Brown bag-seminarium om projektet

Igår höll Richard i ett lunchseminarie på SLU om projektet. Seminariet hade namnet ”Möjligheter i forskningsprojektet ‘Nycklar till en levande landsbygd – olika former av entreprenörskap i samspel med omgivningen'” så seminariet handlade om att visa för studenterna vilka möjligheter det finns att involvera sig i vårt projekt. Som vi skrivit om tidigare så är en av huvuddelarna i vårt projekt att studenter ska initiera, stödja och provocera projekt på landsbygden så utveckling sker. På seminariet medverkade studenter och medarbetade från Institutionen för Ekonomi.

Richard berättade att projektet har börjat generera frågor, det är den fasen som vi är nu. Vi har hittat projekt och människor på alla våra tre orter och vi känner att det är dags att ta tag i frågorna och djupdyka lite mer i olika projekt. Vi vet ganska bra vad som hänt och vad som händer, det vi är sugna på nu är att få reda vad som skulle kunna hända. Det är här studenterna kommer in. Nästa steg i projektet är nämligen att initiera, bidra eller provocera projekt i våra tre orter.

Vi tackar studenter och medarbetare för visat intresse och ser fram mot att få följa de projekten som kommer att utvecklas inom ramen för forskningsprogrammet.

/Annie

Publicerat i Om projektet | Etiketter , | Lämna en kommentar

Intervju med Mattias

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa intervjuerna med Anders och Sofia här och här!

Mattias läser likt Sofia till ekonomagronom och var delaktig i kursen som student. På fritiden håller han på med motorcyklar och lite jakt. Han brinner för det svenska lantbrukets överlevnad.

Annie: Vilka företag var det ni skrev fall på i kursen?

Mattias: Vi intervjuade en konsultfirma och det kommunala fastighetsbolaget Heby Gårdar. Konsultfirman åkte vi hem till för en intervju med Vd:n och fastighetsbolaget hade vi en telefonintervju med. Jag tror inte att det spelade så stor roll att det var just en telefonintervju, vi fick ändå svar på våra frågor. Konsultfirman arbetade med offentlig upphandling, hon var anbudsskrivare för andra privata företag. Företagen var väldigt olika och ganska svåra att jämföra. De var båda väldigt beroende av sina anställda. Men vi såg tydligt hur konsultfirman var av typen ”entreprenörskap på landsbygden”, den kunde haft sin bas nästan var som helst medan Heby Gårdar var väldigt bunden till platsen eftersom deras mål var att öka allmännyttan i just Heby.

Annie: Hur kommer det sig att konsultfirman var placerad i Heby?

Mattias: Hon som drev företaget flyttade till Heby på grund av Heby, inte på grund av att företaget passade i Heby. Några av de anställda i företaget bor inte så långt från Heby så det drog säkert lite.

Annie: Såg ni något extra intressant?

Mattias: Det var lite förvånande att hon som drev konsultfirman inte kallade sig entreprenör, hon la ingen värdering i det. Det verkade som att hon inte var så intresserad av etiketter utan hon var mycket mer uppgifts och lösningsfokuserad. Samtidigt såg vi hur fastighetsbolaget inte hade så många entreprenöriella drag, de var snarare förvaltare.  Något som var väldigt tongivande just i Heby var föreningslivet. Båda företagen gav pengar till föreningslivet men de kände inte att de hade någon direkt koppling. I Heby verkar civilsamhället vara väldigt starkt så det är en hög lägsta gräns för vad som förväntas av dig som företagare och boende att bistå med. Jag tror detta är speciellt för små orter, du känner ändå alltid någon som är engagerad, om det så är ditt barns kompis pappa. De här sociala relationerna var i våra fall både närande och tärande och det var civilsamhället som reglerade detta.

Annie: Vad tar du med dig från kursen?

