Etikettarkiv: nyckelpersoner

Husbyggaren i Östervåla

Hej läsare,
nu skriver jag för första gången på den här bloggen och jag tänkte dela med mig lite av vad jag har gjort hittills. Jag har tagit mig ut i Heby kommun och här har jag stött på husbyggare, akrobater och clowner, händiga mångsysslare och medmänsklighet som påverkar sin plats med ett alldeles speciellt sorts entreprenörskap. Här ska jag berätta lite om mitt första möte: husbyggaren i Östervåla.

Om människor ska kunna bo på landsbygden så behöver de….. någonstans att bo! Samtidigt kanske inte alla vill eller kan köpa ett hus. Det tog Per-Inge i Östervåla fasta på och genom åren har han startat och slutfört byggprojekt där resultatet har blivit ett antal hyreslägenheter i olika storlekar runt om i Östervåla och nu senast i Harbo. Hans huvudsakliga sysselsättning är något annat men det här med att bygga bostäder startade som ett intresse och ett engagemang som ännu inte har sinat. Jag träffar honom på hans kontor för en pratstund.

Att bygga bostäder som du gör, det kan man ju kalla landsbygdsutveckling, säger jag. Med eftertryck håller Per Inge med, och visar på kartan över Heby Kommun som ligger framför oss: inom en radie på ett par kilometer finns de hantverkare som han har anställt i bygget. Rörmokaren, elektrikern, en snickare – alla är de från trakten. Den hantverkare som kommer längst bort ifrån Harbo är från Rödjebro, en mil bort. Per Inge berättar att han försökte få till så att det mesta av hantverkarnas jobb skulle kunna ske under vintern, eftersom de då har en svacka i den övriga verksamheten. Det är ju nu på sommaren som annat folk vill ha hjälp med att renovera husen.

Det finns andra fördelar med att anlita de lokala hantverkarna, berättar han. Dels behöver han inte vara lika noga med avtalen då de litar på varandra. Men han vet också att de vill göra ett bra jobb, nästan lika bra som om de jobbade på sina egna hus, eftersom de i framtiden kommer bo så nära och ha kontakt med de hyresgäster som bor i husen. Han ger dem fria händer i stor utsträckning för att de ska göra ett bra jobb – som de hade velat ha det hemma hos sig själva. ”Snickaren sa att ‘hade jag byggt den här uteplatsen hemma hos mig hade jag gjort den några meter bredare’, så då fick han göra det även om det kostade lite mer”.    

Per Inge är drivande i projektet, men flera komponenter behövs för att idéerna ska bli verklighet. Han behöver få olika tillstånd från kommunen och även statsbidraget för byggande av hyresrätter har hjälpt till. Han behöver också människor runt omkring som tror på honom och som ger inspiration och energi när det känns tungt: en social miljö som tillåter honom att satsa och att lyckas. Reaktionerna i bygden är positiva: genom hans projekt kan bland annat ungdomar bo kvar i bygden. Att människor får möjlighet att bo kvar, eller möjlighet att flytta in, skapar underlag för skola, vård och annat som landsbygden behöver för att fortsätta vara en givande plats att leva på.

/Sara

Att förvalta energi

Under sommaren jobbar jag åt Region Gotland med att hjälpa lokala utvecklingsbolag att komma vidare med sina projektidéer. Regionen har sedan i december 2017 haft ett antal möten i bland annat Hemse men kom därefter inte vidare till genomförande av projekten då det inte fanns tillräckligt med resurser för att arbeta med det.

Ett exempel är Knutpunkt Hemse Utveckling AB som vill bygga om ishallen i Hemse för fler idrotter, längre säsong och kulturevenemang. Till det behövs ett nytt golv och en utbyggnad av ishallen samt en ny stugby. Samtidigt uppnås energieffektivisering, ökad tillgänglighet och delaktighet genom projektet.

Efter mitt första möte med projektgruppen i Hemse mitten av juni stod det klart att det saknades energi och en genomförandeplan. Det var oklart hur projektet skulle finansieras och hur samarbetet mellan regionen och dem skulle se ut. De undrade om finansiering kunde ske från regionen, Leader och Arvsfonden. Helt klart hade de behov av att komma vidare i sitt arbete och hade tappat lite av sin gnista nu när arbetet stod still.

