Författare: Helena Röcklinsberg

Höstens etikverstad på VH-fakulteten

Publicerat den
av

Nästa vecka drar vi igång höstens etikverkstäder för studenter och lärare på VH-fakulteten.

Frågor om människans relation till och ansvar för djur är ständigt närvarande – bara genom det liv som de allra flesta av oss lever genom att umgås med och bruka djur på olika sätt. Vi har valt tre aktuella teman som tillsammans täcker in många av våra djurrelationer, och ett tillfälle för valfritt ämne.

16 sept Slakt och avlivning – när är det etiskt riktigt? Eller, aldrig ok?

  14 okt      Förutsätter ett hållbart samhälle god djuromsorg?

  18 nov     Försöksdjursanvändning i utbildning och forskning

  16 dec      Valfritt, väljs av dem som kommer

Välkomna!

Notera att under hösten äger alla etikverkstäder rum på Zoom, se länk i pdf som skickats per e-post till alla studenter och lärare på VH-fakulteten.

Ännu en djuretiker på SLU!

Publicerat den
av

Att samhället får upp ögonen för djuretiska frågor kan knappast ha gått någon förbi, och det ökade intresset – eller som vi själva gärna ser det, insikten av relevansen av att etiskt reflektera över människa-djur-relationen 🙂 – gäller även inom utbildningarna vid SLU. Undervisningen i djuretik har således vuxit under senaste åren, och sedan hösten 2018 är Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi, anställd på Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa för att undervisa i djuretik vid alla VH-fakultetens utbildningar. Olle är ett välkommet och uppskattat tillskott i djuretikundervisningen, bland såväl kollegor som studenter.

Olle täcker in många av dagens aktuella etiska frågor som relaterar till SLUs forskning och verksamhet tack vare sin kompetens även inom mijlöetik, och har även skrivit en lärobok som vi använder på olika kurser. I sin forskning undersöker han hur olika normer och värden kan vara relevanta för förståelsen av dagens miljöproblem. Han forskar också om hur klimatansvaret ska fördelas rättvist.

Utöver detta bedriver Olle ett aktivt samverkansarbete, och deltar härnäst den 2 september på ett webinarium inom ramen för R2B Summit om hur vi nyttiggör forskning med potential att förändra världen. 

Animal Welfare Day 2018

Publicerat den
av

I år uppmärksammar vi World Animal Day/Animal Welfare Day (4 oktober) med föreläsningar och diskussioner på temat moralisk stress den 3 oktober för alla VH-fakultetens studenter och lärare. (Här ser du AWD 2018 Inbjudan ). I många vårdande yrken finns en risk för att det uppstår  situationer där man inte får göra det man vill göra för patienten eller djuret. I andra situationer riskerar man tvingas göra något man inte finner moraliskt riktigt. I båda fallen handlar det om diskrepans mellan ens egna moraliska övertygelser å ena sidan, och policies, praxis o i vissa fall även lagstiftning å den andra. Detta är normalt i ett arbetsliv, men om det upprepas under lång tid, och en rad andra faktorer samverkar negativt, kan moralisk stress uppstå.

Den amerikanske filosofen Bernhard E. Rollin har skrivit en rad artiklar och böcker om vikten av veterinäretik under många år, och är den som först uppmärksammat fenomenet hos bl.a. veterinärer, djurhälsopersonal, försöksdjurstekniker och personal på hund- och katthem, och även skrivit om det, “Euthanasia, Moral Stress, and Chronic Illness in Veterinary Medicine” Vet Clin Small Anim 41 (2011) pp 651-659.

Under seminariet den 3 oktober hålls föredrag på temat av en erfaren veterinär (Jan Hultgren), en veterinärstudent som skrivit en kandidatuppsats på temat (Johanna Mollbrink), och en etiker (Helena Röcklinsberg). Därpå följer gruppdiskussioner och återsamling för fortsatt samtal och återkoppling. Några årskurser inom vissa program har detta som ett obligatoriskt moment, andra kommer frivilligt, och det är glädjande att alla platser är bokade och att vi har en reservlista. Väl mött!

