Artikel om Röstånga

Madelene Pollnow berättar i senaste numret av Magasinet Filter om hur skånska Röstånga på några decennier har blivit en by man kör igenom till ett inspirerande exempel på landsbygdsutveckling. I början av 00-talet riskerade orten att gå om intet. En vändning kom: entreprenörer som drevs av affärsmöjligheter utanför städerna fascinerades av Röstångas naturomgivning och de lokala föreningar som ännu gav bygden vitalitet. 

Tillsammans med lokala eldsjälar och ortsinvånare som ville se en annan utveckling bildade de nytillkomna entreprenörerna föreningen Röstånga Tillsammans, som med hjälp av kommunens passiva stöd ansökte om Leader-pengar för att få till stånd lokalt initierade projekt. Idémöten hölls med invånarna för att bereda ett brett engagemang för bygdens utveckling. Det ledde till att utvecklingsbolaget Röstånga Utvecklings AB (Ruab) bildades. Ägare blev de många ortsbor som bidrog med aktiekapital. Genom Ruab skapades Sveriges minsta konsthall, innan andra projekt tog vid. Projekten har gett synergieffekter i form av nya företagsverksamheter inom Röstånga. Samtidigt rymmer denna initiativkraft en kritik mot Sveriges landsbygdspolitik. En av de aktiva personerna, Anette Nilson, säger: 

Om man ska vara lite elak så tror jag inte att folk i stan fattar hur det går till i landsortskommunerna i dag. Vi betalar mer skatt än de gör inne i stan, men jag betalar mitt eget avlopp, mitt vatten och vi har fått köpa och gräva ner ett eget reningsverk. Varje år betalar vi pengar för att ha en farbar väg till huset. Och nu får vi själva kalla hit bolagen för att få bredbandsutbyggnad.”

På SR Tendens finns också kortdokumentären Röstånga – byn som startade aktiebolag​. 

/ Gustav Broms

ps. Annie har sedan tidigare skrivit om Röstånga. Röstånga verkar vara ett fenomen som leder till diskussion.

Det här inlägget postades i Det lilla extra och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *