterats.

Men hur kan vi egentligen definiera landsbygder? Det är frågan som projektets deltagare Katarina Pettersson och Johan Gaddefors lyfte i sin konferenspresentation. De har tittat på hur andra forskare definierar landsbygd i sina artiklar. Många av forskarna definierar det som en särskild sorts geografi präglad av bland annat: långa avstånd till tätare orter, minskande och åldrande befolkningar samt lägre ”täthet” av både människor och byggnader och landbaserade verksamheter. Denna typ av geografiska faktorer anses ofta skapa utmaningar och hinder som entreprenörer behöver ta sig an. Katarina och Johan argumenterar för att andra sätt att definiera landsbygd också behövs för att förstå och förklara entreprenörskap på landsbygden. De har inspirerats av en teori som betraktar landsbygden som tre sammankopplade ”byggstenar”: För det första den geografiska lokaliseringen – som många andra forskare använder. För det andra ”bilder” av landsbygden, till exempel i media och policy, och för det tredje vardagslivet på landsbygden. Med detta bredare perspektiv på landsbygder hoppas Katarina och Johan bidra till projektets diskussion om skapandet av nycklar för en levande landsbygd.

1 kommentar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.