Vad tar jag med mig från Gotland? – del 1

Jag heter Ylva och är ny medarbetare i projektet. I mitten av januari åkte jag tillsammans med delar av projektgruppen till Gotland och besökte en hel hop med sprudlande inspirerande entreprenörer. Det blev en rivstart för mig som tidigare sällan grävt särskilt djupt i entreprenörskap som kraft på landsbygden. Liksom oftast när jag börjar tänka, väcktes det nu mer frågor än vad det gav svar.  Gotlandsresan fick mig att fråga mig något så basalt som: Vad är egentligen entreprenörskap och vem är det vi väljer att kalla entreprenör?

Det verkar finnas en någorlunda vedertagen definition av entreprenörskap som ett ta-sig-för-skap. Ungefär såhär: Förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter. Eller om vi vänder på det lite: att våga ta risker och ta sig an problem och utmaningar. Entreprenören är ”en doer”. Hen ses av andra så, och har också den bilden av sig själv – det tycker jag framkom i våra intervjuer på Gotland. Så här långt är jag med. Entreprenören är alltså någon som är i ständig rörelse, ständigt på väg till något nytt och större. Entreprenörskap är med andra ord i princip synonymt med rastlöshet… Näe, vänta nu! Stämmer verkligen den här slentrianmässiga associationen?

När man har identifierat möjligheter och skapat resurser och har fullt upp med att ta tillvara på dessa; när man är upptagen med att betala ut löner till anställda, anordna fotbollsläger eller förvalta sina (välanvända) gemensamma byggnader – är man inte längre entreprenöriell då? Jag vet inte, men jag tror att många skulle svara nej på den frågan. Att entreprenörskap handlar om att aldrig nöja sig. Och nog är det väl den typ av entreprenörskap som ofta lyfts fram? Nog porträtteras väl idealentreprenören som den som ständigt växer?

Tillväxtdiskursen står som bekant inte helt oemotsagt, men det är inte direkt en överdrift att påstå att den fortfarande är rådande. Därför tyckte jag det var intressant att av de människor vi mötte på Gotland var det ingen, eller få, som tycktes ha utökning som främsta mål. Snarare var det som att det talades i termer av att göra tillräckligt. Tillräckligt för vad? Tillräckligt för att det ska fungera kanske. Tillräckligt för att det ska kännas bra, här och nu.

Med detta sagt, vad är egentligen det sanna entreprenörskapet och vilken drivkraft är det egentligen som borde lyftas? Att göra tillräckligt, eller att göra mer än tillräckligt? Jag har ett förslag på svar, men jag låter det stå osagt.

Vi ses,
/Ylva

Publicerat i Teorireflektioner | Etiketter , | 1 kommentar

De hundra hetaste lantisarna och vi är med!

Ännu en gång har projektet hittat in i Tidningen Land. Förra gången handlade reportaget om vårt projekt. Denna gång är det i samband med att Ingvar Kamprad hamnat på listan över de hundra hetaste lantisarna. Där omnämns finansieringen av vårt projekt som en av anledningarna till utmärkelsen.

Vi sträcker lite extra på oss just idag!

Publicerat i Press | Etiketter | Lämna en kommentar

Gilla oss på Facebook!

Ni missar väl inte att forskningsprojektet också har en facebooksida? Det är ett bra sätt att följa vår blogg och få lite extra gott om vårt projekt. Ni hittar sidan på följande adress:

https://www.facebook.com/Nycklar/

/ Annie

Publicerat i Det lilla extra, Om projektet | Etiketter | Lämna en kommentar

Lärdomar i projektet än så länge

Det är dags för en liten avstämning om vad projektet har kommit fram till såhär ett år in i vårt tre-års projekt. Vi är såklart väldigt stolta över första skriften i vår serie och utifrån Richards lunchföreläsning kommer här några punkter med lärdomar som vi hoppas kunna utveckla vidare i projektet.

  • Det finns en tanke om ”att landsbygden behöver utvecklas” och ”att landsbygden behöver hjälpas”. Landsbygden ses alltså inte tillräckligt bra som den är, det är hela bakgrunden till begreppet landsbygdsutveckling.
  • Entreprenörskap ses som något positivt, något problemlösande som kan hjälpa till med den här utvecklingen.
  • Kommunerna var vår första ingång på våra tre platser för att kunna identifiera människor att prata med. Vi har insett att frågar vi efter entreprenörskap så tänks det företag. Pratar vi istället i termer av energi och utveckling får vi även med organisationer och event (en sorts tillfällig organisation).
  • Det som enligt Richard varit mest gripande än så länge är hur olika företagens t ex förutsättningar, mål, organisering och omsättning är. Vissa har stora fluktuationer medan andra är mer beständiga. Mönster är svåra att hitta om vi ska använda oss av konventionell entreprenörskapsteori. Detta gör det också svårt när samhället vill stödja ”entreprenörskap”, vilket av alla mönster vill och bör de stödja?
  • Landsbygden kan ge en social trygghet när beslut inom den entreprenöriella processen ska tas. Det sociala nätverket, istället för det rationella ekonomiska, ger guidning till beslutet eftersom det är mer än bara den lilla organisationen som påverkas.

Vi ser fram mot att fortsätta arbetet med att nysta i de här, och nya, lärdomar. Snart startar vi ett nytt projektår och vi är spända över vad som väntar runt hörnet. Gott nytt år allesammans!

/Annie

Publicerat i Om projektet | Etiketter | Lämna en kommentar

WP1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang

Äntligen är vår första rapport här! Får vi presentera ”Working Paper 1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang” som är skriven av Gustav Broms. Texten finns att ladda ner här! Skriv gärna en rad om dina tankar kring texten i vårt kommentarsfält här nedan, eller kontakta oss via mejl.

Här följer en sammanfattning av rapporten:

Fest i Heby är ett evenemang som har anordnats sedan 2006 i Heby
kommun. 2017 års Fest i Heby pågick mellan 23 juni och 8 juli. Företag,
föreningar, församlingar och privatpersoner var med och anordnade
närmare 150 programpunkter för kommuninvånare och besökare.
Företrädare för Heby kommun har efterfrågat en inblick i vilken betydelse
evenemanget har för aktörer som deltar. Mellan 2017 och 2019 pågår
också forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd på Sveriges
lantbruksuniversitet. Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om
interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontexter i
landsbygdsmiljöer. Den här rapporten har skrivits både för Heby kommuns
och Sveriges lantbruksuniversitets räkning. Sju verksamheter har valts ut
för att ge en bild av vilka effekter Fest i Heby har för enskilda aktörer, men
också hur deras företag, förening eller församling kan förstås i relation till
sin historia och utifrån personliga, sociala, kulturella och ekonomiska
förhållanden till omgivningen.
De verksamheter som beskrivs är Heby tegelbruksmuseum, Heby AIF,
Hårsbäcks Bed & Breakfast och loppis, Gårdsjö Älgpark, Yogaladan,
Vittinge församling och Skogsvallen. Rapportens innehåll består
huvudsakligen av intervjuer med företrädare från dessa verksamheter.
Efter fallbeskrivningarna följer en diskussion om vilka nycklar – eller
faktorer – som kan vara viktiga att ta hänsyn till för förståelsen av hur
värden har skapats i verksamheterna. Det handlar om hur historiska
resurser kombineras med samtida och ofta personliga avtryck, hur en
verksamhet innehåller flera olika funktioner och/eller inslag, vilken
betydelse nyckelpersoners värderingar och intressen har för
verksamhetens utformning och på vilket sätt kompletterande snarare än
konkurrerande element återspeglar relationen till andra aktörer. Rapporten
avrundas med frågeställningar som syftar till att föra tanken vidare om
landsbygdspräglat entreprenörskap och samhällsliv. Slutligen ges några
reflektioner kring vilken praktisk innebörd rapportens innehåll kan ha för
Heby kommun och/eller andra samhällsaktörer.
Gustav Broms

-Annie

Publicerat i Resultat | Etiketter , , , | 1 kommentar

Videointervju med Joakim och Sofie

När vi pratade med Tilda, Joakim och Sofie om deras involvering i vårt forskningsprojekt så spelade vi också in en video där vi frågade Joakim och Sofie om deras tankar kring landsbygdsutveckling. Se filmen nedan!

– Annie

Publicerat i Filmer | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Intervju med Tilda, Joakim och Sofie

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa intervjuerna med Anders, Sofia och Mattias på länkarna vid deras namn.

Dagens intervju är med en annan del av kursen, nämligen landsbygdsagronomerna som gjorde den aggregerade analysen. Nedan följer ett sammandrag av mitt samtal med Tilda Magnusson, Joakim Menjivar och Sofie Skalstad.

Foto av Oscar Kanzler.

