Hygienisering – Kretsloppsteknik

Susana webinarium (på engelska) om Anställning inom sanitetssektorn som sändes 21/11 är nu tillgängligt online

Published 22 November, 2019
By Prithvi Simha

I det här seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez från Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anställning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp från WaterAid presenterar WHO:s nysläppta rapport om Hälsa, säkerhet och värdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje från University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella områden och ger exempel från Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, från Stockholm Environment Institute (SEI) berättar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jämföra det cirkulärekonomiska värdet av sanitetsbaserade produkter från olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe på hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.

Ny publikation i Global Water Pathogen Project om Salmonella

Published 5 November, 2019
By Prithvi Simha

Björn Vinnerås och Annika Nordin har tillsammans med R Hasan, S Shakoor och I Keenum sammanställt aktuell kunskap om Salmonella. Vårt fokus i kapitlet har varit effekten på salmonella i förhållande till nuvarande praxis och tillgänglig behandlingsteknologi. Behandlingsteknik för reduktion av Salmonella i avloppsvattenfraktioner kan delas in i tre huvudtyper: kemiska, biologiska och termiska. Vid jämförelse av inaktivering av Salmonella spp. med inaktiveringen av Escherichia coli är den senare något mer resistent mot de flesta behandlingar och kan därför användas som en relevant indikator för salmonella under behandlingar. Salmonella har flera genetiskt drivna svar på stress relaterade till behandlingarna, vilket ökar överlevnaden under extrema förhållanden. I detta kapitel presenteras inaktiveringstiden för salmonella i förhållande till pH, ammoniakkoncentration och temperatur. För pH hjälper de kemiska substanserna som bildas till inaktivering: vid högre pH är oladdad ammoniak den mest aktiva molekylen som förbättrar inaktiveringen medan båd karbonat och organiska syror inaktiveringen mer effektiv vid lågt pH. För värmeinaktivering ger ökad torrsubstanshalt en högre överlevnad i behandlingen. Biologiska behandlingar påverkar överlevnaden, samtidigt som antalet livskraftiga Salmonella över tid minskar. Effekten av den biologiska behandlingen är emellertid svår att övervaka och kvantifiera och därför rekommenderas förlängd behandlingstid för biologisk behandling om behandlingen inte kombineras med kemisk eller termisk behandling.

Ett bokkapitel om Salmonella i avlopp har publicerats inom ramarna för det globala vattenpatogenprojektet.

Published 16 September, 2019
By Prithvi Simha

Kapitlet tar upp förekomst, epidemiologi, analystekniker och behandlingsteknik för att inaktivera Salmonella i olika avloppsfraktioner. Du hittar kapitlet på nedanstående länk.

Hasan, R., Nordin, A.C., Shakoor, S., Keenum, I. and Vinneras, B. 2019. Salmonella, Enteric Fevers, and Salmonellosis. In: J.B. Rose and B. Jiménez-Cisneros, (eds) Global Water Pathogen Project. http://www.waterpathogens.org ( A. Pruden, N. Ashbolt and J. Miller (eds) Part 3 Baceteria) http://www.waterpathogens.org/book/salmonella-enteric-fevers-salmonellosis. Michigan State University, E. Lansing, MI, UNESCO.
https://doi.org/10.14321/waterpathogens.2 7