Etikettarkiv: tillväxt

Vad tar jag med mig från Gotland? – del 1

Jag heter Ylva och är ny medarbetare i projektet. I mitten av januari åkte jag tillsammans med delar av projektgruppen till Gotland och besökte en hel hop med sprudlande inspirerande entreprenörer. Det blev en rivstart för mig som tidigare sällan grävt särskilt djupt i entreprenörskap som kraft på landsbygden. Liksom oftast när jag börjar tänka, väcktes det nu mer frågor än vad det gav svar.  Gotlandsresan fick mig att fråga mig något så basalt som: Vad är egentligen entreprenörskap och vem är det vi väljer att kalla entreprenör?

Det verkar finnas en någorlunda vedertagen definition av entreprenörskap som ett ta-sig-för-skap. Ungefär såhär: Förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter. Eller om vi vänder på det lite: att våga ta risker och ta sig an problem och utmaningar. Entreprenören är ”en doer”. Hen ses av andra så, och har också den bilden av sig själv – det tycker jag framkom i våra intervjuer på Gotland. Så här långt är jag med. Entreprenören är alltså någon som är i ständig rörelse, ständigt på väg till något nytt och större. Entreprenörskap är med andra ord i princip synonymt med rastlöshet… Näe, vänta nu! Stämmer verkligen den här slentrianmässiga associationen?

När man har identifierat möjligheter och skapat resurser och har fullt upp med att ta tillvara på dessa; när man är upptagen med att betala ut löner till anställda, anordna fotbollsläger eller förvalta sina (välanvända) gemensamma byggnader – är man inte längre entreprenöriell då? Jag vet inte, men jag tror att många skulle svara nej på den frågan. Att entreprenörskap handlar om att aldrig nöja sig. Och nog är det väl den typ av entreprenörskap som ofta lyfts fram? Nog porträtteras väl idealentreprenören som den som ständigt växer?

Tillväxtdiskursen står som bekant inte helt oemotsagt, men det är inte direkt en överdrift att påstå att den fortfarande är rådande. Därför tyckte jag det var intressant att av de människor vi mötte på Gotland var det ingen, eller få, som tycktes ha utökning som främsta mål. Snarare var det som att det talades i termer av att göra tillräckligt. Tillräckligt för vad? Tillräckligt för att det ska fungera kanske. Tillräckligt för att det ska kännas bra, här och nu.

Med detta sagt, vad är egentligen det sanna entreprenörskapet och vilken drivkraft är det egentligen som borde lyftas? Att göra tillräckligt, eller att göra mer än tillräckligt? Jag har ett förslag på svar, men jag låter det stå osagt.

Vi ses,
/Ylva

Intervju med Sofia

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa en intervju med Anders här! Sofia var student på kursen och går agronom-ekonomiprogrammet på SLU. På fritiden spelar hon innebandy i ett lag här i Uppsala. Hon brinner för jämställdhetsfrågor och för landsbygden/lantbruket.

Annie: Vilka företag skrev ni fallbeskrivningar om?

Sofia: Vi intervjuade en av ägarna av en ICA-butik och ägaren av en sotningsfirma. De utgick båda från Morgongåva. Eftersom personerna var olika bekväma i intervjusituationen så var det stor skillnad i vilken typ av svar vi fick, hur målande de var. Men även om de gav olika typer av svar så var sätten som de drev företag på ändå ganska lika.

Annie: Hur drev de sina företag?

Sofia: De var båda födda, boende och verksamma i samma ort så de var båda nyckelpersoner i samhället. De var så kallat inbäddade i orten eftersom de hade hög lokalkännedom. Det gjorde att service och rykte var väldigt viktigt i deras verksamhet. ICA-butiken kände ett behov av att få fler kunder så bostadsbristen i Morgongåva togs upp som en faktor för mer tillväxt. Sotaren skulle snart gå i pension så där fanns inga tillväxtplaner. Personal med bra kompetens var dock lite svårt att hitta och det är något som oftast kopplas samman med landsbygden.

Annie: Vad tar du med dig framöver från kursen?

Sofia: Formen som vi gjorde det här projektet i, att intervjua personer på ett företag och skriva ett fall, var inte något nytt. Det som var nytt och spännande var att någon tog det jobb vi gjort vidare, precis som landsbygdsagronomerna gjorde. Det var en annorlunda och ny process för mig.

/ Annie