Utlysning av tjänst i etik

Publicerat den
av

Det är glädjande att kunna utlysa en adjunktstjänst i etik (50%) på VH-fakulteten!

Detta kan ske tack vare att efterfrågan och omfattningen på etikundervisningen har ökat under senare år, vilket i sig ligger helt i linje med en allmän samhällsutveckling. Medvetenheten ökar generellt och bland studenter i synnerhet om vidden av etiska frågor kring människa-djurrelationen – inom allt från fiske, lantbruk och forskning på djur till sällskapsdjur, djur i tävling, djur på djurparker till och vilda och förvildade djur. Många av våra studenter kommer att arbeta som rådgivare och beslutsfattare i någon form, och ser vikten av att reflektera kring praxis och etiska normer, för att kunna fatta välgrundade beslut.

Vi söker därför en ny kollega, med akademisk examen i etik, som är sugen på att undervisa och handleda studenter i djuretik. Utlysningstexten finner du här.

 

Symposier i maj om djurvälfärd, djurskydd och avel av djur

Publicerat den
av

I dagarna samlas forskare inom fältet ’animal welfare science’ (ung djurvälfärds- och djurskyddsforskning) på SLU för två dagars symposium. Det arrangeras årligen av nätverket Centre of Excellence in Animal Welfare Science, i år med namnkunniga talare från bl.a. Storbritannien. Därtill hålls korta och kärnfulla forskningspresentationer av forskare från olika svenska universitet. Två presentationer hålls av forskare från ’heminstitutionen’ Husdjurens miljö och hälsa vid SLU, kring välfärdsmätning av fisk och mobil slakt av nötkreatur.

Nästa vecka hålls ett symposium, Changing Animal Bodies – Animal breeding in changing social and envrionmental contexts, på Uppsala Universitet, med flera internationella talare, och fyra inbjudna föreläsare från SLU. Såväl grundläggande insikter om genetiska förutsättningar, avelsmetoder och utmaningar, som etiska aspekter kommer att belysas av de senare. Här finns många olika aspekter att ta upp, varav flera direkt berör de nya bioteknologiska möjligheter som utvecklats på senare år. Jämfört med traditionell avel och genmodifiering, beskrivs användandet av ’genknivar’ ofta som mer precis metod. Genom att använda dessa ’genknivar’ kan t.ex. mjölkkors arvsanlag för horn tas bort utan att samtidigt förlora avelsframsteg. Här finns en stor välfärdsvinst – i och med att kalvarna föds utan horn slipper de avhornas. Metoderna innebär dock att ett antal djur är inblandade i processen (äggdonator, surrogatmoder, djur som inte föds med rätt anlag etc) innan den färdiga individen föds, som sedan kan användas i avel. Etiska avvägningar kan behöva göras inför tillämpning av varje ny metod, och i relation till varje nytt syfte. Det vore positivt om avelsföretag kan göra en sådan etisk granskning innan de ev. etablerar en ny teknik. Se pressmeddelande om en tvärvetenskaplig artikel på detta tema, skriven inom ramen för det SLU-baserade forskningsprojektet Mistra Biotech.

Utöver detta väcker modern bioteknologi frågor om hur ’djur’ över huvud taget kan definieras, om människan har ansvar även för ofödda individer, om genmodifiering i sig är integritetskränkande, och om ett framtida djurs värdighet kan respekteras respektive kränkas, samt vilka sociala och miljömässiga mål som uppnås med hjälp av dessa metoder. Detta och mer därtill kommer att diskuteras under symposiet den 8-9 maj.

