Miljöanalys

Miljöanalys för hållbara livsmiljöer

SLU har ett samhällsuppdrag som är unikt bland Sveriges universitet och högskolor. Utöver forskning och utbildning har SLU regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys.

Det innebär att universitetet övervakar landets skogar, jordbrukslandskap, sjöar, vattendrag och arter för att analysera miljöutvecklingen. På så sätt stödjer SLU myndigheter, näringar och internationella organ med underlag för beslut som ska leda mot en hållbar utveckling.

Läs mer

4 svar på ”Miljöanalys

  1. Sveriges och SLUs miljöuppföljning kan inte kan bedöma om den förvånansvärt drastiska minskningen av insekter som observerats i Tyskland också skett i Sverige. För att – i framtiden – kunna bedöma om nedgången är stor och fortsätter anses behövas avsevärda resurstillskott och uppdragsgivarnas stöd. Jag föreslår att en utförligare analys snarast initieras om Sverige sedan 2000 haft lika stor nedgång som i den tyska studien.
    Jag utvecklar varför jag tycker det i en artikel på bloggen http://downto.dagli.se/?p=250

  2. SLU övervakar landets arter för att analysera miljöutvecklingen. På så sätt stödjer SLU myndigheter, näringar och internationella organ med underlag för beslut som ska leda mot en hållbar utveckling. Rödlistan är ett viktigt verktyg för detta som SLU ansvarar för. Men verktyget är oslipat, det gör tillämpningarna otillfredsställande vetenskapligt underbyggda och kontroversiella. Jag framställer därför ett direkt förslag för övervägande/diskussion.
    Förslag: Ett uppdrag ges av SLUs miljöanalys till Artdatabanken att skatta de med rödlistans kategorier förväntade sannolikheterna för utdöende.
    Motiv: Det är fundamentalt viktigt att utdöende-sannolikheterna för kategorierna kvantifieras. Annars kan det inte hävdas att praktiska beslut grundade på rödlistan vilar på vetenskaplig grund.
    Bakgrund: Rödlistan anges vara en sammanställning av arters risk för utdöende i Sverige. I samband med rödlistan 2010 överskattades utdöenderiskerna med en faktor 40 enligt: http://www.landskogsbruk.se/debatt/rodlistan-overdriver-hotet-mot-arterna/ Se beträffande artdatabankens tidigare riskuppskattningar t ex http://www.biodiverse.se/articles/rli-visar-fortsatt-forlust/ . Artdatabanken har dock 2018 tagit avstånd från de tidigare riskuppskattningarna och är nu obundet av tidigare ställningstaganden att göra nya förbättrade, bättre genomtänkta och förhoppningsvis trovärdigare skattningar.
    Med vänlig hälsning Dag Lindgren
    PS olika blandade reflektioner med beröring till trovärdigheten av Artdatabankens skattningar av utdöendesannolikheter på http://downto.dagli.se/?page_id= 338 Direktkommunikation med Artdatabanken och dess företrädare och publicering i olika former har prövats under några år men verkar inte framkomligt. DS.

