Etikettarkiv: värdeskapande

Den samarbetande entreprenören

Efter många resor längst väg 288 har jag börjat förstå vilka fantastiska företagare som finns på landsbygden runt Alunda och Gimo. De är företagare som på ett eller annat sätt har hittat vägar för att kunna bo där de vill och sysselsätta sig hur de vill. De är innovativa, envisa och arbetsamma, ja som riktiga entreprenörer skulle definieras. Dock ofta en individualiserad definition där karaktärsdragen på en individ utgör en sann entreprenör. Men går det att enbart se åt individens karaktärsdrag och färdigheter, verkar de i isolering utan påverkan på eller av personer runt? Ni förstår säker var jag vill komma, svaret i min studie är nej. En artikel skriven av Diaz-Pichardo et al. (2012) lyfter fram hur entreprenörer ofta agerar i ett kollektiv och är beroende av sociala nätverk. I min studie har jag tydligt sett hur trådar sträcks mellan mina informanter på ett eller annat sätt. Det finns samarbeten mellan dem både med och utan pengar involverade. Björn har entreprenad med jordbruksmaskiner och kör åt de flesta i närheten. Jennie ska öppna en gårdsbutik och planerar att sälja kött och honung från en annan av mina informanter, samt andra lokalproducerade varor. Stephan har sina bin hos Kajsa och hyr kylsläp av henne till sina köttleveranser. Kajsa säljer andras köttlådor eftersom hon redan har ett etablerat nätverk. Elin köper halm av Björn. Carina och Kajsa startade upp Reko-ringen tillsammans och har ett idésamarbete som de kallar det. Elisiv och Stijn säljer grönsaker i Reko-ringen. Stephan får ha sina djur i grannarnas hagar när hans bete är slut på grund av torkan. Ja ni förstår, det finns ännu fler samband att räkna upp men jag nöjer mig här. Både de samarbetena med betalning och de utan fyller en funktion för dessa företagare. När en småskalig producent vill få ut sina varor krävs samarbete. Ett sådant samarbete är Reko-ringen som möjliggör att småskaliga producenter kan sälja och få bra betalt för sina varor. Även gårdsbutiker där lokalproducerade varor säljs. Eller ett digitalt samarbete där grannar och vänner delar varandras försäljningsinlägg på Facebook. När maskinerna blir bättre och dyrare än vad en liten producent har råd med, då är de som erbjuder jordbruksentreprenad extremt viktiga. Eller när betet tryter, då kan grannarna som lagt ned sin djurproduktion avvara bete.

Bredvid de ekonomiska aspekterna av dessa samarbeten finns även sociala och pedagogiska värden. De skulle kunna definieras som sociala entreprenörer, eftersom mycket av deras verksamheter bygger på engagemang för lokalsamhället och lantbruket. De vill bygga broar mellan konsumenter och producenter genom möten. Klyftan mellan stad och land är något som de flesta av mina informanter har talat om och vill göra något åt genom att sprida kunskap om livsmedelsproduktion. Allt detta är inget som kan växa fram om företag och individer inte samarbetar. Jag skulle säga att detta sociala entreprenörskap är beroende av ett kollektivt agerande, vilket egentligen inte är så långt ifrån den teoretiska definitionen av socialt entreprenörskap. Men utanför definitionen av socialt entreprenörskap ligger fortfarande fokus på individen och dess karaktärsdrag. Därför tänker jag att även bilden av den ”sanna” entreprenören skulle kunna reformeras och nyanseras från att vara individualiserad till att innefatta bilden av den samarbetande entreprenören som lyckas, just på grund av olika samarbeten.

/Rebecka

Mångsidiga gårdar

Tuna grönsaker. Butiken syns tydligt när man kör förbi på vägen.

Vägen böljar fram mellan åkrar, betesmark och skog. Jag befinner mig mellan Österbybruk och Alunda, på väg till Tunaby där jag ska träffa Elisiv och Stijn. Plötsligt dyker det upp en skyllt med texten ” Grönsaker och ägg” längst väg 273. Jag parkerar och kliver in i gårdsbutiken där kassar med grönsaker är prydligt uppradade. Paret etablerade sig i Tunaby nyligen och har under de två senaste åren byggt upp en diversifierad gård med grönsaksodling, fårproduktion, höns och bin. Vissa kunder har abonnerat grönsaker och får därmed kontinuerligt hämta kassar i butiken. Andra stannar spontant när de kör förbi och handlar. Elisiv säger ” Äggen drar mycket kunder, många stannar för att köpa ägg och ser en fin sallad som de också köper”. För Elisiv och Stijn var det ett naturligt val att ha många olika produktionsgrenar. De säger att alla deras verksamheter är sammanvävda och behövs för varandra. Grönsaksodlingen är beroende av gödsel från höns och får och bina pollinerar växterna. När jag frågar om gårdsbutiken berättar Elisiv att det är det lättaste sättet för dem att sälja sina produkter. De säljer även en del till REKO-ringen i Uppsala, men de poängterar att helst skulle de vilja sälja så lokalt som möjligt. För mig var gården var en ren inspiration. Det som fascinerade mig var deras syn på entreprenörskap och diversifiering. Att nå ut till människor med kunskap om jordbruk är en viktig komponent i deras arbete, likväl som att bygga en mötesplats för lokalborna. Givetvis är det viktigt för dem att få inkomst genom sitt jordbruk samtidigt som de sätter stor vikt vid sociala värden som kommer ur gården.