Annie: Kan ni berätta lite om er involvering i kursen?

T/J/S: Vi hade två seminarier med ekonomstudenterna, ett innan vi hade skrivit vår rapport och sen ett efter att vi skrivit rapporten. På första seminariet gjorde vi i stort sett en SWOT-analys över de olika platserna i Heby kommun där vi hade post-it lappar med begrepp så vi kopplade ihop teori och empiri. På det andra seminariet berättade vi vad vi hade sett under det första seminariet och av att läsa ekonomernas fallbeskrivningar. Efter det skulle studenterna komma på lösningar på utmaningarna. De kom på liknande lösningar som vi hade gjort vilket antagligen beror på att vi har haft samma teoretiska bakgrund med oss från kursen.

Annie: Och sen presenterade ni också för intresserade i Heby (läs mer om upplägget här), hur gick det tycker ni?

T/J/S: De i Heby verkade känna igen sig i vår analys. De sakerna som de inte kände igen sig i var saker som de missat att få information om, snarare än att de inte höll med om analysen. Frukostmötena som kommunen höll i för företagare var en sådan sak där några företagare inte kände att de fått information om att de fanns. Detta blev tydligare på plats men vi nämner det även i rapporten. Just rapporten var ett väldigt bra underlag till diskussionen.

Annie: Vad var de tre viktigaste punkterna ni kom fram till i rapporten?

T/J/S:

  • Nätverk, det sociala kapitalet, är viktigt för att komma igång med ett projekt. Det handlar om att känna nyckelpersonerna i bygden och veta vilka olika människor är. Detta är nog inte speciellt för Heby kommun utan känns som en ganska generell grej i hela landet.
  • Synliggörandet inom kommunen är viktig. Det behövs något kontinuerligt där kommunen synliggör företagandet som finns. De skulle t ex kunna besöka varandra, eller göra något via facebooksidan såsom att presentera ett företag/en organisation kontinuerligt.
  • Stödja befintligt entreprenörskap och främja nytt entreprenörskap är en viktig del i det fortsatta arbetet tror vi. Det handlar om att underlätta för de som inte är inbäddade att kunna nätverka och att ha en samverkan mellan olika orter, sektorer och typer av organisationer. För att främja nytt entreprenörskap ser vi främst att det behövs ett fokus på att inspirera framförallt unga. Det kom upp på presentationen i Heby också så det kändes om en viktig punkt att trycka på. En annan sak vi tar upp i rapporten för att främja nytt entreprenörskap är fundera på frågor kring vem som anses vara en entreprenör och hur det kan påverka vilka verksamheter som får uppmärksamhet.

-Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , | 1 kommentar

Brown bag-seminarium om projektet

Igår höll Richard i ett lunchseminarie på SLU om projektet. Seminariet hade namnet ”Möjligheter i forskningsprojektet ‘Nycklar till en levande landsbygd – olika former av entreprenörskap i samspel med omgivningen'” så seminariet handlade om att visa för studenterna vilka möjligheter det finns att involvera sig i vårt projekt. Som vi skrivit om tidigare så är en av huvuddelarna i vårt projekt att studenter ska initiera, stödja och provocera projekt på landsbygden så utveckling sker. På seminariet medverkade studenter och medarbetade från Institutionen för Ekonomi.

Richard berättade att projektet har börjat generera frågor, det är den fasen som vi är nu. Vi har hittat projekt och människor på alla våra tre orter och vi känner att det är dags att ta tag i frågorna och djupdyka lite mer i olika projekt. Vi vet ganska bra vad som hänt och vad som händer, det vi är sugna på nu är att få reda vad som skulle kunna hända. Det är här studenterna kommer in. Nästa steg i projektet är nämligen att initiera, bidra eller provocera projekt i våra tre orter.

Vi tackar studenter och medarbetare för visat intresse och ser fram mot att få följa de projekten som kommer att utvecklas inom ramen för forskningsprogrammet.

/Annie

Publicerat i Om projektet | Etiketter , | Lämna en kommentar

Intervju med Mattias

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa intervjuerna med Anders och Sofia här och här!

Mattias läser likt Sofia till ekonomagronom och var delaktig i kursen som student. På fritiden håller han på med motorcyklar och lite jakt. Han brinner för det svenska lantbrukets överlevnad.

Annie: Vilka företag var det ni skrev fall på i kursen?

