Kategoriarkiv: Resultat

WP5 – Entreprenörskap i Heby kommun

Nu kan vi presentera den senaste delen i skriftserien, WP5: Entreprenörskap i Heby kommun – En rapport baserad på ett 30-tal lokala aktörer av Kerstin Gauffin, Oscar Kanzler, Tilda Magnusson, Joakim Menjivar, Sofie Skalstad, Fredrik Svanberg, Emma Tegelid och Elin Östensson.

Rapporten presenterar utvecklingsmöjligheter som kan bidra till främjandet gällande entreprenörskap i Heby kommun. Allt ansvar ligger inte på en enskild aktör, med hjälp av gemensamma mål kan entreprenörskapet och landsbygden fortsätta utvecklas.

Under de senaste decennierna har Sveriges landsbygd blivit allt glesare vilket landsbygdskommuner försöker hejda. För att behålla en levande landsbygd krävs det nytänkande och där är det lokala entreprenörskapet är en viktig nyckel. Åtta studenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet har valt att titta närmare på företags- och landsbygdsutveckling på tre orter i Heby kommun: Morgongåva, Heby och Östervåla. Rapporten baseras på empiriska fallstudier från ett 30-tal företag i olika storlekar och med olika förutsättningar. Syftet är att ta fram ett översiktligt underlag för företags och
landsbygdsutveckling i de tre valda orterna.

Nyckelbegreppen i rapporten är inbäddning och socialt kapital. Inbäddning syftar till förståelse för en lokal kontext vilket kan vara avgörande för att kunna bedriva sin verksamhet. Socialt kapital är en annan viktig resurs som bygger på förtroende, gemensamma normer och nätverk. 

Vad studenterna fick se var att Heby hade ett starkt socialt kapital samt en stark förankring i orten vilket skapar ansvar för fortlevnad som gör att föreningar och företag samarbetar. Lokala event, som exempelvis företagsfrukostar, stärker relationen mellan kommun och företag. Nackdelar som uppstår är det avstånd som skapas till övriga aktörer som inte känner sig  inkluderade. Det korta avståndet mellan Heby och Morgongåva skapar pendlingsmöjligheter vilket gör att dessa två orters gränser suddas ut och ett överbyggande socialt kapital skapas.

I Östervåla upplevdes det däremot som att det fanns ett avstånd mellan det lokala sammanhanget och det kommunala, detta skulle kunna bero på att Östervåla tidigare varit en egen kommun. En ”vi och dom” känsla bekräftade denna iakttagelse. Arbetet ledde fram till fyra punkter som skulle kunna hjälpa till att utveckla Heby kommun: stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra internt och externt arbete samt att utveckla användandet av de lokaler och bostäder som finns.

Rapporten avslutas med en reflektion kring hur gemensamma mål
möjliggör entreprenörskap på landsbygden.

Populärvetenskaplig sammanfattning skriven av Linn Gaddefors.

Läget för sommarjobbarna

I fredags hade vi ett möte där projektets sommarjobbare Sara, Rebecka, Nora och Sofie fick berätta mer om vad de ägnat sig åt under sommaren. Sommarjobbarnas insamlade empiri ska förutom att ligga till grund för deras egna reflektioner också komma till användning i de vetenskapliga artiklar som skrivs av projektets forskare. Kommer ni ihåg vad de alla håller på med? Här kommer en uppdatering om hur de ligger till just nu:

Sara har ägnat sommaren åt att träffa lantbrukare, och andra människor, som har visat vilket stort engagemang det finns på landsbygden runt om i Heby och i Östhammar. Något som har slagit henne, säger hon, är att många inte anser sig vara en ”engagerade person” men att det ändå under intervjuerna kommer fram att de hjälper till att renovera bygdegården, låter ungdomar köra gratis på crossbanan på gården, anordnar pubkvällar, en fotbollsturnering och så vidare. De ser det kanske inte som ett ”engagemang”, menar Sara, de bara gör det som faller dem in, är med på tåget och bidrar med det de kan i bygden. En gård har många funktioner och mycket potential som lokalsamhället har stor nytta av!