  3. Artdatabanken får minskat stöd!!
    Artdatabanken är en viktig institution. Jag tycker det är en bra att den hamnat i SLUs miljöanalys. Jag tycker den kunde fungera bättre, men det gäller mycket och vi lever i en värld där det mesta fungerar halvdant. Det går upp och ned här i världen på ett ofta oförutsebart sätt. 2019 har artdatabanken drabbats av nedskärningar och bantas nog med ett tiotal tjänster http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/artdatabankens-tvingas-till-nedskaerningar-slaar-haart-mot-den-biologiska-maangfalden-2856694 Jag skrev en del tankar om detta nedan. Förut planerade jag uppföljning av tidigare inlägg riktat till SLU, men nyss kom en så lovande nyhet från miljöanalysen, så det närmaste året får jag se vart nyheten leder. Den presenteras av vicerektorn för miljöanalys på rektorsbloggen http://blogg.slu.se/rektor/2019/04/05/ny-kompetensniva-for-okad-professionalitet-och-excellens-inom-miljoanalys/ .
    Min övertygelse är fortfarande, trots artdatabankens förklaringar, att artdatabanken t ex kraftigt överdriver det nu pågående artutdöendet i Sverige och behovet av naturtypen western taiga för att minska artutdöendet. Artdatabanken har inte på ett tillfredställande transparant, pedagogiskt och förståeligt sätt motiverat detta, utan hänvisat till långa och ogenomträngliga teoretiska beräkningar, vanligen från förra seklet, eller diverse internationella svårtolkade överenskommelser. Jag har också på denna blogg pekat på svårigheterna för SLUs miljöanalys att kvantitativt analysera insekternas utveckling senaste decennierna på nationell nivå, när det plötsligt aktualiserades.
    Nu gör ”miljöanalys” en systematisk ansträngning att kvalitativt förbättra sin information genom att utpeka de som gör professionella, vetenskapliga och samtidigt förståeliga miljöanalyser. Detta borde motivera och sporra till förståeliga centrala och relevanta presentationer huvudsakligen utgående från analys av det svenska materialet. Det finns hopp om att läget förbättras. För sådana som mig kommer det troligen att te sig mer transparent vetenskapligt, och för de som anser sig ”drabbade” och deras representanter mer transparanta och vetenskapligt förståeliga underlag. Det är nu rimligt hopp att förtroendet för värderingar från artdatabanken ökar hos de (inklusive mig) som nu misstror uppgifterna inklusive deras företrädare. Lyckas man tillräckligt bra att transparant förklara för de som nu känner sig frustrerande utsatta för motiveringar de inte förstår minskar polariseringen och ökar samsynen.
    2004 fick artdatabanken 45 miljoner mer: https://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2004/9/45-miljoner-till-artdatabanken/ Sedan 2014 genomförde statsmakterna den största miljösatsningen någonsin, anslaget fördubblades 2014-2018. Artdatabanken har ridit på den uppstigande vågen. Men nu kommer nedskärningar. Nedskärningarna 2019 verkar ha stöd hos statsmakterna och inte bara M+KD budgeten, det kom inget mer i vårbudgeten https://www.svd.se/regeringen-satsar-2-miljarder-pa-miljo-och-klimat https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/storsatsning-pa-miljo-och-klimat-i-varandringsbudgeten/ https://www.regeringen.se/4964bf/contentassets/3265eb4906644b3fb3b8f63649a4dcaa/varandringsbudget-for-2019-prop.-20181999.pdf. Man tar tydligen chansen att göra nedskärningarna permanenta och tycker alltså allmänt artdatabanken blivit något överdimensionerad. Statsmakterna satsar på annat med vårbudgetens miljösatsningar, som klimat, våtmarker, skydd av värdefull natur och viss annan miljöövervakning. Jag funderar över vad detta beror på, några möjliga orsaker är:
    1. Inom miljösatsningar ter det sig nu mer prioriterat satsa på klimatet än artskydd
    2. Artskyddet har förstärkts kraftigt sista tjugo åren, det anses nog klara viss trimning
    3. Rödlistans utveckling sedan sekelskiftet antyder arterna klarar sig bättre än vad som befarades före sekelskiftet.
    4. Vidtagna artskyddsåtgärder verkar ge positiv effekt, vilket något minskar resursbehovet.
    5. Kunskapen inom området har otvivelaktigt vuxit mycket kraftigt, vilket minskar behovet av ytterligare tillväxt.
    6. Balansen mellan olika arter får mer fokus än utrotningshot.
    7. Vi exponeras av upprepade farhågor om det sjätte massutdöendet, men det finns inga belägg något sådant är på gång i Sverige. Alarmen för enstaka arter kommer också ofta. Ropar man ”vargen kommer” tillräckligt länge så minskar lyhördheten och trovärdigheten.
    8. Debatten blir polariserad, ytterligare resurser verkar ge mer polarisering och inte mindre.
    Dag Lindgren

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *