Etikettarkiv: resurser

Husbyggaren i Östervåla

Hej läsare,
nu skriver jag för första gången på den här bloggen och jag tänkte dela med mig lite av vad jag har gjort hittills. Jag har tagit mig ut i Heby kommun och här har jag stött på husbyggare, akrobater och clowner, händiga mångsysslare och medmänsklighet som påverkar sin plats med ett alldeles speciellt sorts entreprenörskap. Här ska jag berätta lite om mitt första möte: husbyggaren i Östervåla.

Om människor ska kunna bo på landsbygden så behöver de….. någonstans att bo! Samtidigt kanske inte alla vill eller kan köpa ett hus. Det tog Per-Inge i Östervåla fasta på och genom åren har han startat och slutfört byggprojekt där resultatet har blivit ett antal hyreslägenheter i olika storlekar runt om i Östervåla och nu senast i Harbo. Hans huvudsakliga sysselsättning är något annat men det här med att bygga bostäder startade som ett intresse och ett engagemang som ännu inte har sinat. Jag träffar honom på hans kontor för en pratstund.

Att bygga bostäder som du gör, det kan man ju kalla landsbygdsutveckling, säger jag. Med eftertryck håller Per Inge med, och visar på kartan över Heby Kommun som ligger framför oss: inom en radie på ett par kilometer finns de hantverkare som han har anställt i bygget. Rörmokaren, elektrikern, en snickare – alla är de från trakten. Den hantverkare som kommer längst bort ifrån Harbo är från Rödjebro, en mil bort. Per Inge berättar att han försökte få till så att det mesta av hantverkarnas jobb skulle kunna ske under vintern, eftersom de då har en svacka i den övriga verksamheten. Det är ju nu på sommaren som annat folk vill ha hjälp med att renovera husen.

Det finns andra fördelar med att anlita de lokala hantverkarna, berättar han. Dels behöver han inte vara lika noga med avtalen då de litar på varandra. Men han vet också att de vill göra ett bra jobb, nästan lika bra som om de jobbade på sina egna hus, eftersom de i framtiden kommer bo så nära och ha kontakt med de hyresgäster som bor i husen. Han ger dem fria händer i stor utsträckning för att de ska göra ett bra jobb – som de hade velat ha det hemma hos sig själva. ”Snickaren sa att ‘hade jag byggt den här uteplatsen hemma hos mig hade jag gjort den några meter bredare’, så då fick han göra det även om det kostade lite mer”.    

Per Inge är drivande i projektet, men flera komponenter behövs för att idéerna ska bli verklighet. Han behöver få olika tillstånd från kommunen och även statsbidraget för byggande av hyresrätter har hjälpt till. Han behöver också människor runt omkring som tror på honom och som ger inspiration och energi när det känns tungt: en social miljö som tillåter honom att satsa och att lyckas. Reaktionerna i bygden är positiva: genom hans projekt kan bland annat ungdomar bo kvar i bygden. Att människor får möjlighet att bo kvar, eller möjlighet att flytta in, skapar underlag för skola, vård och annat som landsbygden behöver för att fortsätta vara en givande plats att leva på.

/Sara

Almedalen och nyanlända entreprenörer på landsbygden

Idag kan vi bjuda på ännu en reflektion från Almedalsveckan. Läs tidigare reflektioner här.

Fredag förmiddag på Almedalsveckan och det mesta verkar ha lugnat ner sig. De flesta har packat ner sina tält och det hålls bara några få seminarier idag. Ganska skönt, efter en intensiv vecka i ett fullproppat Visby.

Under veckan har jag, som i mitt projekt fokuserar på entreprenörskap hos nyanlända på landsbygden, hållit utkik efter seminarier som relaterar till temat. På tisdagen presenterade Coompanion Gotland sitt projekt där de ordnat företagsrådgivning med tolk till nyanlända. Projektet har varit ovanligt framgångsrikt men under den efterföljande debatten kritiserades ändå faktumet att all verksamhet kring nyanlända företagare sker i projektform, där ingenting blir bestående. Det är något jag märkt i min egen undersökning, där de första åren i Sverige som nyanländ verkar bestå av projekt, utbildningar och praktikplatser som avlöser varandra men sällan leder till någonting. Att ha ett starkt lokalt kontaktnät ses oftast som det viktigaste för företagare på landsbygden. Frågan är hur man som nyanländ kan skapa detta, och hur en verksamhet i projektform kan åstadkomma något som kvarstår, även efter projektets slut? Valbone Shala påpekade, under Landsbygdsnätverkets seminarium om nyanlända kvinnor på landsbygden, vikten av lokalt anpassade projekt. Kanske är detta en nyckel för att integrera nyanlända i den lokala arbetsmarknaden?

