Konferensen 250 möjligheter

I veckan deltog jag, Annie, åt projektets vägnar på konferensen 250 möjligheter i Jönköping. På konferensen deltog tjänstepersoner från olika kommuner, intresseorganisationer och statliga myndigheter. Min kollega Maria Tunberg och jag var de enda från Sveriges Lantbruksuniversitet. Lite synd tycker vi då många av SLUs ämnen hade passat fint att diskutera med andra på konferensen.

För projektets räkning så hämtade jag hem inspiration till att vi måste engagera de yngre i landsbygdsutvecklingen och därmed också i vårt forskningsprojekt. Vi får inte glömma bort de som valde att stanna kvar på en ort. Vad gjorde att de unga valde att stanna kvar och vad skulle de vilja ha för att kunna känna sig mer hemma? De som redan bor på orten är ändå de bästa marknadsförarna. Oftast ser vi de som potentiellt kan flytta tillbaka som den viktigaste resursen och lägger mycket pengar på att de ska flytta tillbaka när de varit i staden och ”förverkligat sig själva”.

Jag hoppas att våra studenter är den bryggan vi behöver där. Eftersom det är studenterna som till största del är delaktiga i utvecklingen av processerna som vi följer så tror jag det är en bra startpunkt för att involvera ungdomar och unga vuxna på orterna.

Har ni följt oss på Facebook under veckan så har ni redan sett många av de här bilderna men jag lägger ut bildspelet över konferensen här också.

Publicerat i Representation | Etiketter , , | 1 kommentar

Presentation av Julia

Låt mig presentera vår senaste medarbetare Julia!

Julia har under sommaren varit både i Heby och i Östhammar och hjälpt oss med att förbereda inför höstens kursstarter då vi ska skicka ut studenter i verkligheten. Det kommer bli så spännande! Mer om det under september.

/Annie (som hoppas att hennes inspelningsteknik kommer utvecklas under projektets gång…)

Publicerat i Filmer | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Nyhetsrespons

I fredagens Land fanns reportaget med om vårt projekt som vi har skrivit om tidigare. Vi är väldigt stolta över att nyheten kom in även i pappersversionen av tidningen. När vi kom till jobbet i måndags så hade vi dessutom fått några kommentarer och inspel på nyheten. Detta gör oss ännu gladare.

För det känns verkligen som att vi är något på spåren med det här projektet. Många av de vi talar med är trötta på hur finansiella instrumenten styr hur landsbygden ska utvecklas. Vi hör den ekonomiska rösten hela tiden men har svårt att se de goda konsekvenserna av den. Det behövs något annat som får styra en stund. Det här ”något annat” är en av de sakerna som vi letar efter i projektet. Genom att starta några, följa upp några och driva några olika typer av processer studerar vi vad som händer när landsbygden som koncept får ta den platsen den förtjänar i samhället.

Av den responsen vi fick på nyheten så vittnade många om stora förändringar som pågår. Några hade tagit chansen att försöka göra något av förändringarna till gagn för samhället eller byn. Några andra kände sig handfallna medan förändringarna bara rullade på snabbare och snabbare. Vår förhoppning är att kunna fånga upp hur det gick till när vissa tog chansen och samtidigt försöka putta och engagera, egentligen ge kontroll och bekräftelse, till de som känner sig maktlösa.

Och vi hoppas ni vill följa med på den fortsatta resan!

/Annie

Publicerat i Empirireflektioner, Om projektet, Press | Etiketter | Lämna en kommentar

De gotländska Eldsjälarna

Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin som läser agronomprogrammet vid SLU valde att skriva sitt examensarbete om eldsjälar på Gotland. De beskriver hur det idag sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygder i landet men trots detta bedrivs en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta sker i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som gynnar bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet.

Elina och Jenny ville därmed beskriva begreppet eldsjäl och försöka förstå dess roll för Gotlands Landsbygd vilket blev syftet för studien. För att kunna besvara detta gjorde de en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltog i semistrukturerade intervjuer där de kunde kartlägga egenskaper och relationen till social, rumslig och institutionell kontext. I uppsatsen diskuteras vilka egenskaper och karaktärsdrag en eldsjäl präglas av och vad som driver dem.

Studiens resultat visar hur eldsjälar är beroende av sociala nätverk, att de arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. Denna motivation bibehålls genom någon form av bekräftelse eller återkoppling till arbetet. Eldsjälarna spelar en stor roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd och stöttar där Region Gotland inte räcker till eftersom eldsjälarna skapar ett välbefinnande i bygden så att människor både vill stanna kvar och flytta dit.

