Forskningsprogrammet Nycklar för en levande landsbygd har fått 4,6 miljoner kronor från Familjen Kamprads Stiftelse. Projektet löper mellan 2017 och 2020 och görs i samarbete mellan forskargruppen EIS (Entreprenörskap och innovation för hållbar utveckling) vid Institutionen för ekonomi, Institutionen för stad och land, båda vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, samt Robert Gordon University i Aberdeen.
I projektet ska vi utveckla ny kunskap om interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontext och hur dessa interaktioner bygger en levande landsbygd. Tillsammans med lokalbefolkningen, rådgivare och myndighetspersoner, och studenter ska vi forskare utveckla och driva utvecklingsprojekt i olika landsbygder. I projektet hoppas vi synliggöra olika former av entreprenörskap, förstå hur de samverkar och leder till en levande landsbygd. Vi hoppas också systematisera och utveckla metoder för hur olika former av entreprenörskap interagerar med landsbygden samt bygga relationer på platserna och sprida lärdomar och handlingsidéer till lokalbefolkning, rådgivare och myndighetspersoner, studenter och forskare.
Syfte
Ett sätt att få kunskap om entreprenörskap är att söka information om antal nystartade företag under en avgränsad period, avläsa nyckeltal i bokslut, analysera mätbara trender för särskilda branscher och sätta fingret på huruvida arbetstillfällena i en region ökar eller minskar. Sådant vetande är naturligtvis viktigt. Forskningsprojektet Landsbygdens Nycklars deltagare undersöker däremot händelser bakom sådana siffror. Frågor ställs som: Hur knyter ett företag an till en plats? Hur möjliggör en plats entreprenöriell utveckling?
Det entreprenörskap vi har mött i olika landsbygder i tidigare forskningsprojekt har i praktiken visat sig vara starkt präglat av plats och situation. Syftet med vårt forskningsprojekt är därför att utveckla ny kunskap om just interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontext. Med kontext avser vi den omgivning, inramning eller det sammanhang människor möter och samspelar med när de agerar. Att bättre förstå entreprenöriella processer i detalj skulle underlätta prioriteringar både för lokalbefolkning som vill ta initiativ och för myndighetspersoner och rådgivare som vill verka för en levande landsbygd.
Inriktning
Landsbygdens Nycklars medarbetare utforskar vilka vardagliga värdeskapande initiativ hos och mellan människor som hakar i varandra och får landsbygdspräglade samhällen att fungera. Hur platsrelaterade aktiviteter, verksamheter och processer genererar flera, växelverkande och gränsöverskridande värden. Hur entreprenörskap blir en social, meningsbärande och rumslig process.
Landsbygdens Nycklar visar hur kommersiella, offentliga och civila aktörer agerar i miljöer där särskilda entreprenöriella villkor råder. Sådana förhållanden kan handla om täthet, gleshet, ekonomisk intensitet, grundläggande samhällsfunktioner och geografins utsträckning. Forskningsdeltagarna besöker platser, träffar personer och får perspektiv på hur företag, föreningar och kommunala företrädare genererar och hämmar energi som behövs för att sätta landsbygder i rörelse. Rörelsen påverkas av värdeskapande aktörers interaktion med varandra och hur de nyttjar eller samspelar om resurser rotade i en plats.
Landsbygdens Nycklars utgångspunkt är att varje entreprenöriell process får kraft i specifika sociala miljöer. Huruvida sådana sammanhang uppstår, för vem, vilken innebörd de får, vilka som ingår i dem och vilken roll de värdeskapande aktörerna har framstår i dynamiken mellan medverkarnas handlingar, engagemang, historia, relationer, spelregler, tillgångar, begränsningar, föreställning om entreprenöriella processer och framställning av sig själva och andra. Därför riktas forskningens ljus mot hur människor upplever, skapar, utnyttjar, utvecklar, koordinerar, växlar upp, förvaltar, fördelar, förhandlar om, förhindrar, synliggör och osynliggör samhällsmässiga värden.
Forskningens empiri
Empirin till Landsbygdens Nycklar hämtas från de tre kommunerna Heby, Östhammar och Gotland. Här ryms berättelser om hur evenemanget Fest i Heby blir ett gränsland för sociala och ekonomiska värden. Hur en företagare ändrar inriktning och övergår från att ha drivit presentbutik i Uppsala till att driva Bed & Breakfast på sin släktgård utanför Heby. Hur föreningsaktiva bakom en BMX-hall ordnar skumgummi till en grop. Hur lantbrukare använder sin mark till att starta fotbollsturnering för landsbygdsinvånare i norra Uppland. Hur människor i Huddunge engagerar sig för att starta och driva en skola. Hur resursutbyten och diversifiering hos livsmedelsproducenter och förädlare i Alunda gör att deras verksamheter sammanflätas. Hur bygdebolag på Gotland kanaliserar kapital som ger samhällsnytta för människor i platser där få andra finansiärer närvarar. Varför en kurs i företagande för invandrade personer verkar ge upphov till entreprenörskap i ett sammanhang, men inte i ett annat. Hur företrädare på en kultur- och fritidsförvaltning utvecklar en organisationskultur som medför att deras resursanvändning prioriteras om, relationen till medborgaren omprövas och förhoppningen väcks att föreningar ska bli mer affärsmässiga.
Summering
Villkoren för platsrelaterat entreprenörskap i landsbygder formas av hur människor handlar: hur de rör sig, vilka erfarenheter de bär och dörrar de öppnar eller låser. Samtidigt påverkas deras handlingar av förutsättningar: vilka rum de befinner sig i och nycklar de har tillgång till – huruvida de kan ta sig igenom eller blir inlåsta i vissa rum. Landsbygdens Nycklar ger ingångar till sådana dimensioner.
Läs också vårt inlägg om vilka vinster för landsbygden som vårt projekt kan leda till.