Intervju med P1

Idag blev Johan och Gustav intervjuade för Kluvet Land i P1. I den kommande säsongen kan du som lyssnare bland annat höra om landsbygden i Sverige och hur EU har förändrat den. I avsnittet som Landsbygdens Nycklar medverkar i, kommer fokus vara på människors olika strategier för att kunna försörja sig på landsbygden.

Johan Gaddefors ansvarar för projektet i sin helhet och Gustav Broms jobbar som forskningsassistent.

Johan och Gustav gav exempel från vår rika empiri, diskuterade hur olika aktörer samverkar och visade hur små handlingar tillsammans kan leda till ett större värde för fler. Småskaliga och platsbaserade initiativ behöver värdesättas eftersom aktiviteter som hos människor skapar mening i deras vardag kan få dem att känna engagemang för sin omgivning. Detta kan ha förutsättningar att leva vidare över tid och generera livskraft i lokalsamhället.

Avsnittet kommer redan nu under våren och vi kommer då att länka till det!

Skrivarworkshop på Sunnersta Herrgård

Den 24 -25 januari befann sig projektgruppen på Sunnersta Herrgård i Uppsala för att ha tid för fokuserat skrivande och strategiska diskussioner. Dagarna kretsade kring  hur vi inom projektet lyfter fram och utvecklar ny kunskap om interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och den specifika landsbygden. 

Framför Sunnersta Herrgårds allé. Katarina Pettersson, Thomas Norrby, Johan Gaddefors, Richard Ferguson, Gustav Broms, Iryna Kristensen och Josefina Jonsson. 

Sedan projektet startade har vi tillsammans med studenter vid SLU samlat ihop stora mängder intervjuer och observationer. Syftet med denna skrivarworkshop var att analysera det insamlade materialet och omvandla det till texter.

Två intensiva dagar resulterade i utkast till kapitel, kloka diskussioner och en plan för hur projektet kommer fortlöpa under 2019. 

WP6 – Öregrund: Företagande under hela eller delar av året

Nu kan vi presentera den senaste delen i skriftserien, WP6: Öregrund: Företagande under hela eller delar av året skriven av Ylva Jonsson

För att undersöka vad det betyder för en plats när flöden av människor, aktiviteter, pengar och varor varierar över året, reste Ylva till Öregrund, en plats som visar upp olika ansikten över året. Under sommaren strömmar människor genom gator, restauranger och över klipporna vid havet. Under vintern är fik, butiker och många bostäder i centrum nedsläckta och tomma. Ylvas berättelse visar hur några öregrundare hanterar att leva och verka på en geografisk plats som rymmer olika förutsättningar beroende på årstid.

Hamnen i Öregrund. Foto av Ylva Jonsson. 

Sett utifrån är Öregrund i Östhammars kommun en ort dit människor från den omgivande regionen och andra platser strömmar framför allt under sommarsäsongen. Ett besöks- och turistmål för den som är ledig och söker miljöombyte. En plats för konsumtion och upplevelser, till för gästens förväntan på tillvaron där land möter hav och sammankopplingen av träbyggnader ger en särskild historisk inramning.
Rapporten berör snarare upplevelsen av Öregrund hos företagare som verkar över tid i orten, berättat genom möten med åtta personer. De driver bland annat restauranger och hotell, anordnar evenemang, sköter affärer eller erbjuder hantverkstjänster. Några är särskilt aktiva under sommarsäsongen för att däremellan verka någon annanstans. Andra är näringsidkare året runt i orten. Beroende på vilken verksamhet företagaren är engagerad i och den relaterade marknadens växlingar, skapas särskilda förhållningssätt till samhället och årstiderna. Företagarnas handlingssätt för att klara sig och eventuellt växa ekonomiskt hänger ihop med deras livssituation, drivkrafter, kundgrupp och upplevelsen av huruvida alternativ till nuvarande verksamhetsform finns. Olika uppfattningar kan urskiljas om den omgivande miljöns förutsättningar och begränsningar.
Hos de intervjuade skiljer sig bilden åt av huruvida turismen i Öregrund skapar mervärde eller utmaningar för dem vars inkomstkälla inte i första hand är knuten till sommarens ökning av besökare och deltidsboende. En aspekt av företagandets villkor är huruvida mer eller mindre åretrunt- respektive säsongsaktiva företagare möts, samarbetar och präglas av föreställningar om varandra. Frågor dyker upp som vilket förhållande en företagare från Stockholm, affärsmässigt inriktad mot sommargäster, kan ha till lokalbor. En annan är vilken betydelse det har för företagets utveckling ifall aktören är känd runtom i samhället. Ytterligare en pusselbit i studien är vilka slags samarbeten som sker hos företag och föreningar.
Engagemanget för gemensamma insatser hos sådana aktörer verkar hänga ortens ihop med Östhammars kommuns grad av insatser i förhållande till kommersiella och ideella krafter.

Populärvetenskaplig sammanfattning av Gustav Broms och förord av Johan Gaddefors.