EurSafe-konferens om professionalitet inom livsmedelskedjan

Publicerat den
av

Inom ramen för EurSafe (European Society for Food and Agricultural Ethics) arrangeras den 14 konferensen i år. Den 13-16 juni håller Wiens veterinärhögskola i arrangemanget, på ett högst aktuellt tema:  Professionals in Food Chains – Ethics, Roles and Responsibilities

Frågor om etisk professionalitet i yrkesutövningen har visat sig bli allt mer angelägna i takt med ökad globalisering och tekniska innovationer. Ju mer det finns att välja på, desto bättre måste man kunna motivera sina val. Exempel på aktuella frågor är: finns det en etiskt relevant skillnad mellan genmodifiering och geneditering? Är insekter det bästa proteinalternativet ur ett hållbarhetsperspektiv, eller är vegetariskt bättre? Bör alla fritt kunna välja vad de vill äta? Hur ska valfrihet viktas gentemot risker för hälsa, djurvälfärd, klimat och miljö? Hur tar man sitt ansvar som ’en länk i den globala kedjan’?  Dylika frågor, men även lång rad andra teman kring etik och professionalitet  i livsmedelskedjans olika delar kommer att diskuteras i ett stort antal parallella seminarier. Se information om huvudtalarna här.

Arrangörerna har sin hemvist vid veterinärhögskolan, varför veterinäreryrkets utmaningar kommer att lyftas. Veterinärer som har att balansera val av behandling och prognos, egna värderingar, klinikens policies och ekonomi med djurvälfärd och djurägarens önskemål. Vad är och hur upprätthålls ’veterinär integritet’? Vilka misstag görs, och hur kan man förbättra dialogen mellan veterinär och djurägaren? När uppstår etisk stress och hur kan det motverkas?

Under en av flera inledande workshops leder forskare från SLU, KTH och Köpenhamns universitet en diskussion om etiska och legala aspekter kring geneditering av livsmedel, med utgångspunkt i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Mistra Biotech som de deltar i.

EurSafe-konferenserna har en god tradition av att möjliggöra möten mellan akademin och det omgivande samhället, varför det finns all anledning att förvänta sig intressanta samtal och möten under dessa tre dagar.

Missriktad ändring i jaktförordningen – hjortkalvars betestryck minimalt

Publicerat den
av

Regeringen har beslutat om en ändring i bilaga 4 i Jaktförordningen, gällande skyddsjakt på kron- och dovhjort: från och med årsskiftet är det tillåtet att skjuta nyfödda kalvar, utan föregående beslut från aktuell länsstyrelse. Pressmeddelandet kom 30 november.  Flera kritiska röster har höjts sedan dess kring såväl beslutets innehåll, som beslutsprocessen där remissinstansernas synpunkter inte beaktats tillräckligt, samt kring bristande konsekvensutredning och dialog med berörda parter. Anders Jaremo nämner i ATL den 19 december utöver detta bl.a. risker för ökande skogsskador, och i en debattartikel i SvD den 25 december skriven av en rad forskare, varav några är SLU-baserade, lyfts fram att betestrycket från nyfödda kalvar naturligtvis är obefintligt, och istället utsätter man hinden för psykisk stress och abrupt avbrott i kalvens diande.

Även Svenska Jägareförbundet är kritiskt. Det ser liksom forskarna brister i faktaunderlaget, och anför även risker med förlängd jakttid. Det ”är direkt olämpligt att försöka jaga kronkalv fram till 15 april. Vid den tiden på året är det mycket svårt att se skillnad på kalv och vuxna djur. Felskjutningar skulle bli vanliga, säger Daniel Ligné.” Han utlovar en utvärdering av hur lagstiftningen faller ut, och man får hoppas den beaktar både i vilken utsträckning jägarna alls väljer att skjuta kalvar, och antalet av misstag skjutna ungdjur.

Jakt är utan tvivel ett etiskt komplext område, inte bara vad gäller stora rovdjur, utan även i relation till ordinarie viltvård. Generellt anses den skada som viltet orsakar etiskt rättfärdiga avskjutning av ett ’lagom’ antal individer, och då helst rätt individer sett till utbredning, antal, och sammansättning (ålder, kön, genetik etc) inom ett angivet område. Att regeringen, utan föregående grundlig genomgång av det biologiska och ekologiska kunskapsläget, nu tillåter ’jakt’ på nyfödda kalvar framstår inte som särskilt genomtänkt – vilken gröda skonas genom att nyfödda och mycket unga kalvar skjuts? Snarare är det den dräktiga hinden som behöver näringsrik föda, så ska då inte, rent logiskt, hellre hon hindras från att bli dräktig? En variant vore i så fall – rent hypotetiskt – att hellre minska reproduktionen. Kastrering av hanar, om något, skulle begränsa viltets betestryck, men skulle förstås föra med sig en lång rad andra konsekvenser (genetisk begränsning, välfärdsaspekter vid kastrering, kostnader etc). Orealistiskt, ja visst, men, som tankeexempel är det belysande: väljer vi den metod som ger bästa resultat, eller den som framstår som lättast att genomföra, utan att veta om målet därigenom kan uppnås? Och, hur ser det etiska rättfärdigandet ut för olika förslag?

