Höstens etikverstad på VH-fakulteten

Publicerat den

Nästa vecka drar vi igång höstens etikverkstäder för studenter och lärare på VH-fakulteten.

Frågor om människans relation till och ansvar för djur är ständigt närvarande – bara genom det liv som de allra flesta av oss lever genom att umgås med och bruka djur på olika sätt. Vi har valt tre aktuella teman som tillsammans täcker in många av våra djurrelationer, och ett tillfälle för valfritt ämne.

16 sept Slakt och avlivning – när är det etiskt riktigt? Eller, aldrig ok?

  14 okt      Förutsätter ett hållbart samhälle god djuromsorg?

  18 nov     Försöksdjursanvändning i utbildning och forskning

  16 dec      Valfritt, väljs av dem som kommer

Välkomna!

Notera att under hösten äger alla etikverkstäder rum på Zoom, se länk i pdf som skickats per e-post till alla studenter och lärare på VH-fakulteten.

Ännu en djuretiker på SLU!

Publicerat den

Att samhället får upp ögonen för djuretiska frågor kan knappast ha gått någon förbi, och det ökade intresset – eller som vi själva gärna ser det, insikten av relevansen av att etiskt reflektera över människa-djur-relationen 🙂 – gäller även inom utbildningarna vid SLU. Undervisningen i djuretik har således vuxit under senaste åren, och sedan hösten 2018 är Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi, anställd på Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa för att undervisa i djuretik vid alla VH-fakultetens utbildningar. Olle är ett välkommet och uppskattat tillskott i djuretikundervisningen, bland såväl kollegor som studenter.

Olle täcker in många av dagens aktuella etiska frågor som relaterar till SLUs forskning och verksamhet tack vare sin kompetens även inom mijlöetik, och har även skrivit en lärobok som vi använder på olika kurser. I sin forskning undersöker han hur olika normer och värden kan vara relevanta för förståelsen av dagens miljöproblem. Han forskar också om hur klimatansvaret ska fördelas rättvist.

Utöver detta bedriver Olle ett aktivt samverkansarbete, och deltar härnäst den 2 september på ett webinarium inom ramen för R2B Summit om hur vi nyttiggör forskning med potential att förändra världen

Eursafe 2019

Publicerat den

Den 15 kongressen för European Society for Agricultural and Food Ethics (EurSafe) har just hållits i Tammerfors, Finland. Ett antal forskare från SLU bidrog, bland annat Anna-Lovisa Nynäs, Emilia Berndtsson, Helena Röcklinsberg, Anders Karlsson och jag själv, Per Sandin, som talade om lyxmat och etik (tack till Future Food för ekonomiskt bidrag till resan!). EurSafe-konferenserna hålls med ungefär ett och ett halvt års mellanrum på olika orter i Europa. Nästa gång blir i Fribourg, Schweiz, maj 2021. Konferenserna är inkluderande och mångsiciplinära. Man kan hitta samtliga årets bidrag här i konferensproccedings.

En kontroversiell etikers memoarer

Publicerat den

Torbjörn Tännsjö Sveriges mest kände etiker och filosof, och en kontroversiell figur. Hans senaste bok är en memoar, som heter ”Etikprofessorn”. I den berättar han bland annat om de två tyngsta medicinsk- och forskningsetiska skandalerna från senare år: Gillbergfallet i Göteborg och den absolut mest skandalösa, Macchiarinaffären vid Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset. Efterverkningarna av den senare är långt ifrån över. Bland annat står vi inför nya ordningar för etikprövning av forskning och hantering av vetenskaplig oredlighet. Tännsjö var inblandad i de etiska råd som hanterade respektive fall och ger några inte helt smickrande interiörer från dessa.

Per Sandin recenserar boken i Läkartidningen.

Animal Welfare Day 2018

Publicerat den

I år uppmärksammar vi World Animal Day/Animal Welfare Day (4 oktober) med föreläsningar och diskussioner på temat moralisk stress den 3 oktober för alla VH-fakultetens studenter och lärare. (Här ser du AWD 2018 Inbjudan ). I många vårdande yrken finns en risk för att det uppstår  situationer där man inte får göra det man vill göra för patienten eller djuret. I andra situationer riskerar man tvingas göra något man inte finner moraliskt riktigt. I båda fallen handlar det om diskrepans mellan ens egna moraliska övertygelser å ena sidan, och policies, praxis o i vissa fall även lagstiftning å den andra. Detta är normalt i ett arbetsliv, men om det upprepas under lång tid, och en rad andra faktorer samverkar negativt, kan moralisk stress uppstå.