Mattias: Dels tar jag med mig hur olika landsbygden var och hur olika det var med känslan av stöd och motstånd från kommunen. Och att det är olika om något är stödjande eller underlättande från kommunens sida. Det går att dra en jämförelse med om kommunen snöröjer (underlättar) eller bjuder företagarna på taxi (stödjande). Det verkar som att ibland leder mindre regler till mer frihet, men samtidigt så gör entreprenörer något ändå. Den andra saker jag tar med mig är att jag har en större förståelse för hur entreprenörer är funtade. De är inte risktagare som jag ser det utan de är snarare riskblinda, de bryr sig helt enkelt inte. För mig är de obotliga optimister som drivs av förpliktelser och skyldigheter.

/ Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Intervju med Sofia

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa en intervju med Anders här! Sofia var student på kursen och går agronom-ekonomiprogrammet på SLU. På fritiden spelar hon innebandy i ett lag här i Uppsala. Hon brinner för jämställdhetsfrågor och för landsbygden/lantbruket.

Annie: Vilka företag skrev ni fallbeskrivningar om?

Sofia: Vi intervjuade en av ägarna av en ICA-butik och ägaren av en sotningsfirma. De utgick båda från Morgongåva. Eftersom personerna var olika bekväma i intervjusituationen så var det stor skillnad i vilken typ av svar vi fick, hur målande de var. Men även om de gav olika typer av svar så var sätten som de drev företag på ändå ganska lika.

Annie: Hur drev de sina företag?

 

Sofia: De var båda födda, boende och verksamma i samma ort så de var båda nyckelpersoner i samhället. De var så kallat inbäddade i orten eftersom de hade hög lokalkännedom. Det gjorde att service och rykte var väldigt viktigt i deras verksamhet. ICA-butiken kände ett behov av att få fler kunder så bostadsbristen i Morgongåva togs upp som en faktor för mer tillväxt. Sotaren skulle snart gå i pension så där fanns inga tillväxtplaner. Personal med bra kompetens var dock lite svårt att hitta och det är något som oftast kopplas samman med landsbygden.

Annie: Vad tar du med dig framöver från kursen?

Sofia: Formen som vi gjorde det här projektet i, att intervjua personer på ett företag och skriva ett fall, var inte något nytt. Det som var nytt och spännande var att någon tog det jobb vi gjort vidare, precis som landsbygdsagronomerna gjorde. Det var en annorlunda och ny process för mig.

/ Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , | 1 kommentar

Hur ska vi definiera landsbygd?

I dagarna deltar projektet på forskningskonferensen ISBE 2017, som arrangeras av Institute for small business and entrepreneurship, denna gång i Belfast, Nordirland. Konferensen samlar kring 350 deltagare från 40 länder, som presenterar och diskuterar forskning om olika aspekter av småföretagande och entreprenörskap. Ett ”spår” på konferensen är entreprenörskap på landsbygden, där forskning om allt från lammköttproduktion i Wales och de utmaningar Brexit kan komma att skapa, till så kallade livsstilsföretagare i surfingsektorn, presenterats.

Men hur kan vi egentligen definiera landsbygder? Det är frågan som projektets deltagare Katarina Pettersson och Johan Gaddefors lyfte i sin konferenspresentation. De har tittat på hur andra forskare definierar landsbygd i sina artiklar. Många av forskarna definierar det som en särskild sorts geografi präglad av bland annat: långa avstånd till tätare orter, minskande och åldrande befolkningar samt lägre ”täthet” av både människor och byggnader och landbaserade verksamheter. Denna typ av geografiska faktorer anses ofta skapa utmaningar och hinder som entreprenörer behöver ta sig an. Katarina och Johan argumenterar för att andra sätt att definiera landsbygd också behövs för att förstå och förklara entreprenörskap på landsbygden. De har inspirerats av en teori som betraktar landsbygden som tre sammankopplade ”byggstenar”: För det första den geografiska lokaliseringen – som många andra forskare använder. För det andra ”bilder” av landsbygden, till exempel i media och policy, och för det tredje vardagslivet på landsbygden. Med detta bredare perspektiv på landsbygder hoppas Katarina och Johan bidra till projektets diskussion om skapandet av nycklar för en levande landsbygd.