Studien i sin helhet finner ni här.

/Linn

Publicerat i Teorireflektioner | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Landsbygder jag mött under semestern

Idag är min första arbetsdag efter semestern. Mestadels av semestern har jag varit på landsbygden. Även om jag under sommaren försökt koppla bort jobbet så mycket som möjligt så går det inte att sluta reflektera över begreppet landsbygd. Eller snarare begreppen landsbygd kanske. För landsbygden ser så olika ut på de platserna jag besökt under sommaren. Familjegården nere i Växjötrakten är kantad av skogens tystnad och där är en slinga av hus med olika generationer och några tomma hus. Här behövs bilen till allting, förskolan ligger en mil bort, närmsta mataffär ytterligare en mil bort. På Öland exploateras landsbygden i takt med att turismen spirar. På gott och ont används landsbygden i turistsyfte för sin skönhet, sin tystnad (åtminstone de dagar som turisterna inte är där?) och det uppbyggda sammanhanget kring service för stadsbor. Hemma i Hova, ett samhälle utanför Mariestad, är landsbygden något som för de flesta bara passerar bilfönstret på E20. Riddarveckan som brukade dra turister, drar nu färre och färre besökare. Och Gullspångs kommun, där Hova ligger, utsågs 2016 till Sveriges sämsta kommun att bo i, någon som inte ändrades 2017.

De här tre platserna är väsentligt olika när det kommer till en mängd olika faktorer. Bara de saker som jag plockat fram visar på helt olika utmaningar och förutsättningar. Samtidigt som Öland har problem med vattenbrist vattnar vi gräsmattan utan problem i Hova. Och till skillnad från mataffären i samhället utanför Växjö som, även om det är en bit att åka, är öppen årets alla dagar kanske mataffären på Öland stänger några av vintermånaderna. Men där Öland lever på ett bra rykte som drar turister år efter år, har Hova hamnat i en negativ PR-spiral, till synes omöjlig att ta sig ur. Ändå klassas de som landsbygd alla tre. De hamnar under samma policy och förväntas stöpas i samma form. Men jag kan inte se hur det ska kunna gå. Människorna som bor på de här platserna är precis som människor brukar vara, alltså olika. Att klumpa ihop allt det som finns utanför staden till en enda enhet kan inte vara det bästa sättet för att arbeta för att människor ska kunna verka på ett hållbart sätt på olika platser i Sverige. Och som så ofta förr har jag inget svar utan bara en fascination över människans sätt att organisera sig i familjer, byar, samhällen och länder. Sommarens tankar kring landsbygd har präglats av de platser jag mött och spenderat tid på. Hade jag spenderat tid på andra platser hade antagligen min uppfattning av begreppen landsbygd varit ännu mer mångfacetterat.

Kampradprojektet har under sommaren funnits på lite olika platser i Sverige, dels Heby och Gotland där Gustav och Anneli varit, dels har Thomas varit ute på äventyr. Och sen tror jag att de andra medverkande i projektet inte heller riktigt kunnat hålla sig från att reflektera kring entreprenörskap och landsbygden under sommaren. Nu till hösten drar projektet igång på riktigt, fram till nu har vi varit i en uppstartsfas. Snart kommer studenterna tillbaka till universitetsområdet och vi ska starta de kurserna som kommer drivas inom projektet. Mycket spännande och vi ser fram mot att dela upplevelsen med er.

/Annie

Publicerat i Det lilla extra, Om projektet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Motstånd för entreprenörskap på landsbygden

Emil Månsson och Anneli Olausson läser agronomprogrammet vid SLU och skrev vårterminen 2017 sitt examensarbete med rubriken Motstånd för Entreprenörskap på landsbygden. Här kommer en kort sammanfattning av deras arbete som genomfördes i När på Gotland.

Syftet med uppsatsen är att identifiera olika motstånd och skapa en förståelse för hur dessa påverkar den entreprenöriella processen. För att kunna säga något om det så valde Anneli och Emil att resa till När på Gotland. Entreprenörskap kan ses som en process där individer i grupper eller enskilt identifierar möjligheter och utvecklar dessa i ekonomiska och sociala sammanhang. Kontexten kan beskrivas som möjligheter och begränsningar i en viss situation på en viss plats. Här ligger studiens problem – svårigheten att identifiera och förstå de motstånd som finns i den kontextbundna entreprenöriella processen, vad entreprenören tydligast upplever och betydelsen dessa har för människor att fortsätta utveckla sin entreprenöriella verksamhet.