Sara är inte färdig med sin empiriinsamling utan fortsätter jobba med att intervjua fler personer, transkribera och ska så småningom skriva en reflekterande text över vad hon hittat.

Rebecka, som tittar närmre på diversifiering inom lantbruk, berättar att hon har utfört nio stycken intervjuer med lantbrukare där hon är extra intresserad av samarbetet mellan lantbrukare och deras olika verksamheter. Hon är just nu i full gång med att sammanställa det material som hon samlat in under intervjuerna.

Nora intresserar sig extra för nyföretagande bland nyanlända, och i sommar har hon tittat närmre på två projekt, ett på Gotland och ett i Östhammar, som syftar till att främja just detta. Hon har intervjuat projektledare och kursledare samt ett antal deltagare. Vilka människor Nora har mött, och lite om vad hon kommit fram till kommer du kunna läsa om i hennes egna blogginlägg inom kort. Framöver lutar det åt att Nora vill identifiera och samtala med nyanlända människor som redan har startat ett företag för att få reda på mer om hur de har upplevt processen.

Sofie som tittar på entreprenörskapsprocesser i ideell och kommunal sektor i Heby kommun har deltagit på möten mellan föreningar och kommunen, och utfört ett antal intervjuer med inblandade. På mötet visar hon oss en gedigen karta där hon försöker sätta fingret på kopplingarna mellan olika processer och organisationer, och Heby kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bland annat pekar Sofie ut fyra viktiga aspekter som lett till effekt när det gäller kultur- och fritidsförvaltningens arbete med föreningslivsutveckling: Omvärldsbevakning; En tydlig vision; Kombinationen av nya tankar och lokalkännedom, och Synliggörandet av handlingsutrymme och uppmuntran till handling.  Du kommer kunna läsa mer om Sofies slutsatser framöver!

/Ylva

WP4 – Livstilsföretagare

Nu kan vi äntligen presentera vår senaste del i vår skriftserien: WP4 – Livsstilsföretagare av Julia Marcopoulos. Hela titel lyder Livsstilsföretagare: med företaget som livsstil – en studie av åtta småföretagare i Alunda, Östhammars kommun. Ladda ner skriftserien i sin helhet här. Om du vill ha ett utskrivet exemplar går det bra att kontakta vår kommunikatör som du hittar här. Du hittar våra tidigare delar i skriftserien här. Här nedan kan ni läsa en sammanfattning av rapporten.

Alunda är en tätort i Östhammars kommun, ungefär en halvtimmes bilfärd nordost från centrala Uppsala. Tätorten har cirka 2500 invånare och i stadskärnan finns bland annat matbutik, café, restaurang och bensinmack. Fokus för rapporten är småföretag som dessa. Syftet med rapporten är att undersöka den ”småskaliga entreprenören” i Alunda. Finns det några generella egenskaper för den småskaliga entreprenören i Alunda? Vilka i sådant fall? Vilken roll spelar Alunda och nätverk för den småskaliga Alunda-entreprenören? Hur ser den småskaliga Alunda-entreprenören på sin livsstil och företagets roll i den?
Åtta olika småföretagare har intervjuats för att besvara dessa frågor. Företagen har varierande inriktning – alltifrån hundhotell och fotvård till museum och blomsterbutik. Insikterna från denna rapport är bland annat att företagarna drivs av praktiska skäl och intresse snarare än berömmelse och pengar, vilket motsätter en vanlig bild av entreprenörer som törstiga efter ära och rikedom. Rapportens resultat motsätter också bilden av en entreprenör som en ”ensam hjälte” likt Steve Jobs eller Richard Branson. Entreprenörerna som intervjuats till denna rapport visar i sina svar snarare på att ett företag är ett resultat av samarbete. De må alla ha fått arbeta mycket, men de har också haft stor hjälp och stöd från sina respektive nätverk. Ytterligare en slutsats som kan dras av detta material, som motsätter den traditionella bilden av entreprenörer, var att de intervjuade företagarna alla uttryckte att det var nöjda med sina företag – trots att ingen av dem drev något stort imperium med mångmiljonvinst. Entreprenörerna svarade att de alltid hade mycket att göra med sina företag, ibland så de knappt hann med något annat, men de var ändå nöjda med sin livsstil.
Julia Marcopoulos

Nu finns även uppsatserna i vår skriftserie

Nu har vi fått tillökning i vår skriftserie! Vi har nämligen lagt in uppsatserna som skrevs förra året av Emil Månsson, Anneli Olausson, Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin. Ni hittar rapporterna för nedladdning här!