Mattias: Vi intervjuade en konsultfirma och det kommunala fastighetsbolaget Heby Gårdar. Konsultfirman åkte vi hem till för en intervju med Vd:n och fastighetsbolaget hade vi en telefonintervju med. Jag tror inte att det spelade så stor roll att det var just en telefonintervju, vi fick ändå svar på våra frågor. Konsultfirman arbetade med offentlig upphandling, hon var anbudsskrivare för andra privata företag. Företagen var väldigt olika och ganska svåra att jämföra. De var båda väldigt beroende av sina anställda. Men vi såg tydligt hur konsultfirman var av typen ”entreprenörskap på landsbygden”, den kunde haft sin bas nästan var som helst medan Heby Gårdar var väldigt bunden till platsen eftersom deras mål var att öka allmännyttan i just Heby.

Annie: Hur kommer det sig att konsultfirman var placerad i Heby?

Mattias: Hon som drev företaget flyttade till Heby på grund av Heby, inte på grund av att företaget passade i Heby. Några av de anställda i företaget bor inte så långt från Heby så det drog säkert lite.

Annie: Såg ni något extra intressant?

Mattias: Det var lite förvånande att hon som drev konsultfirman inte kallade sig entreprenör, hon la ingen värdering i det. Det verkade som att hon inte var så intresserad av etiketter utan hon var mycket mer uppgifts och lösningsfokuserad. Samtidigt såg vi hur fastighetsbolaget inte hade så många entreprenöriella drag, de var snarare förvaltare.  Något som var väldigt tongivande just i Heby var föreningslivet. Båda företagen gav pengar till föreningslivet men de kände inte att de hade någon direkt koppling. I Heby verkar civilsamhället vara väldigt starkt så det är en hög lägsta gräns för vad som förväntas av dig som företagare och boende att bistå med. Jag tror detta är speciellt för små orter, du känner ändå alltid någon som är engagerad, om det så är ditt barns kompis pappa. De här sociala relationerna var i våra fall både närande och tärande och det var civilsamhället som reglerade detta.

Annie: Vad tar du med dig från kursen?

Mattias: Dels tar jag med mig hur olika landsbygden var och hur olika det var med känslan av stöd och motstånd från kommunen. Och att det är olika om något är stödjande eller underlättande från kommunens sida. Det går att dra en jämförelse med om kommunen snöröjer (underlättar) eller bjuder företagarna på taxi (stödjande). Det verkar som att ibland leder mindre regler till mer frihet, men samtidigt så gör entreprenörer något ändå. Den andra saker jag tar med mig är att jag har en större förståelse för hur entreprenörer är funtade. De är inte risktagare som jag ser det utan de är snarare riskblinda, de bryr sig helt enkelt inte. För mig är de obotliga optimister som drivs av förpliktelser och skyldigheter.

/ Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Intervju med Sofia

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa en intervju med Anders här! Sofia var student på kursen och går agronom-ekonomiprogrammet på SLU. På fritiden spelar hon innebandy i ett lag här i Uppsala. Hon brinner för jämställdhetsfrågor och för landsbygden/lantbruket.

Annie: Vilka företag skrev ni fallbeskrivningar om?

Sofia: Vi intervjuade en av ägarna av en ICA-butik och ägaren av en sotningsfirma. De utgick båda från Morgongåva. Eftersom personerna var olika bekväma i intervjusituationen så var det stor skillnad i vilken typ av svar vi fick, hur målande de var. Men även om de gav olika typer av svar så var sätten som de drev företag på ändå ganska lika.

Annie: Hur drev de sina företag?

Sofia: De var båda födda, boende och verksamma i samma ort så de var båda nyckelpersoner i samhället. De var så kallat inbäddade i orten eftersom de hade hög lokalkännedom. Det gjorde att service och rykte var väldigt viktigt i deras verksamhet. ICA-butiken kände ett behov av att få fler kunder så bostadsbristen i Morgongåva togs upp som en faktor för mer tillväxt. Sotaren skulle snart gå i pension så där fanns inga tillväxtplaner. Personal med bra kompetens var dock lite svårt att hitta och det är något som oftast kopplas samman med landsbygden.

Annie: Vad tar du med dig framöver från kursen?

Sofia: Formen som vi gjorde det här projektet i, att intervjua personer på ett företag och skriva ett fall, var inte något nytt. Det som var nytt och spännande var att någon tog det jobb vi gjort vidare, precis som landsbygdsagronomerna gjorde. Det var en annorlunda och ny process för mig.

/ Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet | Etiketter , , , | 2 kommentarer