Intervjuer med människor i När visade att trots de motstånd som kunde identifieras fanns en vilja att fortsätta verka och leva i socknen. Anneli och Emil menar att direkta och indirekta motstånd är särskilt intressanta att studera, vilket de gör i ett externt och ett internt perspektiv.

Studiens resultat visar att de interna motstånden är tydligast då de hindrar entreprenörens driv vilket bromsar den entreprenöriella processen. Det sociala nätverket blir då avgörande, dvs  socialt kapital och inbäddning. Internt direkt motstånd kan leda till internt indirekt motstånd, som hindrar entreprenören i sin självuppfyllelse och självtillit. Motstånd kan även hindra den entreprenöriella processen, genom att ”fastna i” det sociala nätverket, istället för att fortsätta den entreprenöriella processen. Motstånd kan dock även uppmuntra vissa entreprenörer, genom den energi som motstånd kan tillföra.

Studien bidrar till ökad förståelse för hur den entreprenöriella processen och kontexten interagerar med varandra. Anneli och Emil visar hur motstånd kan manifesteras i en socken där entreprenörskap är starkt kopplat till kontext. De visar hur entreprenörskap och motstånd kan ses som växelverkar.

Examensarbetet i sin helhet finner ni här.

/Linn

Publicerat i Teorireflektioner | Etiketter , , | 1 kommentar

Artikel om Röstånga

Madelene Pollnow berättar i senaste numret av Magasinet Filter om hur skånska Röstånga på några decennier har blivit en by man kör igenom till ett inspirerande exempel på landsbygdsutveckling. I början av 00-talet riskerade orten att gå om intet. En vändning kom: entreprenörer som drevs av affärsmöjligheter utanför städerna fascinerades av Röstångas naturomgivning och de lokala föreningar som ännu gav bygden vitalitet. 

Tillsammans med lokala eldsjälar och ortsinvånare som ville se en annan utveckling bildade de nytillkomna entreprenörerna föreningen Röstånga Tillsammans, som med hjälp av kommunens passiva stöd ansökte om Leader-pengar för att få till stånd lokalt initierade projekt. Idémöten hölls med invånarna för att bereda ett brett engagemang för bygdens utveckling. Det ledde till att utvecklingsbolaget Röstånga Utvecklings AB (Ruab) bildades. Ägare blev de många ortsbor som bidrog med aktiekapital. Genom Ruab skapades Sveriges minsta konsthall, innan andra projekt tog vid. Projekten har gett synergieffekter i form av nya företagsverksamheter inom Röstånga. Samtidigt rymmer denna initiativkraft en kritik mot Sveriges landsbygdspolitik. En av de aktiva personerna, Anette Nilson, säger: 

Om man ska vara lite elak så tror jag inte att folk i stan fattar hur det går till i landsortskommunerna i dag. Vi betalar mer skatt än de gör inne i stan, men jag betalar mitt eget avlopp, mitt vatten och vi har fått köpa och gräva ner ett eget reningsverk. Varje år betalar vi pengar för att ha en farbar väg till huset. Och nu får vi själva kalla hit bolagen för att få bredbandsutbyggnad.”

På SR Tendens finns också kortdokumentären Röstånga – byn som startade aktiebolag​. 

/ Gustav Broms

ps. Annie har sedan tidigare skrivit om Röstånga. Röstånga verkar vara ett fenomen som leder till diskussion.

Publicerat i Det lilla extra | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Yoga där kor mjölkades

Jag möter under mina resor i Heby kommun hos småföretagare och föreningsaktiva invånare emellanåt en drivkraft att förvalta spår från tidigare människor. Även hos personer som har flyttat till platsen utan att ha någon tidigare relation till den. En sådan person är Sonia Padazakos, som är den första invånaren i Heby kommun att hålla yogakurser. När hon flyttade tillbaka till Sverige från Grekland med sin grekiske make Leo Padazakos, företagare inom IT- och bredbandssektorn som numera bland annat låter gräva bredband i Heby kommuns landsbygder och utvecklar lokalfinansieringslösningar, fann de efter månaders sökande en gård i Huddunge. Det var fjorton år sedan. 1872 restes huset de flyttade in i. Båda två har under årens renoveringar besjälats av tanken att forma byggnaderna efter traditionellt nedärvd kunskap, med virke från närområdet. Samtidigt sitter Sonias personlighet i väggarnas målningar och färgskalor samt de keramiska hantverk hon har gett liv åt. 