Därefter träffade jag Leader för att ta reda på vad som kan finansieras där vilket rör sig om en utredning och energieffektivisering men inte några investeringar. Möjlighet finns även att få medel till att skapa delaktighet bland unga och nyanlända i byggandet av stugbyn. En idé är att involvera en folkhögskola i att hålla i en kurs för dem i hållbart byggande av stugbyn. Från Arvsfonden däremot går det att få ett lokalstöd till byggande som ökar tillgänglighet.

Jag informerade om hur dessa finansieringsmöjligheter såg ut och vad som krävdes för att komma igång med ansökan, bland annat att ansöka om fullmakt och ta in offerter. Nu började jag märka att energin kom tillbaka till gruppen och de ville ta tag i möjligheterna. När vi nu träffades igen kunde vi göra en plan för vem av oss som gör vad i arbetet framöver och bestämde att det var dags att höra med regionen om besked om finansieringen i projektet.

Under mötet fanns det energi igen och hade vi det underlag som vi behövde för att kunna ta arbetet vidare. Vi bestämde att regionen skulle ansöka från Leader till utredningen om energieffektivisering och hockeyklubben från Arvsfonden till bygget. Och utvecklingsbolaget skulle höra vidare med folkhögskolan.

Med tanke på den uppgivenhet som de hade när vi sågs första gången kändes det hoppfullt att vi kunde komma igång och styra upp vårt arbete. Det krävdes att jag från regionen träffade Leader och fick reda på hur möjligheterna såg ut för behoven i Hemse. Med den pusselbiten kunde vi lägga ihop alla de bitar som vi behövde för att komma vidare i arbetet och få till samarbetet mellan regionen, utvecklingsbolaget och hockeyföreningen i praktiken.

För att en idé om utveckling ska komma vidare till genomförande behövs det att regionen och de lokala aktörerna först har ett möte om vad som behöver tas reda på, att regionen tar ansvar för att snabbt kolla upp detta, och att alla träffas igen för att bestämma vem som gör vad med möjligheterna. Det är viktigt att den här processen går snabbt så att energi bibehålls men även för att kunna få mer tid till att skriva ansökningar, ta fram offerter och andra dokument till ansökan samt hinna få in ansökan i tid.

Allt kräver tid, engagemang och tillgänglighet från regionens sida att åka till kvällsmöten med dem i Hemse, ta reda på vilka finansieringsmöjligheter som finns samt göra sin del av arbetet med ansökningarna. Eftersom de kände sig osäkra på att ansöka från Arvsfonden ska jag hjälpa dem med att formulera ansökan dit vilket gör att de slipper oroa sig för det. Istället kan de lägga all energi på sina delar i projektet som de klarar av på egen hand.

Under vårt möte framfördes idéer att utvecklingsbolaget skulle vara byggherre för möjlighet till sponsring av lokala byggbolag och framtida affärsmöjligheter med de nya lokalerna och stugbyn. De här nya entreprenörskapen har nu möjliggjorts i och med vårt samarbete vilket kommer att stärka det lokala företagandet i Hemse utöver utvecklingsbolaget. Med folkhögskolekursen i hållbart byggande finns även möjlighet att ett nytt företag etableras.

Nu finns hopp om att hinna bygga ett nytt golv till nästa säsong och stärka utvecklingen kring idrott och kultur i Hemse med genomförandet av hela projektet. Att få hjälp med att ta vara på möjligheter som finns regionalt skapar nya möjligheter lokalt. Det kan i sin tur skapa nya möjligheter för entreprenörskap.

Som anställd på regionen inom landsbygdsutveckling är jag en av de spelare som är med och bidrar till att allt blir möjligt. Det känns fantastiskt kul och påminner mig om min egen uppväxt på landet där jag tog del av de möjligheter som fanns lokalt inom idrott och kultur i föreningslivet. För mig var det livskvalitet och personlig utveckling som jag förstod berodde på lokala eldsjälar. Att få jobba med sådana eldsjälar nu är mitt sätt att säga tack för det fina liv som jag fick som ung på landet.

Med min erfarenhet är det ett nöje för mig att få ringa Leader och hjälpa lokala aktörer. Jag drivs av kärlek till landsbygder och oavsett var någonstans. För landsbygdsutveckling kan det vara en nyckel att en region anställer utvecklare som har landsbygdskärlek. Att vara uppväxt på landet är en värdefull kompetens i sig och gör samarbeten mer effektiva.

