Avhandling från REINFEED

Publicerat den

Resultaten från projektetet visar att en oförutsedd effekt av vinterutfodring är att det riskerar att minska renarnas framtida förmåga att nyttja de naturliga betesresurserna. I intervjustudien lyftes effekter relaterade till renens fysiska egenskaper och beteende (ej publicerad ännu). Erfarenheterna och de observerade effekterna skiljde sig mellan renägare, liksom även uppfattningen gällande om effekterna var positiva eller negativa för renen. Resultaten från utfodringsförsöket visade att renar utfodrade i hägn under sin första levnadsvinter var sämre på att välja lavrika betesmarker när de var på fritt bete följande vinter jämfört med renar som varit på naturbete (med tillgång till stödutfodring) under första levnadsvintern. Denna effekt observerades även under renarnas tredje levnadsvinter, två år efter utfodring i hägn. 

Studien och resultaten från Reinfeed finns publicerade i min avhandling:
https://doi.org/10.54612/a.4or342iga5

Sammanfattning på svenska hittas på s. 73-74.

/Heidi

Preliminära resultat

Publicerat den

Under maj blev jag klar med analyserna från försöket, och det var dags att presentera intressanta preliminära resultat på 2023 North American Caribou Workshop & Arctic Ungulate Conference i Anchorage, Alaska. Dessa måste jag förstås presentera här med: Preliminära resultaten visar att renar som varit på naturbete hela livet (kontrollgruppen) hade en högre sannolikhet att välja lavrika beten andra levnadsvintern jämfört med renar som blivit utfodrade i hägn under deras första levnadsvinter (Figur 1). När renarna fick tillgång till stödutfodring under andra levnadsvintern så hade kontrollgruppen högre sannolikhet att beta från marken i lavrika beten jämfört med den tidigare utfodrade gruppen (Figur 2A). Den tidigare utfodrade gruppen hade istället högra sannolikhet att spendera mer tid att gå omkring på lavrika betesmarker jämfört med kontrollgruppen (Figur 2A). Jag kunde inte se några statistiskt signifikanta skillnader i beteenden under tidsperioden de inte hade tillgång till stödutfodring i skogen. (Figur 2B).

Figur 1. Sannolikheten (y-axeln: 0 – 1) för renar att välja lavrika betesmarker (x-axeln: 0 – 70) där 0 = ingen lav, och 70 = mycket lav. Baserat på GPS-data februari – april 2021 i förhållande till lavmängd mellan kontrollgrupp som varit på fritt bete under hela studieperioden, och en utfodrad grupp som varit utfodrad i hägn förgående vinter . Röda kurvan representerar kontrollgruppen och blå kurvan representerar den tidigare utfodrade gruppen under andra levnadsvintern.

 

Figur 2.
Figur 2. Sannolikheten (y-axeln: 0 – 100) för renar att beta från marken (Ground) eller gå (Walking) beroende på mängden lav (x-axeln: 0 – 70) vid A) stödutfodring eller B) utan tillgång till stödutfodring.  Röda kurvan representerar kontrollgruppen och blå kurvan representerar den tidigare utfodrade gruppen under andra levnadsvintern.

 

 

 

Projektuppdatering

Publicerat den

Snart är analyserna klara där jag jämför habitatval och beteende hos tidigare utfodrade renar i hägn med en kontrollgrupp som varit på frittbete hela livet. För att följa beteendet så behövde jag utveckla en metod att faktiskt veta vad renarna gör, och det har tagit tid, men blev klart i höstas: https://link.springer.com/article/10.1186/s40462-022-00339-0.  Med hjälp av dessa resultat går att följa exakta vad renarna gör kontinuerligt under 4 månader. Vi kan identifiera om renen: betar från marken, betar från buskar, betar lav från träd, vilar, går eller springer.

Under de senaste månaderna har jag kopplat ihop beteendena med GPS-positionerna och landskapen (t ex habitat och lavbete), för att jämföra både habitatval och beteende mellan grupperna. Jag ser fram emot att dela med mig av resultaten!

Diskussion om utfodring i Enare/Inari, Finland

Publicerat den

Denna vecka har vi (jag, Sirpa Rasmus, och Minna Turunen från Arctic Centre, University of Lapland i Rovaniemi) inom NKJ-nätverket hållit diskussioner om utfodring med finska renskötare om utfodring – problem och lösningar. Inom dessa nationella möten i Sverige, Norge och Finland så ligger fokuset på två frågor: 1) Hur påverkas renarnas beteende av utfodring? 2) Hur påverkas markerna av utfodring?

 

Dräktiga vuotŋalat/vuoŋalat?

Publicerat den

I videon testar jag tillsammans med Karin Wallin Philippot (doktorand projekt renöga, SVA/SLU) dräktighet via bukpalpation hos fjolårets projektrenar i en vintergrupp i Sirges resp Ståkke. Det verkar vara lite delade meningar kring om vuotŋalat/vuoŋalat är dräktiga eller inte. Enligt litteraturen blir honrenar blir ofta köns​mogna vid 45-60 kg, oftast vid ca 16 mån ålder. Undantag finns även där årskalvar blir dräktiga, men det verkar vara ovanligt och med vissa konsekvenser för dräktig hona och/eller kalv.  Bukpalpation är ett enkelt och snabbt sätt att påvisa foster hos högdräktiga vajor utan särskild utrustning eller veterinär, och är marginellt säkrare metod än ultraljud vid sen dräktighet, men det kan kan vara svårt att detektera väldigt små foster. För väldigt små foster och vid tidig dräktighet är ultraljud en säkrare metod.

Hur stor andel dräktiga tror ni att vi hittade överlag bland renar födda 2019? 🙂 Fler eller färre än 50%? Förra vintern gick hälften av dessa på helutfodring i hägn, hälften på stödutfodring på fritt bete.

Utfodring av renar

Publicerat den

Detta är en ny SLU-blogg med fokus på renens beteende, hälsa och kondition i samband med utfodring. Min grundtanke med bloggen är dela med mig av uppdateringar inom projektet ”Reinfeed – utfodring av renar för framtida funktionalitet på naturligt bete” till renskötare (både de som deltar i projektet, men också andra som är intresserade).

I bloggen kommer jag framför allt dela med mig av information om händelser, planer och officiella resultat inom projektet, men även annan relevant information. Ni får gärna komma med frågor och kommentarer genom att lämna en kommentar i bloggen, eller maila mig på heidi.rautiainen@slu.se.

Tämä on uusi SLU-blogi, joka keskittyy poron käyttäytymiseen, terveyteen ja kuntoon ruokinnan yhteydessä. Blogin perusajatus on jakaa päivitykset projektissa ”Reinfeed – Tutkimus lisäruokinnan vaikutuksista porojen käyttäytymiseen” poronhoitajien kanssa.

Blogissa jaan pääasiassa tietoa projektin tapahtumista, suunnitelmista ja virallisista tuloksista, mutta myös muuta asiaa koskevaa tietoa. Blogissa jaan myös tietoja poromies-lehdestä ruotsalaisille poronhoitajille. Voit lähettää kysymyksiä ja kommentteja lähettämällä kommentin blogiin tai sähköpostitse osoitteeseen heidi.rautiainen@slu.se.

/Heidi