På bloggen finns mer information kring de här uppsatserna, bland annat följande:

/Annie

Lärdomar i projektet än så länge

Det är dags för en liten avstämning om vad projektet har kommit fram till såhär ett år in i vårt tre-års projekt. Vi är såklart väldigt stolta över första skriften i vår serie och utifrån Richards lunchföreläsning kommer här några punkter med lärdomar som vi hoppas kunna utveckla vidare i projektet.

  • Det finns en tanke om ”att landsbygden behöver utvecklas” och ”att landsbygden behöver hjälpas”. Landsbygden ses alltså inte tillräckligt bra som den är, det är hela bakgrunden till begreppet landsbygdsutveckling.
  • Entreprenörskap ses som något positivt, något problemlösande som kan hjälpa till med den här utvecklingen.
  • Kommunerna var vår första ingång på våra tre platser för att kunna identifiera människor att prata med. Vi har insett att frågar vi efter entreprenörskap så tänks det företag. Pratar vi istället i termer av energi och utveckling får vi även med organisationer och event (en sorts tillfällig organisation).
  • Det som enligt Richard varit mest gripande än så länge är hur olika företagens t ex förutsättningar, mål, organisering och omsättning är. Vissa har stora fluktuationer medan andra är mer beständiga. Mönster är svåra att hitta om vi ska använda oss av konventionell entreprenörskapsteori. Detta gör det också svårt när samhället vill stödja ”entreprenörskap”, vilket av alla mönster vill och bör de stödja?
  • Landsbygden kan ge en social trygghet när beslut inom den entreprenöriella processen ska tas. Det sociala nätverket, istället för det rationella ekonomiska, ger guidning till beslutet eftersom det är mer än bara den lilla organisationen som påverkas.

Vi ser fram mot att fortsätta arbetet med att nysta i de här, och nya, lärdomar. Snart startar vi ett nytt projektår och vi är spända över vad som väntar runt hörnet. Gott nytt år allesammans!

/Annie

WP1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang

Äntligen är vår första rapport här! Får vi presentera ”Working Paper 1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang” som är skriven av Gustav Broms. Texten finns att ladda ner här! Skriv gärna en rad om dina tankar kring texten i vårt kommentarsfält här nedan, eller kontakta oss via mejl.

Här följer en sammanfattning av rapporten:

Fest i Heby är ett evenemang som har anordnats sedan 2006 i Heby
kommun. 2017 års Fest i Heby pågick mellan 23 juni och 8 juli. Företag,
föreningar, församlingar och privatpersoner var med och anordnade
närmare 150 programpunkter för kommuninvånare och besökare.
Företrädare för Heby kommun har efterfrågat en inblick i vilken betydelse
evenemanget har för aktörer som deltar. Mellan 2017 och 2019 pågår
också forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd på Sveriges
lantbruksuniversitet. Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om
interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontexter i
landsbygdsmiljöer. Den här rapporten har skrivits både för Heby kommuns
och Sveriges lantbruksuniversitets räkning. Sju verksamheter har valts ut
för att ge en bild av vilka effekter Fest i Heby har för enskilda aktörer, men
också hur deras företag, förening eller församling kan förstås i relation till
sin historia och utifrån personliga, sociala, kulturella och ekonomiska
förhållanden till omgivningen.
De verksamheter som beskrivs är Heby tegelbruksmuseum, Heby AIF,
Hårsbäcks Bed & Breakfast och loppis, Gårdsjö Älgpark, Yogaladan,
Vittinge församling och Skogsvallen. Rapportens innehåll består
huvudsakligen av intervjuer med företrädare från dessa verksamheter.
Efter fallbeskrivningarna följer en diskussion om vilka nycklar – eller
faktorer – som kan vara viktiga att ta hänsyn till för förståelsen av hur
värden har skapats i verksamheterna. Det handlar om hur historiska
resurser kombineras med samtida och ofta personliga avtryck, hur en
verksamhet innehåller flera olika funktioner och/eller inslag, vilken
betydelse nyckelpersoners värderingar och intressen har för
verksamhetens utformning och på vilket sätt kompletterande snarare än
konkurrerande element återspeglar relationen till andra aktörer. Rapporten
avrundas med frågeställningar som syftar till att föra tanken vidare om
landsbygdspräglat entreprenörskap och samhällsliv. Slutligen ges några
reflektioner kring vilken praktisk innebörd rapportens innehåll kan ha för
Heby kommun och/eller andra samhällsaktörer.
Gustav Broms