WP5 – Entreprenörskap i Heby kommun

Nu kan vi presentera den senaste delen i skriftserien, WP5: Entreprenörskap i Heby kommun – En rapport baserad på ett 30-tal lokala aktörer av Kerstin Gauffin, Oscar Kanzler, Tilda Magnusson, Joakim Menjivar, Sofie Skalstad, Fredrik Svanberg, Emma Tegelid och Elin Östensson.

Rapporten presenterar utvecklingsmöjligheter som kan bidra till främjandet gällande entreprenörskap i Heby kommun. Allt ansvar ligger inte på en enskild aktör, med hjälp av gemensamma mål kan entreprenörskapet och landsbygden fortsätta utvecklas.

Under de senaste decennierna har Sveriges landsbygd blivit allt glesare vilket landsbygdskommuner försöker hejda. För att behålla en levande landsbygd krävs det nytänkande och där är det lokala entreprenörskapet är en viktig nyckel. Åtta studenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet har valt att titta närmare på företags- och landsbygdsutveckling på tre orter i Heby kommun: Morgongåva, Heby och Östervåla. Rapporten baseras på empiriska fallstudier från ett 30-tal företag i olika storlekar och med olika förutsättningar. Syftet är att ta fram ett översiktligt underlag för företags och
landsbygdsutveckling i de tre valda orterna.

Nyckelbegreppen i rapporten är inbäddning och socialt kapital. Inbäddning syftar till förståelse för en lokal kontext vilket kan vara avgörande för att kunna bedriva sin verksamhet. Socialt kapital är en annan viktig resurs som bygger på förtroende, gemensamma normer och nätverk. 

Vad studenterna fick se var att Heby hade ett starkt socialt kapital samt en stark förankring i orten vilket skapar ansvar för fortlevnad som gör att föreningar och företag samarbetar. Lokala event, som exempelvis företagsfrukostar, stärker relationen mellan kommun och företag. Nackdelar som uppstår är det avstånd som skapas till övriga aktörer som inte känner sig  inkluderade. Det korta avståndet mellan Heby och Morgongåva skapar pendlingsmöjligheter vilket gör att dessa två orters gränser suddas ut och ett överbyggande socialt kapital skapas.

I Östervåla upplevdes det däremot som att det fanns ett avstånd mellan det lokala sammanhanget och det kommunala, detta skulle kunna bero på att Östervåla tidigare varit en egen kommun. En ”vi och dom” känsla bekräftade denna iakttagelse. Arbetet ledde fram till fyra punkter som skulle kunna hjälpa till att utveckla Heby kommun: stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra internt och externt arbete samt att utveckla användandet av de lokaler och bostäder som finns.

Rapporten avslutas med en reflektion kring hur gemensamma mål
möjliggör entreprenörskap på landsbygden.

Populärvetenskaplig sammanfattning skriven av Linn Gaddefors.

Gotlands första svampodlare

Under Almedalsveckan passade jag, Nora, på att intervjua Ahmad, som sedan en kort tid driver Gotlands enda svampodling. Han var del i det gotländska projekt som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Ahmad kom med sin familj till Gotland 2015, efter att ha flytt kriget i Syrien. I Syrien, och i Jordanien där han bodde i tre år, drev han jordbruk och sålde grönsaker på marknaden. När han kom till Gotland var hans tanke hela tiden att han skulle börja odla även här. Under tiden på Gotland förstod han att det var vattenbrist och kom då på idén att istället för grönsaker odla svamp, eftersom han visste att svampodling kräver betydligt mindre vatten.

Genom ett tips från en kompis kom han i kontakt med projektet och de som arbetade med det. Tillsammans diskuterade de hans affärsplan. De hjälpte honom att hitta en lämplig lokal, och genom deras kontaktnät kunde han även hitta en grossist som var intresserad av att sälja hans svamp.

I sitt företag har han mycket nytta av kontakter från Syrien. Han känner personer i Syrien och i Tyskland som odlar svamp, när han har något problem är det dem han kontaktar för hjälp. Genom företagandet har han även fått kontakt med svenska svampintresserade, bland annat en kvinna som forskar på svampodling som han ibland diskuterar frågor med, och i höst ska de anordna ett studiebesök på hans odling.

Att ha företaget på Gotland innebär både fördelar och nackdelar. Ahmad säger att gotlänningarna är väldigt noga med var maten kommer ifrån och därför gärna köper hans svamp. Däremot kan det vara svårare med restauranger, som ofta köper billigare, utländsk svamp. Lokala media har även intresserat sig för hans företag och både lokaltidningar och radio har varit på besök, vilket gör att fler känner till hans produkter.  En nackdel är att det är dyrt att transportera till Gotland, när han köper in kompost och mycel får han ofta betala mer än om han hade haft företaget på fastlandet. Gotlands avgränsade läge gör det också svårare att sälja en större volym. Han funderar på om han i framtiden kommer att behöva flytta på sitt företag. Men han vill inte flytta från Gotland, i så fall får han arbetspendla. Han och hans familj trivs väldigt bra och vill absolut bo kvar.