Tuna grönsaker. Självbetjäning för de som vill handla i butiken

Tuna grönsaker. Inne i ladan som gjorts om till gårdsbutik står allt redo för de som har abonnerat grönsaker, senare kommer det även finnas grönsaker för dem som bara tittar förbi på vägen.

 

När jag några dagar senare besökte Gullinbursti lantbruk i närheten av Alunda fick jag chansen att fördjupa förståelsen för samverkan mellan aktörer inom lantbruket och deras betydelse för varandra. Stephan berättade att han lät sina djur beta i grannarnas beteshagar vilket har varit en nödvändighet under denna torra period samtidigt som det håller markerna öppna när allt fler lägger ner sitt lantbruk. Vad jag fann spännande var att han inte ser sig som en entreprenör eftersom han inte drivs enbart av ekonomisk vinning och har hamnat i lantbruket lite av en slump. För honom är lantbruket en möjlighet att få råda över sitt egna liv och det han vill göra. Och visst finns det en generell bild av entreprenörskap som målinriktat skapande av företag. Detta väcker många tankar hos mig. Är den ”sanna” entreprenören någon som har en utstuderad plan och verksamhet som är inriktad på ekonomisk vinning, eller finns det möjlighet att vidga begreppet där även de som väger in andra värden kan ses som entreprenörer? Handlar det då mer om att våga göra något som ingen annan gör och göra det med glädje? Eller att skapa en mötesplats och sprida kunskap? Dessa funderingar tar jag med mig in i mitt fortsatta fältarbete.

Tuna grönsaker. I det nybyggda växthuset frodas tomater och gurka.

Tuna grönsaker. Sallad och kål är redan klara för skörd.

/Rebecka

WP1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang

Äntligen är vår första rapport här! Får vi presentera ”Working Paper 1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang” som är skriven av Gustav Broms. Texten finns att ladda ner här! Skriv gärna en rad om dina tankar kring texten i vårt kommentarsfält här nedan, eller kontakta oss via mejl.

Här följer en sammanfattning av rapporten:

Fest i Heby är ett evenemang som har anordnats sedan 2006 i Heby
kommun. 2017 års Fest i Heby pågick mellan 23 juni och 8 juli. Företag,
föreningar, församlingar och privatpersoner var med och anordnade
närmare 150 programpunkter för kommuninvånare och besökare.
Företrädare för Heby kommun har efterfrågat en inblick i vilken betydelse
evenemanget har för aktörer som deltar. Mellan 2017 och 2019 pågår
också forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd på Sveriges
lantbruksuniversitet. Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om
interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontexter i
landsbygdsmiljöer. Den här rapporten har skrivits både för Heby kommuns
och Sveriges lantbruksuniversitets räkning. Sju verksamheter har valts ut
för att ge en bild av vilka effekter Fest i Heby har för enskilda aktörer, men
också hur deras företag, förening eller församling kan förstås i relation till
sin historia och utifrån personliga, sociala, kulturella och ekonomiska
förhållanden till omgivningen.
De verksamheter som beskrivs är Heby tegelbruksmuseum, Heby AIF,
Hårsbäcks Bed & Breakfast och loppis, Gårdsjö Älgpark, Yogaladan,
Vittinge församling och Skogsvallen. Rapportens innehåll består
huvudsakligen av intervjuer med företrädare från dessa verksamheter.
Efter fallbeskrivningarna följer en diskussion om vilka nycklar – eller
faktorer – som kan vara viktiga att ta hänsyn till för förståelsen av hur
värden har skapats i verksamheterna. Det handlar om hur historiska
resurser kombineras med samtida och ofta personliga avtryck, hur en
verksamhet innehåller flera olika funktioner och/eller inslag, vilken
betydelse nyckelpersoners värderingar och intressen har för
verksamhetens utformning och på vilket sätt kompletterande snarare än
konkurrerande element återspeglar relationen till andra aktörer. Rapporten
avrundas med frågeställningar som syftar till att föra tanken vidare om
landsbygdspräglat entreprenörskap och samhällsliv. Slutligen ges några
reflektioner kring vilken praktisk innebörd rapportens innehåll kan ha för
Heby kommun och/eller andra samhällsaktörer.
Gustav Broms

-Annie