/Rosmarie

Nu finns även uppsatserna i vår skriftserie

Nu har vi fått tillökning i vår skriftserie! Vi har nämligen lagt in uppsatserna som skrevs förra året av Emil Månsson, Anneli Olausson, Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin. Ni hittar rapporterna för nedladdning här!

På bloggen finns mer information kring de här uppsatserna, bland annat följande:

/Annie

WP1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang

Äntligen är vår första rapport här! Får vi presentera ”Working Paper 1 – Inblickar i Fest i Hebys sammanhang” som är skriven av Gustav Broms. Texten finns att ladda ner här! Skriv gärna en rad om dina tankar kring texten i vårt kommentarsfält här nedan, eller kontakta oss via mejl.

Här följer en sammanfattning av rapporten:

Fest i Heby är ett evenemang som har anordnats sedan 2006 i Heby
kommun. 2017 års Fest i Heby pågick mellan 23 juni och 8 juli. Företag,
föreningar, församlingar och privatpersoner var med och anordnade
närmare 150 programpunkter för kommuninvånare och besökare.
Företrädare för Heby kommun har efterfrågat en inblick i vilken betydelse
evenemanget har för aktörer som deltar. Mellan 2017 och 2019 pågår
också forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd på Sveriges
lantbruksuniversitet. Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om
interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontexter i
landsbygdsmiljöer. Den här rapporten har skrivits både för Heby kommuns
och Sveriges lantbruksuniversitets räkning. Sju verksamheter har valts ut
för att ge en bild av vilka effekter Fest i Heby har för enskilda aktörer, men
också hur deras företag, förening eller församling kan förstås i relation till
sin historia och utifrån personliga, sociala, kulturella och ekonomiska
förhållanden till omgivningen.
De verksamheter som beskrivs är Heby tegelbruksmuseum, Heby AIF,
Hårsbäcks Bed & Breakfast och loppis, Gårdsjö Älgpark, Yogaladan,
Vittinge församling och Skogsvallen. Rapportens innehåll består
huvudsakligen av intervjuer med företrädare från dessa verksamheter.
Efter fallbeskrivningarna följer en diskussion om vilka nycklar – eller
faktorer – som kan vara viktiga att ta hänsyn till för förståelsen av hur
värden har skapats i verksamheterna. Det handlar om hur historiska
resurser kombineras med samtida och ofta personliga avtryck, hur en
verksamhet innehåller flera olika funktioner och/eller inslag, vilken
betydelse nyckelpersoners värderingar och intressen har för
verksamhetens utformning och på vilket sätt kompletterande snarare än
konkurrerande element återspeglar relationen till andra aktörer. Rapporten
avrundas med frågeställningar som syftar till att föra tanken vidare om
landsbygdspräglat entreprenörskap och samhällsliv. Slutligen ges några
reflektioner kring vilken praktisk innebörd rapportens innehåll kan ha för
Heby kommun och/eller andra samhällsaktörer.
Gustav Broms

-Annie

De gotländska Eldsjälarna

Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin som läser agronomprogrammet vid SLU valde att skriva sitt examensarbete om eldsjälar på Gotland. De beskriver hur det idag sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygder i landet men trots detta bedrivs en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta sker i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som gynnar bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet.

Elina och Jenny ville därmed beskriva begreppet eldsjäl och försöka förstå dess roll för Gotlands Landsbygd vilket blev syftet för studien. För att kunna besvara detta gjorde de en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltog i semistrukturerade intervjuer där de kunde kartlägga egenskaper och relationen till social, rumslig och institutionell kontext. I uppsatsen diskuteras vilka egenskaper och karaktärsdrag en eldsjäl präglas av och vad som driver dem.

Studiens resultat visar hur eldsjälar är beroende av sociala nätverk, att de arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. Denna motivation bibehålls genom någon form av bekräftelse eller återkoppling till arbetet. Eldsjälarna spelar en stor roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd och stöttar där Region Gotland inte räcker till eftersom eldsjälarna skapar ett välbefinnande i bygden så att människor både vill stanna kvar och flytta dit.

Studien i sin helhet finner ni här.

/Linn