/Nora

Att driva projekt för nyanlända företagare

Under sommaren har jag, Nora, undersökt hur vägen till ett eget företag kan se ut för den som är nyanländ på den svenska landsbygden och hur organisationer och kommuner kan stödja den processen. Den som är nyanländ börjar i en enorm uppförsbacke där inte bara språket utan även kultur och regelverk är nytt. Samtidigt kan det finnas vissa fördelar, något jag ska återkomma till.

Jag har intervjuat projektledare för två projekt med samma syfte, hjälpa nyanlända som vill starta företag, men med väldigt olika tillvägagångssätt. Projektet på Gotland har gått ut på individuell rådgivning med tolk och drivs av en organisation med kontor i Visby. I Östhammar hålls en kurs för nyanlända som vill bli företagare, kursen turnerar runt och har genomförts på många platser i Sverige.

Projektet på Gotland har varit ovanligt framgångsrikt, med cirka 10 nystartade företag på ett drygt halvår. En nyckel till framgången kan vara att kontoret och medarbetarna där är lokalt förankrade, de har själva kunskap om Gotland och hur näringslivet ser ut där, och ett socialt nätverk till andra gotlänningar som de kan dela med sig av. När projektet är slut finns de fortfarande kvar på Gotland, och de som har startat företag kan vända sig till dem för hjälp i fortsättningen. Den turnerande kursen däremot har andra förutsättningar då kursledarna, precis som de nyanlända, inte är speciellt lokalt inbäddade.

Något som båda kursledarna vittnar om är att många nyanlända saknar en förståelse för kulturen och därmed även en förståelse för vilka målgrupper som finns. Det blir svårt att identifiera vilka personer som är intresserade av vilken produkt, och hur denna ska marknadsföras. Men det kan även finnas fördelar. Projektledaren på Gotland menar att många av de som ingått i projektet har kontakter i form av landsmän över hela världen. Han berättar även att då många är muslimer finns en ovilja till att ta lån, men att detta kan kompenseras av att det finns en större vana att låna pengar av vänner och släktingar. Det menar han även kan vara med positivt ut ett landsbygdsperspektiv då det kan vara svårt att få finansiering för företag på landsbygden.

Det var lite kort om de två projekten, snart kommer ett inlägg om ett av de företag som startades i och med projektet på Gotland!

/Nora

Läget för sommarjobbarna

I fredags hade vi ett möte där projektets sommarjobbare Sara, Rebecka, Nora och Sofie fick berätta mer om vad de ägnat sig åt under sommaren. Sommarjobbarnas insamlade empiri ska förutom att ligga till grund för deras egna reflektioner också komma till användning i de vetenskapliga artiklar som skrivs av projektets forskare. Kommer ni ihåg vad de alla håller på med? Här kommer en uppdatering om hur de ligger till just nu:

Sara har ägnat sommaren åt att träffa lantbrukare, och andra människor, som har visat vilket stort engagemang det finns på landsbygden runt om i Heby och i Östhammar. Något som har slagit henne, säger hon, är att många inte anser sig vara en ”engagerade person” men att det ändå under intervjuerna kommer fram att de hjälper till att renovera bygdegården, låter ungdomar köra gratis på crossbanan på gården, anordnar pubkvällar, en fotbollsturnering och så vidare. De ser det kanske inte som ett ”engagemang”, menar Sara, de bara gör det som faller dem in, är med på tåget och bidrar med det de kan i bygden. En gård har många funktioner och mycket potential som lokalsamhället har stor nytta av!

Sara är inte färdig med sin empiriinsamling utan fortsätter jobba med att intervjua fler personer, transkribera och ska så småningom skriva en reflekterande text över vad hon hittat.

Rebecka, som tittar närmre på diversifiering inom lantbruk, berättar att hon har utfört nio stycken intervjuer med lantbrukare där hon är extra intresserad av samarbetet mellan lantbrukare och deras olika verksamheter. Hon är just nu i full gång med att sammanställa det material som hon samlat in under intervjuerna.

Nora intresserar sig extra för nyföretagande bland nyanlända, och i sommar har hon tittat närmre på två projekt, ett på Gotland och ett i Östhammar, som syftar till att främja just detta. Hon har intervjuat projektledare och kursledare samt ett antal deltagare. Vilka människor Nora har mött, och lite om vad hon kommit fram till kommer du kunna läsa om i hennes egna blogginlägg inom kort. Framöver lutar det åt att Nora vill identifiera och samtala med nyanlända människor som redan har startat ett företag för att få reda på mer om hur de har upplevt processen.

Sofie som tittar på entreprenörskapsprocesser i ideell och kommunal sektor i Heby kommun har deltagit på möten mellan föreningar och kommunen, och utfört ett antal intervjuer med inblandade. På mötet visar hon oss en gedigen karta där hon försöker sätta fingret på kopplingarna mellan olika processer och organisationer, och Heby kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bland annat pekar Sofie ut fyra viktiga aspekter som lett till effekt när det gäller kultur- och fritidsförvaltningens arbete med föreningslivsutveckling: Omvärldsbevakning; En tydlig vision; Kombinationen av nya tankar och lokalkännedom, och Synliggörandet av handlingsutrymme och uppmuntran till handling.  Du kommer kunna läsa mer om Sofies slutsatser framöver!

/Ylva