I Snogeholm, mitt emellan Sjöbo och Ystad, växer SLU’s och troligen Sveriges största trädbibliotek. Eller landskapslaboratorium som vi kallar det. Här finns i princip alla Sveriges trädslag representerade, i monokultur och i blandskog.
Målsättningen var att kunna visa på mångfalden och möjligheten när man etablerar ny skog och eftersom labbet ligger i Skåne så har ädellöven fått extra mycket plats. Allting planterades 1994 på tidigare åkermark. Varje beståndsalternativ är 50 * 50 meter stora parceller med en egen framtidsplan. Varje planta som sattes i backen här, har varit detaljplanerad kan man säga. Oftast finns ett tänkt huvudträd i slutbeståndet, 50 till 100 år framåt, till exempel ek eller fågelbär, och sen har man kombinerat med andra trädslag som ska fungera som amträd vid etablering eller underväxt i senare skede. Därför gjordes för varje parcell en tänkt karta med hur plantorna skulle sättas ut, t.ex. med varannan rad av två trädslag, eller små mönster planerade i raderna, med huvudträdslaget i mitten och de andra trädslagen runt dessa. Här finns idag så man kan jämföra ek i monokultur, ek i radplantering med lind eller bok och gran, men också i gruppvis blandning med en mängd arter som kan finnas i en ekdominerad ädellöv-blandskog.
Nu har det gått 30 år och de olika ytorna har verkligen blivit små skogsbestånd, som sköts efter var sin framtidsplan och målbild. Men området är också planlagt i större block, så att det ska bli större sammanhängade skogspartier varierat med öppna passager och små dammar för fåglar och grodor (klockgrodan kan man höra här på försommaren!).
Vi är fortfarande ganska tidigt in i labbets historia, bara 30 år, men några erfarenheter går att hämta med sig redan nu. Det är också en fantastisk inspiration för den som funderar på att testa något nytt, eller som funderar mycket på hur blandskogar kan fungera. En bra sak att ta med sig är att våga tänka stora träd redan vid plantering. Många av de stamvisa blandningarna har varit svåra att behålla över ungskogsfasen där konkurrensen kan bli ganska hård mot de trädslag som inte hänger med. Vill man etablera lövskogsblandningar med många trädslag genom plantering, så är det nog lättare att tänka grupper av plantor- och att de grupperna gärna kan vara 10-20 m i diameter.
En annan sak är det här med mänskliga uppfattningen av vad som är skog och vad som är plantering. Fastän allt är planterat direkt på åkermark, och i rader, så är det idag stor skillnad på vilka små bestånd som uppfattas som ”artificiella” och de som idag uppfattas som ”skog”. Flera av de artrika blandningarna, med lite oregelbunden design i planteringen har ju idag röjts och till och med gallrats, vilket har ökat på variationen. Vissa av de har också öppnats upp en del för att gynna de mer ljuskrävande arterna, till exempel hassel. De är fina exempel på hur snabbt det går att skapa skogsmiljöer, till exempel runt nyetablering av bostadsområden. Medan andra ytor som ofta har en tydligare målbild att i framtiden generera timmerträd, de lurar inte någon, rad-strukturen är fortfarande tydlig och marken har fortfarande inte fått ett grönt och beständigt fältskikt. Sammantaget ger dessa ytor inspiration till alla de möjligheter som finns.
Kom och besök! Till entrén av landskapslabbet finns en parkering och informationsskyltar. Det finns också en stig som man kan följa genom området och som är markerad i rekreationsområdets stigkarta.
https://www.slu.se/institutioner/sydsvensk-skogsvetenskap/samverkan/snogeholm/
Roland Gustavsson, en av de viktigaste personerna bakom skapandet av Snogeholms landskapslaboratoriet berättar här om projektet och om deras bok ”Woods go urban”
https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/9/hej-roland-gustavsson/