Publicerat i Teorireflektioner | Etiketter | 1 kommentar

Intervju med Anders

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till.

Först ut är en intervju med Anders som är fritidsintendent (en titel han inte alls gillar eftersom det känns taget från en annan, mer hierarkisk, tid) på Heby Kommun. På fritiden brukar Anders vara ute i naturen, lyssna på musik, släktforska och läsa böcker. Han är en fotbollsnörd och gillar att umgås med familj och vänner även om egentiden är viktig då det blir mycket socialt på jobbet. Han brinner för föreningslivet och tron på och tilliten till människan, att nästa generation ska göra rätt så många av de sakerna som vi gjort fel.

Annie: Hej Anders! Vad hände i torsdags?

Anders: I torsdags hade vi en träff med företagarna här i Heby Kommun där studenter från SLU berättade om den företagsanalys de gjort. De var jätteduktiga och hade en bra presentation som var genomtänkt. Studenterna hade identifierat fyra områden som var viktiga för oss att arbeta vidare med: Stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra externa och interna faktorer samt bostäder och lokaler. Vi diskuterade de fyra områdena under ledning av studenterna. Jag var imponerad över engagemanget bland oss som diskuterade. Ett intressant begrepp som studenterna tog upp var inbäddning, att nya människor behöver bli insläppta i en kontext eller ett samhälle för att kunna använda och bidra till samhället. Jag tycker det är synd att det när vi pratar om landet så får inbäddning en negativ klang, att du behöver vara född här för att kunna bli insläppt i samhället. Men i staden får det en positiv klang för då kopplas begreppet ihop med att människor håller ihop. Jag tycker det tankesättet bara spär på stad/land delningen.

Annie: Vad det något i rapporten eller under presentationen som gjorde dig förvånad?

Anders: Ja, två saker gjorde mig glad. Först, studenterna har pratat med många av våra företagare och ett tema som saknas är integration. För mig känns det som att vi äntligen har arbetat oss igenom den negativa problematiken med integrationen som vi hade för två år sedan. Den andra saken handlar om att gränsen och rivaliteten mellan orterna i kommunen håller på att suddas ut. Det finns ett starkt historiskt gnissel mellan orterna men det verkar som att de nya generationerna hjälper till att överbrygga rivaliteten.

Annie: Vad kommer ni göra nu?

Anders: Vi kommer att skicka ut rapporten till företagarna och föreningarna för att sprida vad kommunen skulle kunna ta tag i. Studenterna gav också några förslag kring Fest i Heby för att öka på vi-känslan kring arrangemanget. Det var saker som kommunen redan funderat kring och vi fick bekräftat att vår plan nog är rätt väg att gå.

/Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Landsbygd överallt

Julia har hittat landsbygd på en oväntad plats:

Ni vet när man är så inne i någonting att det känns som att man ser det överallt? Precis en sådan upplevelse hade jag häromdagen. Jag håller just nu på och slutför arbetet med en rapport om entreprenörskap i Alunda. Alunda tillhör Östhammar kommun, det vill säga ett av de områden som ingår i ”Nycklar för levande landsbygd”. När jag häromdagen skulle ta tunnelbanan in till Stockholms Central stod jag där som vanligt på perrongen till Solna Centrums station. Jag såg mig lite förstrött omkring när jag såg den – landsbygden.

Varje tunnelbanestation i Stockholm är prydd med konst – ibland enbart för att ge resenärerna något fint att vila ögonen på, men ibland för att väcka tankar. Solna Centrums station invigdes 1975 och temat för dess konstnärliga gestaltning är glesbygdens avfolkning, miljöförstöring och natur. Här ses scener ur en landsbygd som blir utnyttjad för sina resurser för att sedan lämnas åt sitt öde. Exempelvis finns det en målning av en räv som ser ut att klia sitt ansikte i irritation vid en sjö där farligt avfall sipprar ut. Kanske användes sjön till fiske eller kanske fanns där en restaurang vid sjökanten. Där bland målningarna och skulpturerna ser jag Lena, Andreas och Monica – och alla de andra fantastiska entreprenörerna som jag intervjuat till detta projekt.