Den amerikanske filosofen Bernhard E. Rollin har skrivit en rad artiklar och böcker om vikten av veterinäretik under många år, och är den som först uppmärksammat fenomenet hos bl.a. veterinärer, djurhälsopersonal, försöksdjurstekniker och personal på hund- och katthem, och även skrivit om det, “Euthanasia, Moral Stress, and Chronic Illness in Veterinary Medicine” Vet Clin Small Anim 41 (2011) pp 651-659.

Under seminariet den 3 oktober hålls föredrag på temat av en erfaren veterinär (Jan Hultgren), en veterinärstudent som skrivit en kandidatuppsats på temat (Johanna Mollbrink), och en etiker (Helena Röcklinsberg). Därpå följer gruppdiskussioner och återsamling för fortsatt samtal och återkoppling. Några årskurser inom vissa program har detta som ett obligatoriskt moment, andra kommer frivilligt, och det är glädjande att alla platser är bokade och att vi har en reservlista. Väl mött!

Utlysning av tjänst i etik

Publicerat den

Det är glädjande att kunna utlysa en adjunktstjänst i etik (50%) på VH-fakulteten!

Detta kan ske tack vare att efterfrågan och omfattningen på etikundervisningen har ökat under senare år, vilket i sig ligger helt i linje med en allmän samhällsutveckling. Medvetenheten ökar generellt och bland studenter i synnerhet om vidden av etiska frågor kring människa-djurrelationen – inom allt från fiske, lantbruk och forskning på djur till sällskapsdjur, djur i tävling, djur på djurparker till och vilda och förvildade djur. Många av våra studenter kommer att arbeta som rådgivare och beslutsfattare i någon form, och ser vikten av att reflektera kring praxis och etiska normer, för att kunna fatta välgrundade beslut.

Vi söker därför en ny kollega, med akademisk examen i etik, som är sugen på att undervisa och handleda studenter i djuretik. Utlysningstexten finner du här.

 

Seminarium om jaktetik

Publicerat den

Miljö- och djuretikseminariet är ett akademiskt mångvetenskapligt forum för samtal om miljö- och djuretiska frågor. Nu är det dags igen! Nästa seminarium hålls onsdag 30 maj kl. 13 då Erica von Essen (postdoc, SLU), talar om ”Utmaningar inför framtidens jaktetik: om viltets förändrade betydelse”. Vi håller till på SLUs Campus Ultuna, Biocentrum, rum C212. Adressen är Almas Allé 5 (Undervisningsplan 1 på Google Maps). Välkomna!

Såhär beskriver Erica seminariet:

”Forskning visar att för jägares moraliska kompass kring rätt och fel är viktigare för deras handling än det formella regelverket. Jägarkåren talar, liksom skogsindustrin, om ’frihet under ansvar’ i det att deras egen etik för naturresursförvaltning har en inbyggd hållbarhet vilken i jägares fall manifesteras i begreppet jägarmässighet. Men etik är en återspegling av kulturella värderingar och är under konstant förändring. I denna presentation problematiserar jag vad som händer när moderniseringsprocesser inom svensk och samhället i stort ger upphov till nya värderingar kring vilt. Hur påverkar köpjakt i hägn och på safari synen på vilt? Vad ser vi för reaktioner inom jägarkåren när ny vapen- och hjälpmedelsteknologi för jakt blir tillgänglig? Och hur ser etiken ut när vi får nytt vilt? I ett kommande 4-årigt forskningsprojekt finansierat av Naturvårdsverket blottläggs utmaningar som ställs inför jägares viltetik. Som projektledare bjuder jag in till en inledande diskussion om förändrade människa-djur relationer i jakt. Presentationen utgår dels från konkreta viltsammanhang där jägare själva anser att det finns en undermålig etik. Dels från hur jägare och deras representanter ställer sig till etikdiskussioner internt och med samhället. Eftersom vilt är en gemensam resurs gynnas jaktsamfundet av en ökad transparens kring de principer som utgör deras sätt att jaga, ta vara på, prata om, utfodra och viltvårda djur idag. Utmaningen som kvarstår är hur ska man prata om rätt och fel?”

Symposier i maj om djurvälfärd, djurskydd och avel av djur

Publicerat den

I dagarna samlas forskare inom fältet ’animal welfare science’ (ung djurvälfärds- och djurskyddsforskning) på SLU för två dagars symposium. Det arrangeras årligen av nätverket Centre of Excellence in Animal Welfare Science, i år med namnkunniga talare från bl.a. Storbritannien. Därtill hålls korta och kärnfulla forskningspresentationer av forskare från olika svenska universitet. Två presentationer hålls av forskare från ’heminstitutionen’ Husdjurens miljö och hälsa vid SLU, kring välfärdsmätning av fisk och mobil slakt av nötkreatur.