-Annie

De gotländska Eldsjälarna

Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin som läser agronomprogrammet vid SLU valde att skriva sitt examensarbete om eldsjälar på Gotland. De beskriver hur det idag sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygder i landet men trots detta bedrivs en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta sker i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som gynnar bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet.

Elina och Jenny ville därmed beskriva begreppet eldsjäl och försöka förstå dess roll för Gotlands Landsbygd vilket blev syftet för studien. För att kunna besvara detta gjorde de en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltog i semistrukturerade intervjuer där de kunde kartlägga egenskaper och relationen till social, rumslig och institutionell kontext. I uppsatsen diskuteras vilka egenskaper och karaktärsdrag en eldsjäl präglas av och vad som driver dem.

Studiens resultat visar hur eldsjälar är beroende av sociala nätverk, att de arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. Denna motivation bibehålls genom någon form av bekräftelse eller återkoppling till arbetet. Eldsjälarna spelar en stor roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd och stöttar där Region Gotland inte räcker till eftersom eldsjälarna skapar ett välbefinnande i bygden så att människor både vill stanna kvar och flytta dit.

Studien i sin helhet finner ni här.

/Linn

Motstånd för entreprenörskap på landsbygden

Emil Månsson och Anneli Olausson läser agronomprogrammet vid SLU och skrev vårterminen 2017 sitt examensarbete med rubriken Motstånd för Entreprenörskap på landsbygden. Här kommer en kort sammanfattning av deras arbete som genomfördes i När på Gotland.

Syftet med uppsatsen är att identifiera olika motstånd och skapa en förståelse för hur dessa påverkar den entreprenöriella processen. För att kunna säga något om det så valde Anneli och Emil att resa till När på Gotland. Entreprenörskap kan ses som en process där individer i grupper eller enskilt identifierar möjligheter och utvecklar dessa i ekonomiska och sociala sammanhang. Kontexten kan beskrivas som möjligheter och begränsningar i en viss situation på en viss plats. Här ligger studiens problem – svårigheten att identifiera och förstå de motstånd som finns i den kontextbundna entreprenöriella processen, vad entreprenören tydligast upplever och betydelsen dessa har för människor att fortsätta utveckla sin entreprenöriella verksamhet.

Intervjuer med människor i När visade att trots de motstånd som kunde identifieras fanns en vilja att fortsätta verka och leva i socknen. Anneli och Emil menar att direkta och indirekta motstånd är särskilt intressanta att studera, vilket de gör i ett externt och ett internt perspektiv.

Studiens resultat visar att de interna motstånden är tydligast då de hindrar entreprenörens driv vilket bromsar den entreprenöriella processen. Det sociala nätverket blir då avgörande, dvs  socialt kapital och inbäddning. Internt direkt motstånd kan leda till internt indirekt motstånd, som hindrar entreprenören i sin självuppfyllelse och självtillit. Motstånd kan även hindra den entreprenöriella processen, genom att ”fastna i” det sociala nätverket, istället för att fortsätta den entreprenöriella processen. Motstånd kan dock även uppmuntra vissa entreprenörer, genom den energi som motstånd kan tillföra.

Studien bidrar till ökad förståelse för hur den entreprenöriella processen och kontexten interagerar med varandra. Anneli och Emil visar hur motstånd kan manifesteras i en socken där entreprenörskap är starkt kopplat till kontext. De visar hur entreprenörskap och motstånd kan ses som växelverkar.

Examensarbetet i sin helhet finner ni här.

/Linn