På många av seminarierna har komplexiteten i Arbetsförmedlingens olika program för introduktion till den svenska arbetsmarknaden kritiserats. Vd:n för Ica sa på ett seminarium om mångfald på arbetsplatsen att de gärna vill erbjuda nyanlända språkpraktik men att de lokala handlarna har svårt att förstå regelverket runtikring. På Landsbygdsnätverkets seminarium medgav både statssekreterare Elisabeth Backteman och analysdirektören på Arbetsförmedlingen att etableringen och SFI inte har fungerat så bra när det gäller att integrera människor i den svenska arbetsmarknaden. Även de projektledare jag intervjuat för min studie har uttryckt negativa erfarenheter av samarbete med Arbetsförmedlingen och SFI.

Många verkar överens om att ett stort problem när det gäller nyföretagande på landsbygden är finansiering. Jämfört med många på landsbygden äger den som nyligen kommit till Sverige ingen fastighet som kan användas som säkerhet för ett lån. Dessutom kan man fråga sig om fördelningen av lån verkligen sker på rättvisa grunder. Under Coompanions seminarium om nyanlända entreprenörer påpekade ordförande för Coompanion Sverige att det gäller att ha rätt namn och bo på rätt adress för att få ett lån, och att finansmarknaden inte är fri från fördomar.

Mer om min egen studie och lite tankar kring den kommer snart!

/Nora

WP1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang

Äntligen är vår första rapport här! Får vi presentera ”Working Paper 1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang” som är skriven av Gustav Broms. Texten finns att ladda ner här! Skriv gärna en rad om dina tankar kring texten i vårt kommentarsfält här nedan, eller kontakta oss via mejl.

Här följer en sammanfattning av rapporten:

Fest i Heby är ett evenemang som har anordnats sedan 2006 i Heby
kommun. 2017 års Fest i Heby pågick mellan 23 juni och 8 juli. Företag,
föreningar, församlingar och privatpersoner var med och anordnade
närmare 150 programpunkter för kommuninvånare och besökare.
Företrädare för Heby kommun har efterfrågat en inblick i vilken betydelse
evenemanget har för aktörer som deltar. Mellan 2017 och 2019 pågår
också forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd på Sveriges
lantbruksuniversitet. Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om
interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontexter i
landsbygdsmiljöer. Den här rapporten har skrivits både för Heby kommuns
och Sveriges lantbruksuniversitets räkning. Sju verksamheter har valts ut
för att ge en bild av vilka effekter Fest i Heby har för enskilda aktörer, men
också hur deras företag, förening eller församling kan förstås i relation till
sin historia och utifrån personliga, sociala, kulturella och ekonomiska
förhållanden till omgivningen.
De verksamheter som beskrivs är Heby tegelbruksmuseum, Heby AIF,
Hårsbäcks Bed & Breakfast och loppis, Gårdsjö Älgpark, Yogaladan,
Vittinge församling och Skogsvallen. Rapportens innehåll består
huvudsakligen av intervjuer med företrädare från dessa verksamheter.
Efter fallbeskrivningarna följer en diskussion om vilka nycklar – eller
faktorer – som kan vara viktiga att ta hänsyn till för förståelsen av hur
värden har skapats i verksamheterna. Det handlar om hur historiska
resurser kombineras med samtida och ofta personliga avtryck, hur en
verksamhet innehåller flera olika funktioner och/eller inslag, vilken
betydelse nyckelpersoners värderingar och intressen har för
verksamhetens utformning och på vilket sätt kompletterande snarare än
konkurrerande element återspeglar relationen till andra aktörer. Rapporten
avrundas med frågeställningar som syftar till att föra tanken vidare om
landsbygdspräglat entreprenörskap och samhällsliv. Slutligen ges några
reflektioner kring vilken praktisk innebörd rapportens innehåll kan ha för
Heby kommun och/eller andra samhällsaktörer.
Gustav Broms

-Annie

Presentation av Julia

Låt mig presentera vår senaste medarbetare Julia!

Julia har under sommaren varit både i Heby och i Östhammar och hjälpt oss med att förbereda inför höstens kursstarter då vi ska skicka ut studenter i verkligheten. Det kommer bli så spännande! Mer om det under september.

/Annie (som hoppas att hennes inspelningsteknik kommer utvecklas under projektets gång…)