Nästa vecka hålls ett symposium, Changing Animal Bodies – Animal breeding in changing social and envrionmental contexts, på Uppsala Universitet, med flera internationella talare, och fyra inbjudna föreläsare från SLU. Såväl grundläggande insikter om genetiska förutsättningar, avelsmetoder och utmaningar, som etiska aspekter kommer att belysas av de senare. Här finns många olika aspekter att ta upp, varav flera direkt berör de nya bioteknologiska möjligheter som utvecklats på senare år. Jämfört med traditionell avel och genmodifiering, beskrivs användandet av ’genknivar’ ofta som mer precis metod. Genom att använda dessa ’genknivar’ kan t.ex. mjölkkors arvsanlag för horn tas bort utan att samtidigt förlora avelsframsteg. Här finns en stor välfärdsvinst – i och med att kalvarna föds utan horn slipper de avhornas. Metoderna innebär dock att ett antal djur är inblandade i processen (äggdonator, surrogatmoder, djur som inte föds med rätt anlag etc) innan den färdiga individen föds, som sedan kan användas i avel. Etiska avvägningar kan behöva göras inför tillämpning av varje ny metod, och i relation till varje nytt syfte. Det vore positivt om avelsföretag kan göra en sådan etisk granskning innan de ev. etablerar en ny teknik. Se pressmeddelande om en tvärvetenskaplig artikel på detta tema, skriven inom ramen för det SLU-baserade forskningsprojektet Mistra Biotech.

Utöver detta väcker modern bioteknologi frågor om hur ’djur’ över huvud taget kan definieras, om människan har ansvar även för ofödda individer, om genmodifiering i sig är integritetskränkande, och om ett framtida djurs värdighet kan respekteras respektive kränkas, samt vilka sociala och miljömässiga mål som uppnås med hjälp av dessa metoder. Detta och mer därtill kommer att diskuteras under symposiet den 8-9 maj.

Kvällskurs i miljö- och djuretik på SLU till hösten

Publicerat den

Nu kan man anmäla sig till höstens 7,5-poängskurs i miljö- och djuretik på SLU! Det är en fristående kvällskurs som kräver grundläggande behörighet. Kursen ger en orientering om miljö-och djuretiska frågor med särskilt fokus på jord- och skogsbruk. Det blir många tillfällen att fundera och diskutera!

Lite mer information om kursen finns här på SLUs webbplats. Man söker kursen som vanligt via antagning.se. Välkomna!

EurSafe-konferens om professionalitet inom livsmedelskedjan

Publicerat den

Inom ramen för EurSafe (European Society for Food and Agricultural Ethics) arrangeras den 14 konferensen i år. Den 13-16 juni håller Wiens veterinärhögskola i arrangemanget, på ett högst aktuellt tema:  Professionals in Food Chains – Ethics, Roles and Responsibilities

Frågor om etisk professionalitet i yrkesutövningen har visat sig bli allt mer angelägna i takt med ökad globalisering och tekniska innovationer. Ju mer det finns att välja på, desto bättre måste man kunna motivera sina val. Exempel på aktuella frågor är: finns det en etiskt relevant skillnad mellan genmodifiering och geneditering? Är insekter det bästa proteinalternativet ur ett hållbarhetsperspektiv, eller är vegetariskt bättre? Bör alla fritt kunna välja vad de vill äta? Hur ska valfrihet viktas gentemot risker för hälsa, djurvälfärd, klimat och miljö? Hur tar man sitt ansvar som ’en länk i den globala kedjan’?  Dylika frågor, men även lång rad andra teman kring etik och professionalitet  i livsmedelskedjans olika delar kommer att diskuteras i ett stort antal parallella seminarier. Se information om huvudtalarna här.

Arrangörerna har sin hemvist vid veterinärhögskolan, varför veterinäreryrkets utmaningar kommer att lyftas. Veterinärer som har att balansera val av behandling och prognos, egna värderingar, klinikens policies och ekonomi med djurvälfärd och djurägarens önskemål. Vad är och hur upprätthålls ’veterinär integritet’? Vilka misstag görs, och hur kan man förbättra dialogen mellan veterinär och djurägaren? När uppstår etisk stress och hur kan det motverkas?

Under en av flera inledande workshops leder forskare från SLU, KTH och Köpenhamns universitet en diskussion om etiska och legala aspekter kring geneditering av livsmedel, med utgångspunkt i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Mistra Biotech som de deltar i.

EurSafe-konferenserna har en god tradition av att möjliggöra möten mellan akademin och det omgivande samhället, varför det finns all anledning att förvänta sig intressanta samtal och möten under dessa tre dagar.