För att motverka risken för faktaresistens och kunskapsskyggande får fäste bland beslutsfattare vore således ett omtag välgörande. Tills det sker, står hoppet till att jägarna själva väljer att avstå sin möjlighet. Jaktetik handlar i stor utsträckning om jägaretik. Det som är lagligt, är ju som bekant inte alltid etiskt riktigt, och det som är etiskt försvarbart, är inte alltid lagstadgat.

Nya djurskyddsföreskrifter för lantbrukets djur beslutade

Publicerat den
av

Jordbruksverket har i dagarna beslutat anta de nya föreskrifterna för lantbrukets djur, och presenterat sin sammanställning av remissinstansernas synpunkter. Konstateras kan att inga ändringar har gjorts efter att remissinstanserna fått yttra sig, eller efter den debatt kring såväl processen som innehållet som pågått. Kritiken har nyligen sammanställts på olika sätt, (se tex inlägg i Altinget, på denna blogg och Sammanställning_forskare, Sammanställning_organisationer resp Sammanställning_riksdagen fram till ung 22 oktober) inför ett möte mellan forskare och politiker, liksom även för Jordbruksverkets generaldirektör i form av 60 000 underskrifter, utan att detta på något sätt tycks ha påverkat myndigheten eller departementet.

Detta väcker förstås såväl frågor, som besvikelse. Allt sedan Eva Erikssons djurskyddsutredning, som presenterades hösten 2011, har många forskare, organisationer och medborgare trott att en ny lag inte bara ska presenteras inom kort, utan även innebära förbättrat och stärkt djurskydd, när den väl kommer. Själv har jag befarat motsatsen, inte minst sedan talet om ’flexibilitet’ och ’målstyrning’ fått fäste inom näringen.

Dessa begrepp fanns med redan i uppdraget till utredningen, Kommittédirektiv 2009:57. Hur mycket svårare det blir att formulera förebyggande lagstiftning, och enkelt kontrollerbara regler, har påtalats på i en rad fora, både inom akademin och i den allmänna debatten. Redan i kommittédirektivet angavs dock även att  ”Den nya lagstiftningen ska

– syfta till att uppnå minst samma djurskyddsnivå som i dag,
– liksom dagens lagstiftning utgå från de enskilda djurens behov
samt verka förebyggande, och
– bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Nu har vi inte fått en ny djurskyddslag, men väl nya föreskrifter. Den som följt den senaste debatten har lätt att se att delar av dessa föreskrifter varken är grundade på vetenskap, utgår från de enskilda djurens behov eller lyckas bibehålla – än mindre höja – djurskyddsnivån. Likväl framhåller landsbygdsministern (SE Buchts svar på fråga 175 av Elin Lundgren (S) Djurskydd ) i ett svar till politikern Elin Lundgren på frågan om hur han ser på ”Statens jordbruksverks förslag till ändrade djurskyddsföreskrifter och på vikten av ett starkt djurskydd i allmänhet” att djurskyddet är en prioriterad fråga, och ska värnas. Men, hur ska detta ske, när de nya föreskrifterna nu tillåter att vissa djur inte ses som individer, utan som en av 10%, eller när enbart måluppfyllelsen ska mätas, och lagens förebyggande funktion plockats bort?

