Datainsamlingen (GPS-data, data från aktivitetsmätare för betesbeteende, vikt, kondition, längd, bröstomfång och has) är avslutad i Sirges enligt plan. För bägge vintergrupperna i Sirges resp Ståkke som varit med i projektet så försvann kontrollgruppen (dvs kalvar på fritt bete utan stödutfodring) med vinterförhållandena som var vintern 2019/2020. I år har vi därför gjort om försöket i ena studieområdet med nya kalvar utfodrade i hägn, och en kontrollgrupp som varit på fritt bete största delen av försöksperioden 2020/2021, och har dessutom utökat datainsamlingen av fjolingarna (vou(t)njalat) med ytterligare ett år. Det ska bli intressant att följa upp renarna ytterligare ett år!
Månad: april 2021
Dräktiga vuotŋalat/vuoŋalat?
I videon testar jag tillsammans med Karin Wallin Philippot (doktorand projekt renöga, SVA/SLU) dräktighet via bukpalpation hos fjolårets projektrenar i en vintergrupp i Sirges resp Ståkke. Det verkar vara lite delade meningar kring om vuotŋalat/vuoŋalat är dräktiga eller inte. Enligt litteraturen blir honrenar blir ofta könsmogna vid 45-60 kg, oftast vid ca 16 mån ålder. Undantag finns även där årskalvar blir dräktiga, men det verkar vara ovanligt och med vissa konsekvenser för dräktig hona och/eller kalv. Bukpalpation är ett enkelt och snabbt sätt att påvisa foster hos högdräktiga vajor utan särskild utrustning eller veterinär, och är marginellt säkrare metod än ultraljud vid sen dräktighet, men det kan kan vara svårt att detektera väldigt små foster. För väldigt små foster och vid tidig dräktighet är ultraljud en säkrare metod.
Hur stor andel dräktiga tror ni att vi hittade överlag bland renar födda 2019? 🙂 Fler eller färre än 50%? Förra vintern gick hälften av dessa på helutfodring i hägn, hälften på stödutfodring på fritt bete.