”Det är så många intryck och känslor att bearbeta, jag börjar känna mig riktigt trött”.
Denna och liknande meningar hör jag från människor runt omkring i Almedalen under torsdagen och fredagen, de sista dagarna på Almedalsveckan. Veckan går mot sitt slut och människor börjar lämna. För mig är det första gången, första gången att få delta i ett forum där aktörer från samhällets alla hörn kan visa upp sitt arbete, debattera och samverka. Visst stämmer det att personerna som deltar i Almedalen inte är en genomskärning av den svenska befolkningen, samtidigt lyfts många frågor upp som rör de flesta. Mycket har handlat om antirasism och integration. Att känna närvaron från nynazisterna överallt har nog påverkat majoriteten av besökarna. Hållbarhet har varit ett ledord, de flesta aktörer vill kopplas ihop med ”hållbar utveckling” och håller därmed seminarium eller samtal i hållbarhetens anda.
Jag har varit på spaning efter hur olika aktörer pratar om entreprenörskap, småskalig matproduktion, landsbygd m.m. och hittat många spännande tendenser. Hela tiden har jag satt det i relation till mitt forskningsområde som berör diversifierade jordbruk, samspelet mellan de olika grenarna i företaget, lokalt samarbete mellan aktörer och roller inom företaget mellan män och kvinnor.
Den urbana normen har visat sig vara en genomgående trend, den är synlig i diskussioner om många samhällsfrågor. De flesta stora företag, organisationer och partier har sina huvudkvarter i huvudstaden eller andra större städer. När det kommer till företagande och entreprenörskap, som jag lystrade efter, är det tydligt var aktörer med stort inflytande befinner sig. I innerstaden, i närheten av Stureplan. En ung kvinna från Husby berättade om sina erfarenheter från att starta upp ett innovationshus med mål att fånga upp idéer och innovationer från unga i förorten. Nyligen öppnade de ett kontor på Stureplan, för att få in en fot där det viktigaste händer inom finansvärlden och öppna upp för en platstillhörighet för de som kommer från förorten och tidigare inte känt att de haft en plats i innerstaden. Jag ser tydliga kopplingar mellan förort och landsbygd, platser som står utanför det urbana Sverige, det urbana Sverige som besitter så mycket makt. På ett annat seminarium, om nyanlända och entreprenörskap diskuterades hur näringslivet har fördomsfulla prioriteringar i vem de lånar ut pengar till, är du inte en vit man som bor på ”rätt adress” kan det vara svårt att få låna pengar till sitt företagande. Vilket betyder att en person som står utanför, antingen i förorten eller på landsbygden, måste kämpa mer i jämförelse för att få finansiering för sina idéer.
Under de seminarier om entreprenörskap, som jag lyssnade på, låg fokus på entreprenörer som startat företag i staden, kapitalintensiva, med ny teknologi och med fokus på den urbana konsumenten. Tidningen Dagens Industri bjöd in till ett seminarium om socialt entreprenörskap och dess påverkan på samhället. Där lyfte de fram ett företag som producerar elbilar till storstäderna och ett företag som odlar under jord i Stockholm. Företaget Almi hade kvinnliga entreprenörer i fokus, även där kapitalintensiva företag i staden. I kontrast till detta lyfte SLU upp, i deras seminarium, frågor runt entreprenörskap på landsbygden och hur livsmedelsproduktionen behöver mer innovationer.
Jag tänker på mina fältstudier i Östhammar kommun och på att det företagande som finns där, oftast varken urbant, kapitalintensivt eller högteknologiskt, inte ligger inom vissa aktörers ramar för vad som är entreprenörskap eller innovation. Jag skulle vilja påstå att det är rätt trångt i ramen för ledord som innovation och entreprenörskap. Kanske att ifrågasätta synen på dessa begrepp som kopplat till ny teknologi, urbana konsumenter, kapitalintensiva och växande kan utmana den urbana normen. Entreprenörskap kan likväl vara att samverka aktörer emellan, att bidra till platsen på olika sätt, att skapa något ur intet och att vilja ha en verksamhet som går runt ekonomiskt utan mål att växa. Även dessa företag kan kallas innovativa, även dessa människor kan benämnas entreprenörer och bidra till en hållbar utveckling, inte lika sensationella och rubrikskapande men minst lika viktiga.
3 kommentarer