Vidare kvarstår frågorna om den demokratiska processen. Om en myndighet väljer att bortse från majoriteten av remissinstanserna, inklusive de ’tunga’, och dessutom i utskicket av föreskrifterna påstår att de beslutats efter samråd – trots att detta dels skett efter att förslaget nått EU på teknisk runda, dels utan att myndigheten beaktat det som sagts vid samrådet – återstår dessvärre känslan av skendemokrati, och tjänstemannastyre. Man kan inte bara påstå att något är på ett visst sätt – t.ex. bibehållet djurskydd – det måste finnas belägg för det. Inte minst svenska bönder förtjänar bättre bemötande av ’sin’ myndighet.

Förhoppningen står nu till det Vetenskapliga rådet, som ska presenteras den 12 december. Må det lyssnas på av såväl Jordbruksverk som Näringsdepartementet. Må det få fungera som ett helt fristående råd, som kan verka utan påtryckningar och politiska agendor. Må sakargument framgent utgöra grunden för arbetet med djurskyddslag och föreskrifter.

Undermålig remisshantering undergräver förtroende

Publicerat den
av

Jordbruksverkets förslag på nya föreskrifter för lantbrukets djur, omarbetning av L100, har debatterats under våren och sommaren. Kritiken har hittills handlat om enskilda föreskrifter för olika djurslag – t.ex. sänkt avvänjningsålder för griskultingar på ett sätt som anpassar till EUs nivå och ökar risken för antibiotikaanvändning.

Förändringarna är Jordbruksverkets sätt att möta näringens krav på flexibilitet och målstyrning, men drabbar i föreslagen utformning både djuren, vars grundläggande välfärd riskeras om förebyggande miniminivåer uteblir, och lantbrukaren, som inte vet om hen har nått upp till lagens krav, varvid rättsosäkerheten ökar.

Nu i höst har även en rad forskare från SLU påpekat allvarliga brister i remisshanteringen. (Se debattartikel i GP från 5 oktober). Utöver kort remisstid för en omfattande lagändring har Jordbruksverket valt att bortse från den välgrundade och välformulerade kritik som inkommit från majoriteten av remissinstanserna. De vetenskapliga studier som forskare och andra påvisar talar mot de föreslagna förändringarna har över huvud taget inte beaktats av Jordbruksverket, ej heller kritiken mot näringens studie.

Jordbruksverket svarar med att de litar på lantbrukarna, och att de inte anser att djurskyddsnivån sänks och att de på detta sätt ökar konkurrenskraften, i enlighet med  Livsmedelsstrategin. I en slutreplik i GP, samt i en intervju i Land Lantbruk med Helena Röcklinsberg, påpekas bl.a. att lagstiftning ska bygga på vetenskapliga studier, och att konkurrenskraften knappast ökar om djurskyddet devalveras. Tilliten till svenska bönder och motiveringen att köpa produkter märkta med  ’Från Sverige’ som nu tagit fart på riktigt, behöver allt stöd  det kan få av ansvariga myndigheter genom säkrade mervärden, inte motarbetas.

Delar av de förslag som näringen haft kring ökad intensifiering inom grishållningen, men som inte kunnat förverkligas när det sk kontrollprogrammet inte kan införas, har Jordbruksverket nu baxat in bakvägen. Med tanke på forskarkritiken mot dessa, ur såväl djurskydds- som smittskyddssynpunkt (antibiotika), stärker inte heller det förtroendet för Jordbruksverkets arbete, varken i sak eller i form.

 

Matologi bjuder på etiska frågeställningar

Publicerat den
av

Vårt intresse för vad vi äter, och hur det producerats – hur det påverkar miljö, klimat, biologisk mångfald, djurens välfärd etc. – är fortsatt stort. Den 26 augusti arrangerar SLU Matologi i Stockholm för tredje året i rad. Stora o små företag och organisationer visar upp sina produkter och bjuder in till samtal med dem som vill.

Det är även tredje året SLUs etiker medverkar dels med ett bord för möte och samtal kring olika livsmedelsval, dels i panelsamtal: Hur påverkar våra attityder mängden mat som slängs? respektive Klimatsmart mat – vad ska man äta nu och i framtiden?, och detta år även med mini-föredrag i ’Speakers corner’ : Äta etiska insekter?. Se hela programmet här.

Hoppas vi ses där!