Konsten i denna tunnelbanestation må visa en sorglig syn, men på något sätt gör den mig ändå hoppfull. Den visar att det länge funnits människor som sett problemen som landsbygden utsätts för, och på sitt sätt försökt göra något åt det. Att pryda en tunnelbanestation med konstverk eller att våga starta företag i en liten ort – båda visar på ett mod och en vilja att arbeta för en levande landsbygd.

Konsten är målad av Karl-Olov Björk och Anders Åberg.

/Julia

Publicerat i Det lilla extra | Etiketter , | Lämna en kommentar

Titta på konferensen 250 möjligheter i efterhand

För några veckor sedan var vi på konferensen 250 möjligheter, läs mer om vår upplevelse här. Nu finns det möjlighet för er som inte var där att titta på utvalda delar av innehållet i SVT Play. Följande klipp finns tillgängliga:

Publicerat i Filmer | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Höstmöte med projektgruppen

Här ser ni projektgrupper så som den är sammansatt just nu!

Lagom till att hösten kommit hit till Uppsala så hade vi vårt första höstmöte med projektgruppen. Julia och Gustav fick berätta vad de har hållit på med under sommaren vilket är ett gediget och spännande material. Det är en bra grund till vårt fortsatta arbete i projektet, både med det praktiska arbetet ute på platserna och den mer teoretiska sidan inne i vid skrivbordet.

Det har vuxit fram ett behov av att konkretisera vad vi ska få ut av projektet. T ex hur många vetenskapliga artiklar ska publiceras och när? Eller hur många workshops ska vi hålla i på våra valda platser? Och finns det en möjlighet för oss att arrangera en konferens för intresserade eller är det bättre att vi finns med på andra redan etablerade konferenser. Så samtidigt som arbetet pågår med att skicka ut studenterna genom våra kurser så pågår också arbetet i projektet på ett mer högre planeringsplan.

Vi hade ett fint möte med mycket energi och jag hoppas att de andra precis som jag blev ännu mer sugen på att fortsätta kämpa för och utveckla landsbygden.

/Annie

Publicerat i Mötesrapporter, Om projektet | Etiketter , | Lämna en kommentar

Jobba med oss!

Nu söker vi en ny forskningsassistent till vårt team. Sprid gärna annonsen och sök själva!

http://www.slu.se/om-slu/lediga-tjanster/las-mer/?Pid=6444

Publicerat i Om projektet | Etiketter , | Lämna en kommentar

Konferensen 250 möjligheter

I veckan deltog jag, Annie, åt projektets vägnar på konferensen 250 möjligheter i Jönköping. På konferensen deltog tjänstepersoner från olika kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter. Min kollega Maria Tunberg och jag var de enda från Sveriges Lantbruksuniversitet. Lite synd tycker vi då många av SLUs ämnen hade passat fint att diskutera med andra på konferensen.

För projektets räkning så hämtade jag hem inspiration till att vi måste engagera de yngre i landsbygdsutvecklingen och därmed också i vårt forskningsprojekt. Vi får inte glömma bort de som valde att stanna kvar på en ort. Vad gjorde att de unga valde att stanna kvar och vad skulle de vilja ha för att kunna känna sig mer hemma? De som redan bor på orten är ändå de bästa marknadsförarna. Oftast ser vi de som potentiellt kan flytta tillbaka som den viktigaste resursen och lägger mycket pengar på att de ska flytta tillbaka när de varit i staden och ”förverkligat sig själva”.

Jag hoppas att våra studenter är den bryggan vi behöver där. Eftersom det är studenterna som till största del är delaktiga i utvecklingen av processerna som vi följer så tror jag det är en bra startpunkt för att involvera ungdomar och unga vuxna på orterna.

Har ni följt oss på Facebook under veckan så har ni redan sett många av de här bilderna men jag lägger ut bildspelet över konferensen här också.

Publicerat i Representation | Etiketter , , | 1 kommentar