Yogaladan öppnades i våras. Här mjölkades en gång nötdjur. Nu beskådar barn och deras mammor åkrarna från fönstret på ladans övervåning medan de gör solhälsningen. Här hänger Sonias färgglada tavlor, målade på gamla inramade verk som hon köpt billigt eller fått. Gårdens nya verksamhet står på stockar sågade med hjälp av pensionerade lantbrukare i närområdet. Hos Sonia och Leo finns ett entreprenörskap som långsamt infogats i den plats där familjen lever, efter idén om Yogaladan från en besökare under ett tidigare Fest i Heby och Leos beslutsamhet att genomföra projektet utan att kompromissa med tidigare århundradens utförande. 

En innovativ anda kan hos någon näras av känslan att vara sändebud för en historia som tillåts införlivas i sin samtid och dess sammanhang, där nya praktiker ryms i en orienteringsbar dåtid.

På bilden syns Sonia Padazakos​.

/ Gustav Broms

Publicerat i Empirireflektioner | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Igenkänning

Konstnären Heléne Forsberg sitter utanför det före detta traktorgaraget vid Nordsjöns norra strand och täljer björk och al. Hon känner igen vyn: Nordsjöns glittrande yta. Bakom henne bland tavlorna och broderierna i den renoverade ateljén visar sig hennes mamma, Ann Forsberg. Båda känner igen grunden intill: där stod lanthandeln familjen drev fram till för drygt 30 år sedan. De ägnar en vecka tillsammans under evenemanget Fest i Heby. Bland besökarna finns invånare från Östervåla, Morgongåva och Heby som tidigare inte svängt in på Nordsjövägen mellan Vansjö och vägen från Heby till Huddunge. Samtidigt märker Heléne och Ann att fler sommarstugegäster har hittat hit och antalet åretruntboende blivit fler. 

Konstutställningen blir för en kort period Nordsjös samlingsplats, där människor med minnen av familjens affär vid vägkanten berättar om sin barndom vid sjön, konstintresserade upptäcker en ny plats och cyklister under Vansjödagen stannar till för vätskekontroll. Heléne och Ann träffar människor med längtan att mötas här vid sjön och ser förutsättningarna för en mer kontinuerlig samlingspunkt, i form av till exempel en lokal affär. Ann, som ägnar somrarna i den vitmålade ateljén med öppningen mot sjön, funderar på om hon ska ha konstutställning under längre tid eller initiera fler träffar för att sy eller brodera. Ateljén har inte bara blivit föremål för konst. Rummet är ett fönster för den som stannar till att känna igen eller orientera sig i en av Hebys oaser. 

 På bilden ser vi Ann och Heléne Forsberg.

/ Gustav Broms

Publicerat i Empirireflektioner | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Varför gör vi det här?

För en tid sen fick vi frågan av en journalist vilka vinster för landsbygden vår forskning kan leda till? Svaret vi kom fram till blev följande:

Vi ser entreprenörskap i olika former som en av pusselbitarna för en levande landsbygd. Att människor ska kunna verka och leva på landsbygden tycker vi är en viktig utmaning. Vi hoppas att vår forskning ska kunna nyansera bilden av vad entreprenörskap är, att vi – som i policy och forskning- flyttar fokus från att entreprenörskap enbart är den ensamme hjälten, entreprenören som startar ett företag till att även involvera t ex föreningen som varje år ordnar en bouleturnering på det lokala ålderdomshemmet. En mer nyanserad bild skulle kunna leda till att politiker inte bara utvärderar en plats utifrån antalet startade företag utan istället ser mer till helheten på en plats.

Sen kommer projektet bidra mer handgripligt i våra tre bygder genom att studenter från SLU startar, driver och följer projekt för att främja landsbygden. Helt enkelt skapa och driva entreprenörskap tillsammans med lokalbefolkningen utifrån deras behov och visioner.

Vi vill belysa det beroende som staden har av landsbygden för att kunna fungera. Vi ser också att landsbygden är så väldigt mycket större och komplexare än bondens ekonomiska situation, så som vi tycker det oftast framställs i media och bland politiker. För att få bäring i ett lantbruk behövs t ex en skola där barnen kan gå, det behövs fritidsaktiviteter, det behövs en sjö som inte är förorenad av miljögifter, och det behövs en matbutik där de boende kan mötas och tillsammans utveckla platsen de bor på.

Så vi gör det här projektet därför att vi tror att landsbygden skulle gagnas av att politiker, media och befolkningen har en vidare syn på vad entreprenörskap är och hur det kan bidra till landsbygdsutveckling.

/Annie

Publicerat i Om projektet | Etiketter , | Lämna en kommentar